Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Till startsidan
Vi Lärare granskar spelet om lärarnas löner.
Lön
Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
Efter att under många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.
Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.
Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.
– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner, säger Pontus Bäckström.
Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
En genomgång av aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:
– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.
– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.
En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas.
– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.
Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?
– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.
Som tabellerna på sidorna 11–13 visar har kommunalt anställda lärare i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor. Tabellerna tar dock inte hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.
Men även efter att hänsyn tagits till dessa och andra variabler kvarstår skillnaderna, om än på en lägre nivå.
I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.
Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”
Debatt Vill se satsningar på NPF-kunskap och karriärvägar före stora läroplansförändringar
Debatt ”Dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”
Debatt En satirisk julsaga: ”Vi har byggt den bästa skolan någonsin – ty processen är kunskapen!"
Lärarliv Ställer sig bakom julklappsstopp – och avslöjar vad lärare gör med alla teckningar
Lärarutbildning Regeringens nya lärarutbildningar lämnar frågor om finansiering och kognitionsvetenskap
Debatt Kravet på politikerna: ”Vägledning får inte lämnas åt slumpen”
Debatt ”Vad hade du själv sagt om din chef ville flytta dig till avdelningen för de mindre begåvade?”
Krönika ”I rättvisans namn borde mitt brev få lite förtur.”
Gif-lista Känner du igen dig själv och dina kollegor?
Arbetsmiljö Kommunerna lägger ner skolor – trots att barnafödandet beräknas vända 2028.
Debatt Därför krävs gemensam kunskapsgrund för lärare: ”Inte daltande”.
Debatt Att organisera skolan efter IQ och evidens gör den snävare och hårdare, skriver Oscar Björk.
Krönika ”Alva Myrdal vrider sig i sin grav” skriver Per Kornhall om Liberalernas utspel om straff i skolan.
Krönika ”Alla läroplansutredare: Läs det här på egen risk”
Debatt Läraren: ”Vi pressas till tveksamma metoder för att få elever över godkäntgränsen”
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Krönika Efterlyste skildringar av skolan inför mötet med utbildningsministern: ”Det är skräckläsning”.
Skolfinansiering Liberalerna: ”Sveriges elever riskerar bli förlorare”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Krönika ”Jag har tjatat om att detta som en bra idé sedan 2015 – nu kanske tiden är mogen?”
Segregation Social bakgrund ger utslag på bara ett läsår: ”Resultatet är anmärkningsvärt.”
Arbetsbelastning Då kommer lagförslag om lärares tid – SKR:s varning: ”Kan förändra kollektivavtalet”.
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Krönika ”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning.”
Skolpolitik Insamling till Musikhjälpen – ska tillbringa en dag med Simona Mohamsson.
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Krönika ”Man kan inte kan betala vare sig hyran eller tandläkaren med tacksamma elevleenden.”