Sågar lönesatsningar på lärare: ”Ineffektivt”
Lärarnas löner har ökat – men yrket har ändå inte blivit mer attraktivt, enligt Riksrevisionen.
Lön
Staten har hittills betalat ut 42 miljarder kronor till höjda lärarlöner. Men pengarna har inte ökat yrkets attraktivitet, enligt Riksrevisionens skarpa kritik.
– Lärare ligger fortfarande efter andra yrkesgrupper med lång högskoleutbildning, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna karriärtjänster och lärarlönelyftet som infördes 2013 respektive 2016.
Med en karriärtjänst kan en lärare avancera till förstelärare, med ett lönepåslag på minst 5 000 kronor i månaden. Lärarlönelyft på i genomsnitt 2 500–3 500 kronor kan gå till lärare som ses som ”särskilt kvalificerade”.
Unika satsningar
Satsningarna är unika på svensk arbetsmarknad och regeringarnas motiveringar var att höja läraryrkets status, locka fler till yrket och behålla fler skickliga lärare i klassrummen.
Men målen har inte uppfyllts, summerar Riksrevisionen i sin granskning.
Visserligen har cirka fyra av tio i lärarkåren fått del av miljarderna, men yrket har inte blivit mer populärt. Intresset för lärarutbildningarna har inte ökat och andelen som lämnar yrket för att jobba med annat ligger kvar på samma nivå.
– Vi säger inte att pengarna är bortkastade. Det hade de varit om de inte ens hamnat hos lärarna. Men man har inte lyckats nå de övergripande målen, och det är det som är problemet, säger Vivika Halapuu.
Högre relativlöner
Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, drar inte samma slutsats som granskarna.
Anna Olskog.
– Riksrevisionen konstaterar själv att satsningarna har höjt lärarlönerna och förbättrat relativlönerna. Det är svårt att samtidigt beskriva dem som ineffektiva utan att veta hur många som annars hade lämnat yrket eller aldrig sökt sig dit, säger hon.
Tanken var också att skolor med svåra förutsättningar skulle få lättare att rekrytera erfarna och rutinerade lärare. Men förstelärarna på dessa skolor har fortfarande kortare yrkeserfarenhet än på andra skolor, då rekryteringarna gjorts internt.
– Men granskningen visar också något viktigt: förstelärare med utökat lönepåslag på skolor med svåra förutsättningar stannade kvar i större utsträckning. Det är en effekt som måste vägas in i diskussionen om vad satsningarna har åstadkommit, säger Anna Olskog.
”Bättre löneutveckling”
Riksrevisionen pekar på flera svagheter i upplägget. En är att många förstelärare får en tidsbegränsad tjänst.
– Kritiken mot tillfälliga förordnanden och lönepåslag är välkommen. Lärare behöver långsiktiga karriärvägar och permanenta lönepåslag, inte osäkerhet från år till år, säger Anna Olskog.
I intervjuerna säger huvudmännen att de projektanställer förstelärare för att lösa aktuella problem. Det skapar inte ett tydligt led i en karriärutveckling.
– Nästa steg måste vara att knyta ihop karriärtjänsterna och Lärarlönelyftet med professionsprogrammet, så att erfarenhet, meritering och större ansvar också ger bättre löne- och karriärutveckling, säger Anna Olskog.
”Ligger efter”
Kopplat till det är arbetsgivarnas osäkra förutsättningar – de vet inte om eller när statens pengar dras in.
Riksrevisionen landar i en uppmaning till regeringen att se om det finns andra vägar för att stärka läraryrkets attraktivitet.
– Vi kan inte uttala oss om vad det skulle kunna vara, men lärare själva lyfter exempelvis arbetsbelastning och andra arbetsmiljöfrågor. Man borde också ta reda på vad som påverkar gruppen som väljer att inte bli lärare, säger Vivika Halapuu.
Anna Olskog menar att höjda löner ändå kan ha fått lärare att stanna i yrket, trots arbetsbelastningen.
– Lärare ligger fortfarande efter andra yrkesgrupper med lång högskoleutbildning. Det är därför fel tid att dra slutsatsen att de riktade lönesatsningarna inte längre behövs.
LÄS MER:
Lärarnas lönelyft användes för att rädda budgeten
