Skolverkets besked: Då blir det digitala nationella prov

En tredelad bild: Till vänster Karin Berg, i mitten Skolverkets skylt, till höger Anders Håkansson
Foto: Privat/Skolverket

Karin Berg, gymnasielärare och Anders Håkansson, Skolverket, om nya planen för digitala nationella proven.

Digitala nationella slutprov kommer först att börja införas från och med 2031, om det blir som Skolverket vill.
– Jag skulle hellre se bedömningsstöd med AI, säger Karin Berg, gymnasielärare i Göteborg.

Det blir papper och penna för både elever och lärare ett bra tag framöver.

Skolverkets nya förslag om hur de digitala nationella slutproven ska genomföras kräver tid, enligt myndigheten.

– Det här ska vara tryggt, säkert och gå till på ett ordnat sätt, med ett system som klarar alla elever samtidigt, men också att skolorna får testa och bekanta sig med systemen, och vara trygga med att allt fungerar, säger Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.

Förslagen är svaret på regeringens krav på en handlingsplan.

Men vem som ska utveckla verktygen är inte avgjort.

– Långsiktigt behöver vi titta på frågan om att fortsätta upphandla, eller utveckla en egen lösning antingen själva eller i samverkan med andra myndigheter. Vi tänker omedelbart sätta igång en sådan utredning för att landa i ett beslutsunderlag, säger Anders Håkansson.

Då börjar proven införas

Först 2031 kan det vara aktuellt att genomföra uppsatsdelarna digitalt med central rättning.

Anders Håkansson förklarar tidsåtgången med att det handlar om stora förändringar, jämfört med dagens digitala nationella prov.

– Bland annat hur lärare ska jobba med betygssättning. Detta, tillsammans med lärdomarna från tidigare, att det är ett komplext system att sjösätta – då behöver vi en plan som är flexibel och då blir det en större tidshorisont. Proven är viktiga för individen, och eleverna måste kunna skriva dem på ett rättssäkert sätt, säger han.

Från och med våren 2032 ska provplattformen skalas upp mot ett helt digitaliserat, centralt rättat nationellt slutprov.

Men när det kommer vara uppe och rulla i sin helhet, kan Skolverket inte uttala sig om i dag.

– Det kommer vara ett hybridsystem där några skolor är digitala och andra behöver göra proven på papper. Precis när alla skolor gått in, det är svårt att svara på här och nu. Det är bortom 2032, säger Anders Håkansson.

Rättar nationella prov

Gymnasieläraren Karin Berg sitter precis och rättar uppsatser från de nationella proven.

– På gymnasiet tror jag inte att vi är speciellt brydda, bedömda uppsatser gör vi hela tiden. Däremot skulle det såklart vara en lättnad om hör och läsförståelsens kryssfrågor kunde automaträttas i våra befintliga plattformar. Det är inte jättekrångligt, säger Karin Berg.

Magnus Henrekson.

Centralt rättade digitala nationella slutprov är en avgörande del i utredaren Magnus Henreksons förslag till nytt betygssystem.

Med en sammanvägning av lärarens betyg och resultatet i nya nationella proven vill han göra betygen mer rättssäkra, både för enskilda elever och olika skolor.

Betygen ska enligt plan införas från och med 2028.

Men Skolverket menar att de förhåller sig till betygsreformen, eftersom de första eleverna som går ut nian med nya betygen gör det 2031.

Betygen bygger på proven

Magnus Henrekson betonar nöden av att allt klaffar.

– Det finns en risk att allt försenas. Betygssystemet bygger på ett digitalt system, där alla skriver samtidigt. Ett viktigt skäl är att undvika fusk. Det är ännu viktigare att det inte blir några felaktigheter, proven står för 30 procent av meritvärdet, säger Magnus Henrekson.

”Högre kostnad”

Kostnaderna för provplattformen var uppe i nästan en miljard kronor, när regeringen tryckte på stoppknappen i slutet av 2025.

Kostnaden är för tidig att beräkna, enligt Skolverket.

– Totalt så kan det vara så att det är en högre kostnad än i dag, nationella slutprov ska skrivas i fler ämnen, kostnaden för att ta fram prov kommer att bli högre. Givet det parallella systemet av digitala verktyg pappersbaserat flöde med tryckta prov kommer det att bli kostnader som kan vara svårt att förutsäga, säger Anders Håkansson.

Karin Berg säger att svenska skolans organisation med många huvudmän är det stora problemet. Hon skulle hellre vilja se ett AI-baserat bedömningsstöd.

– Inte så att de rättar proven för oss, utan ger oss nivåstöd, precis som AI ger läkare stöd i att läsa röntgenplåtar. Det skulle öka min bedömarkompetens om jag fick hjälpmedlet, och det finns ju egentligen redan, säger Karin Berg.

Men förtydligar:

– Jag är inte för en AI-knapp som bedömer våra material, lärarskapet bygger på bedömning.

LÄS ÄVEN:

Kravet: Låt Skatteverket lösa nya digitala proven

Digitala nationella prov stoppas av regeringen

Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”

Nytt kaos med digitala nationella proven: ”Inte rimligt”

Maria Wiman: Kasta in handduken och lägg ner skiten

Skolverket stoppar digitala nationella proven hela våren

Skolors tid för att kopiera proven: 5000 timmar

Skolverket ställer in nationella prov

”Eleverna ska skriva nationella provet för hand”

Granskning av digitala proven: Stort misslyckande