Vinnare av lärarlönelyftet: Rektorer och olegitimerade
Legitimerade lärare fick mindre del av lönelyftet jämfört med rektorer och olegitimerade.
Lön
Skolledare och lärare utan legitimation fick i våras i genomsnitt högre lärarlönelyft än legitimerade lärare som inte var skolledare.
Det visar Vi Lärares analys av Skolverkets register över vilka som fick del av lärarlönelyftet.
Tanken bakom det statliga lärarlönelyftet är att lönemässigt premiera särskilt kvalificerade lärare, vilket i sin tur ska leda till ökad undervisningskvalitet, höjda kunskapsresultat och ett attraktivare läraryrke.
I höstas inledde Riksrevisionen en granskning av vilken effekt lärarlönelyftet och karriärstegsreformen (framför allt förstelärardelen) har haft. Granskningen ska vara klar om knappt ett år.
Sedan 2013 (fram till och med 2024) har staten satsat sammanlagt 37 miljarder kronor på de båda reformerna.
62 000 fick lärarlönelyft
Vi Lärare har undersökt vilka lärare som i våras, enligt Skolverkets register, ingick i lärarlönelyftet och vilka som hade en så kallad karriärtjänst.
- Ungefär 17 000 hade en karriärtjänst, varav nästan alla var förstelärare.
- Förstelärarnas snittlön var drygt 50 000 kronor i månaden. Den som tjänade mest hade en månadslön på 81 800 kronor.
- De 87 förstelärare som saknade lärarlegitimation, varav de flesta arbetade på Internationella engelska skolan, hade en genomsnittlig månadslön på cirka 46 000 kronor, enligt Skolverkets offentliga register.
- 62 000 fick del av lärarlönelyftet – som mest 10 000 kronor i månaden och som minst 79 kronor.
- 1 240 utan lärarlegitimation (bland annat yrkeslärare, modersmålslärare och lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språk) och 280 skolledare fick enligt registret del av lärarlönelyftet. Några skolledare fick både lärarlönelyft och förstelärartillägg.
- Lärare utan legitimation samt skolledare fick i genomsnitt något högre lärarlönelyft än legitimerade lärare som inte var skolledare (2 640, 3 095 respektive 2 622 kronor i månaden).
”Gör upp med alla systemfel”
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog, som i vintras i en skrivelse till regeringen krävde att undantagen i lärarlegitimationsreformen avskaffas, är mycket kritisk till att olegitimerad personal får del av lärarlönelyftet och även kan bli förstelärare. Detsamma gäller skolledare.
– Det är fel. Syftet med de här reformerna är att lönemässigt premiera och stärka yrkesskickliga utbildade lärare. Det är dags att göra upp med skolans alla systemfel.
Så fördelas lärarlönelyftet
- Enligt regelverket ska en förstelärare få en löneökning på minst 5 000 kronor per månad om inte personen arbetar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område. Då ska löneökningen ska vara minst 10 000 kronor i månaden.
- De lärare som omfattas av det statliga lärarlönelyftet ska i genomsnitt få en löneförhöjning på mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden (utöver den vanliga lönerevisionen).
- Det är huvudmannen som avgör vilka lärare som är kvalificerade nog att ta del av löneökningen. Huvudmannen bestämmer också hur pengarna ska fördelas mellan mottagarna.
- Även skolledare kan ingå i lärarlönelyftet under förutsättning att de ägnar minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning.
Källa: Skolverket
Läs hela granskningen av spelet om lärarnas löner
- Lönespelet: Därför sjunker lärarnas löner
- Lön för lärare – ny statistik 2025
- ”Satsa på högre lön för att öka behörigheten”
- Kräver 2 000 kr extra för de som får legitimation
- Olskog: ”Orimligt – lärare är underbetalda”
- Kommunen fick lärarlönelyft till 29 lärare – men behöll pengarna
- Två rektorer fick 14 000 kr i tillägg – lärare blev utan
- Vinnare av lärarlönelyftet: Rektorer och olegitimerade
- Missnöjd med din lön? Gör så här