Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Till startsidan
Vi Lärare granskar spelet om lärarnas löner.
Lön
Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
Efter att under många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.
Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.
Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.
– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner, säger Pontus Bäckström.
Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
En genomgång av aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:
– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.
– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.
En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas.
– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.
Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?
– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.
Som tabellerna på sidorna 11–13 visar har kommunalt anställda lärare i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor. Tabellerna tar dock inte hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.
Men även efter att hänsyn tagits till dessa och andra variabler kvarstår skillnaderna, om än på en lägre nivå.
I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.
Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.
Valet 2026 Centerpartiet vill locka lärare till landsbygden: Höjd lön med 5 000 kr.
Debatt Inför riksdagens beslut – svarar på kritiken mot betygen
Arbetstid Förväntad enighet i riksdagen – men det finns flera hot mot reformen.
Debatt Varningen: Dubbla budskap från Socialdemokraterna om lärares tid
Debatt Han vill se heltidsmentorer: ”Mer tid för undervisningen”
Debatt Varningen: De nya gymnasiebetygen påverkar eleverna negativt
Debatt Lärarens lista: Vårdnadshavarnas vanligaste missuppfattningar om betygen.
Debatt Hon vittnar om den hårda arbetsbelastningen: ”Pedagoger, psykologer, medlare”
Krönika ”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv.”
Debatt Han vill ge äldre, erfarna lärare mer plats på nya utbildningarna
Debatt Ständiga avbrott för olika insatser gör att eleverna missar viktig SFI.
Debatt Eleven Leo hade alla ursäkter – men aldrig svar
Forskning Skolan riskerar att missa skrivandets djup och kraft.
Forskning Läraren Anna Nilsson och forskaren Eva Lindgren förvandlar motstånd till mening.
Krönika ”Jag hoppas att svensk skola är viktigare än tydliga positioneringar under ett valår.”
Lärarliv ”Gör en väldigt stor sak av en väldigt liten sak.”
Debatt Så använder lärare i Norden skönlitteratur i undervisningen
Skolpolitik Fortsatta nedskärningar inom skola och förskola: ”Stänger grundskolor”
Krönika ”Fler skolledare bör ha den inställning och övertygelse som Linnea Lindquist uppvisar.”
Debatt Susanne Moe, speciallärare på friskola, vill se en mer nyanserad debatt.
Skolpolitik Ekonomin är god – men kommunerna fortsätter banta skolan
Krönika ”Ändå hackar skivan – vi kommer inte framåt.”
Specialpedagogik Kritiken: ”Flyttar bristen inom systemet snarare än att lösa den.”
Debatt Låga löner, långa kvällar – och brist på utbildningar inom kulturämnena.Sveriges Lärare larmar om bristerna i kulturskolan – och kräver nationell lagstiftning.”Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden?”, frågar Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan och ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Fackligt Skolan förlorade två klasser – men lärarna får vara kvar
F som i fängelse ”Ska inte vara början på ett liv i kriminalitet”
F som i fängelse Här lämnar hälften av niorna skolan med ett eller flera F-betyg.
F som i fängelse Här är barngrupperna bland de största i landet.
Debatt Snart röstar riksdagen om lärares tid: ”Hur länge man kan dansa innan huset rasar?”
Valdebatt Inför valet: ”Låt inte varje tom plats bli en besparing”
Slutreplik Skolläkaren: ”Det sämsta valet för elevers hälsa är att inte ha något program alls”.
Friskolor Vinstutdelande skolor ska hindras från att söka statsbidraget.
Krönika Kan vi ta en tyst minut och sörja alla lektioner som självdött?
Sveriges lärare Pontus Bäckström tar plats som kanslichef på förbundet.
Debatt Tuff arbetsmiljö och låga löner – nu kräver de att staten kliver in på universitet och högskola
Debatt ”Snart är resultaten inne – har det gått bättre än förra året?"
Stipendier Årets Lärarstipendiater utsedda – får dela på 530 000 kronor.
Krönika Det är illa att välutbildade, erfarna och engagerade lärare gapskrattar åt en reform som ska handla om att utveckla skolan.
Debatt Therese Rosengren svarar på kritiken mot Liberalernas utspel