Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Till startsidan
Vi Lärare granskar spelet om lärarnas löner.
Lön
Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
Efter att under många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.
Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.
Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.
– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner, säger Pontus Bäckström.
Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
En genomgång av aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:
– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.
– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.
En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas.
– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.
Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?
– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.
Som tabellerna på sidorna 11–13 visar har kommunalt anställda lärare i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor. Tabellerna tar dock inte hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.
Men även efter att hänsyn tagits till dessa och andra variabler kvarstår skillnaderna, om än på en lägre nivå.
I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.
Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.
Debatt Läraren: ”Vi pressas till tveksamma metoder för att få elever över godkäntgränsen”
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Krönika ”Jag har tjatat om att detta som en bra idé sedan 2015 – nu kanske tiden är mogen?”
Segregation Social bakgrund ger utslag på bara ett läsår: ”Resultatet är anmärkningsvärt.”
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Krönika ”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning.”
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Krönika ”Man kan inte kan betala vare sig hyran eller tandläkaren med tacksamma elevleenden.”
Elevhälsa Förakt mot praktiska ämnen: ”Går miste om mycket om man inte knäcker läskoden.”
Krönika Skolan är på många olika plan korrumperad, förljugen och förstörd.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Granskning Sveriges Lärares ordförande: ”Kryphålen borde täppts till för länge sedan”.
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Lön Olegitimerade lärare som blir behöriga ska garanteras högre lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Debatt En lärare förändrade allt – nu jobbar hon själv med flerspråkiga elever.
Vi lärare ”Det är stort att Vi Lärare och Sveriges Lärare är i final med de här stora bolagen”.
Digitala nationella prov Sveriges Lärare belåtna efter ”segern”. ✔ ”Dricka bubbel och fira?”
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Elevhälsa Hoppet i nya utredningen ”En förbättrad elevhälsa”.
Elevhälsa Vårdgaranti och statliga krav på minimibemanning: ”Återreglering av skolan”.
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Vill se mer fackligt jävlar anamma: ”Är mer än ett rabattkort.”
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Elevhälsa Tre åtgärder för att mildra plågan för elever med svag teoretisk begåvning.
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”
Debatt Debatten om det relationella perspektivet på undervisning fortsätter.
Replik ”Niclas Fohlin tycks invända med att lärares olikheter i att praktisera en metod reduceras till siffror”, skriver Susan Sall
Debatt Hanna Schmidt, 16 år: ”Elever vägrar att göra uppgifter, vill inte lyssna och är respektlösa”
Debatt ”Finansieringen är grunden till hur arbetet fungerar på skolan”
Digitala nationella prov Sätter press på utbildningsministern: ”Lärare och elever får inte betala priset”.
Debatt ”Ge oss hellre en tidig julklapp: Slopa DNP hela läsåret”.
Digitala nationella prov Lärarens vädjan efter nytt besked om digitala nationella proven: ”Gör likadant i vår”
Förskola Diplomerad av Folkhälsomyndigheten för bland annat akuthink och portade mjukisdjur.
Digitala nationella prov Lärare och rektor i gemensamt skyddsstopp för digitala proven: ”Stressande”
Gymnasieskola Kritiken: ”Undervisningstiden hanteras väldigt slapphänt.”
Student Nya ordföranden Emma Arvidsson: ”Svårt se hur sjukt systemet är”.