Skolverkets svar: ”Det är en tolkningsfråga”

En skärmdump av Vi Lärares tidigare artiklar och ett porträtt av Sofie Lundkvist
Foto: Skolverket

”Jag bedömer att det är rättssäkert”, säger Sofie Lundkvist, Skolverket.

Skolverkets krav för Lärarlönelyftet drabbar fackligt anslutna lärare – som kan gå miste om upp till 7 000 kronor i månaden i lön.
Nu frågar sig medlemmar i Sveriges Lärare om det bryter mot lagen.
– Vi har inte prövat det mot olika lagrum, säger Sofie Lundkvist, enhetschef på Skolverket.

Anställda på Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan vittnar om att de går miste om pengar från Lärarlönelyftet, när de engagerar sig fackligt mer än 25 procent av arbetstiden.

Bolagen menar att de följer Skolverkets föreskrifter.

”75 procent eller mer av arbetstiden ska ägnas åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur”, skriver Skolverket i sina riktlinjer.

Fackligt arbete inget undantag

Fackligt arbete utgör, enligt Skolverket, inget undantag.

Nils Legge, ordförande Sveriges Lärare Kunskapsskolan, och Johanna Skullered Svensson, ordförande Sveriges Lärare Academedia, ifrågasätter om lönesänkningen är ett lagbrott.

– Riktlinjerna bryter mot förtroendemannalagen. Och då borde lagen ha företräde. Det vore väldigt intressant att få till en domstolsprövning, säger Nils Legge.

Förtroendemannalagen skyddar fackombud på arbetsplatser med kollektivavtal.

Får inte försämras

Lagen säger bland annat att förtroendemän har rätt till sin vanliga lön, att löneutvecklingen inte ska påverkas negativt, och att det inte är tillåtet att försämra arbetsvillkor eller förmåner för fackligt engagerade.

– I grunden är problemet Skolverket, säger Johanna Skullered Svensson, ordförande för Sveriges Lärare Academedia.

Skolverket hänvisar till regeringens föreskrifter.

Där står att merparten av arbetstiden ska användas till undervisning eller annat pedagogiskt arbete. Men där saknas procentsatser.

Varifrån kommer siffran 75 procent?

– Det är i samråd med uppdragsgivaren, regeringen i det här fallet. Skolverket har beslutat om att skrivningen ”arbetsuppgifter till största del” är 75 procent. Det är en juridisk tolkningsfråga som skett i dialog mellan departementet och myndigheten, säger Sofie Lundkvist, enhetschef statsbidrag.

Har ni tittat på om upplägget bryter mot förtroendemannalagen?

– Vi har inte provat det mot olika lagrum, säger hon.

Att huvudmännen väljer att göra olika – Academedia ersätter sina anställda, inte Internationella skolan och Kunskapsskolan – beror på tolkningar av reglerna, enligt Sofie Lundkvist.

Kan tolkas olika

Arbetsgivarna kan välja att tolka fackligt arbete som pedagogiskt arbete, enligt Skolverket.

– Det är klart att man ska kunna engagera sig fackligt och inte straffas för det. Det är arbetsgivaren som sätter lönerna och avgör om det fackliga arbetet som överskrider 25 procent hör till undervisningen eller är av pedagogisk natur eller inte, för att kunna bedöma om lärarlönelyftet är aktuellt, säger Sofie Lundkvist.

Hur rättssäkert är det?

– Jag bedömer att det är rättssäkert. Förutsättningarna ser delvis olika ut för olika huvudmän och det åligger huvudmannen att göra bedömningen vad man i sin verksamhet bedömer är uppgifter som hör till undervisningen, som är av pedagogisk natur eller inte. Det kommer vara svårt att få ett exakt facit på förhand, säger Sofie Lundkvist.

Skolverket går nu igenom informationen på webben, för att se om det går att göra reglerna tydligare för huvudmännen.

LÄS ÄVEN:

Engelska skolan sänker lönen för fackets ombud

Academedia: ”Vi sänker inte fackombudens löner”

Hotet: Lärare avstår fackligt arbete för att behålla lönen