Vinnare av lärarlönelyftet: Rektorer och olegitimerade
Legitimerade lärare fick mindre del av lönelyftet jämfört med rektorer och olegitimerade.
Lön
Skolledare och lärare utan legitimation fick i våras i genomsnitt högre lärarlönelyft än legitimerade lärare som inte var skolledare.
Det visar Vi Lärares analys av Skolverkets register över vilka som fick del av lärarlönelyftet.
Tanken bakom det statliga lärarlönelyftet är att lönemässigt premiera särskilt kvalificerade lärare, vilket i sin tur ska leda till ökad undervisningskvalitet, höjda kunskapsresultat och ett attraktivare läraryrke.
I höstas inledde Riksrevisionen en granskning av vilken effekt lärarlönelyftet och karriärstegsreformen (framför allt förstelärardelen) har haft. Granskningen ska vara klar om knappt ett år.
Sedan 2013 (fram till och med 2024) har staten satsat sammanlagt 37 miljarder kronor på de båda reformerna.
62 000 fick lärarlönelyft
Vi Lärare har undersökt vilka lärare som i våras, enligt Skolverkets register, ingick i lärarlönelyftet och vilka som hade en så kallad karriärtjänst.
- Ungefär 17 000 hade en karriärtjänst, varav nästan alla var förstelärare.
- Förstelärarnas snittlön var drygt 50 000 kronor i månaden. Den som tjänade mest hade en månadslön på 81 800 kronor.
- De 87 förstelärare som saknade lärarlegitimation, varav de flesta arbetade på Internationella engelska skolan, hade en genomsnittlig månadslön på cirka 46 000 kronor, enligt Skolverkets offentliga register.
- 62 000 fick del av lärarlönelyftet – som mest 10 000 kronor i månaden och som minst 79 kronor.
- 1 240 utan lärarlegitimation (bland annat yrkeslärare, modersmålslärare och lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språk) och 280 skolledare fick enligt registret del av lärarlönelyftet. Några skolledare fick både lärarlönelyft och förstelärartillägg.
- Lärare utan legitimation samt skolledare fick i genomsnitt något högre lärarlönelyft än legitimerade lärare som inte var skolledare (2 640, 3 095 respektive 2 622 kronor i månaden).
”Gör upp med alla systemfel”
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog, som i vintras i en skrivelse till regeringen krävde att undantagen i lärarlegitimationsreformen avskaffas, är mycket kritisk till att olegitimerad personal får del av lärarlönelyftet och även kan bli förstelärare. Detsamma gäller skolledare.
– Det är fel. Syftet med de här reformerna är att lönemässigt premiera och stärka yrkesskickliga utbildade lärare. Det är dags att göra upp med skolans alla systemfel.
