”Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?”
Arne Engström undrar om L vill backa skolan in i framtiden, efter utspelet om Obs-klasser.
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Liberalerna vill återinföra obs-klasser för att hantera stökiga elever, säger partiledaren Simona Mohamsson i en intervju i Vi Lärare.
Arne Engström
Det handlar om att freda helklassundervisningen. Inget mer stök och bråk i klassrummet alltså. Odågorna ska bort.
Planerna välkomnas säkert av en del, men väcker ont blod hos andra. Min egen rektion var: först akutskolor, obligatorisk screening, årliga tester och nu obs-klasser. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?
”Tillhörde riskgruppen”
I grundskolans barndom fanns ett skolmognadsprov som skulle avgöra om pojken eller flickan som skulle börja skolan verkligen var skolmogen och därmed släppas in i klassrummet. Eleverna mättes på längden och på tvären. De synades och undersöktes noggrant. Som pojke och född i november tillhörde jag, det som kallades, riskgrupperna.
Barn sorterades bort
Naturen har utrustat de flesta av oss med små, mer eller mindre allvarliga, defekter. Genom skolmognadsprovets besiktning sållades de barn bort, som inte var som vi andra. Själv stammade jag ganska mycket under mina tidiga år. Det ansågs tydligen inte som tillräckligt allvarligt och jag klarade mig undan en utsortering. Jag tror att de vuxna gjorde en korrekt bedömning, min stamning växte bort under de första skolåren, och det har trots allt gått hyggligt för mig senare i livet.
Med den första läroplanen för grundskolan fick vi för första gången en gemensam och sammanhållen skola för alla barn i riket. Nåja, inte riktigt alla förstås. Riktigt alla kunde man ju inte ha med. En del barn var ju faktiskt inte som vi andra.
”Sorterades bort”
I en skola för alla sorterades barn med olika ”defekter” bort. Allt efter ”defektens” art placerades dessa barn i lämplig klass:
- Hjälpklass – för intellektuellt utvecklingshämmade (svagt begåvade) elever,
- Observationsklass – för normalbegåvade elever med psykiska särdrag (idag skulle vi kanske säga elever med npf och svaga exekutiva funktioner),
- Hörselklass – för normalbegåvade elever med stora hörselskador,
- Synklass – för normalbegåvade elever med stora synskador,
- Läsklass – för normalbegåvade elever med utpräglade läs- och skrivsvårigheter,
- Frilufts- och hälsoklass – för elever som hade eller hade haft tuberkulos (ska inte förväxlas med dagens I ur och skur-förskolor),
- Skolmognadsklass – för elever som ej hade nått den skolmognad så att de med framgång kunde delta i den vanliga undervisningen,
- Cp-klass – för dels normalbegåvade och dels intellektuellt utvecklingshämmade elever med cerebral pares.
Tankefiguren var följande: Genom att identifiera defekterna kunde man kategorisera eleverna till rätt grupp, för rätt behandling och därmed kompensera för deras svårigheter.
”Främmande värderingar”
De värderingar som låg till grund för den här bortsorteringen kanske känns lite främmande för många idag. Vi bör dock komma ihåg att syftet var gott. 1960-talet var de sociala ingenjörernas skördetid, livet lades till rätta för dem som inte var så lämpade.
Hur långt tillbaka vill Liberalerna backa skolan? Kanske det är dags att ta en diskussion om vad vi vill med skolan.
Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi
LÄS ÄVEN:
L: Återinför obs-klasserna för elever som stör i skolan
