”Vi pratar för lite om beprövad erfarenhet”

Trots att svensk skola ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, har ingen av skolmyndigheterna ansvar för att samla in den senare.

Det visade Riksrevisionen i den rapport som fick det att storma kring Skolverket och bristen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i myndigheternas arbete.

Lärarstiftelsen arbetar sedan tidigare på att samla in och pröva lärares kunskapsbaserade erfarenheter.

”Måste inte vara forskare”

– Experter måste inte vara forskare. I det här projektet utgår vi ifrån att lärare är experter, som bäst kan avgöra om undervisningsexempel som fungerar bra i ett klassrum också kan fungera bra i andra, säger Veronica Sülau, projektledare på Lärarstiftelsen.

Veronica Sülau

Första steget är en lägesrapport från Skolsverige, i form av en enkät med svar från av nära tusen lärare.

Den visar att en stor majoritet av de tillfrågade lärarna känner till begreppet beprövad erfarenhet, men att tolkningen skiftar – och omfattar allt från konkreta lektionsupplägg till att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen.

– Det är ingen som tydligt har definierat begreppet eller möjliggjort för lärare att förstå vad det är. Det blir otydligt för målgruppen, och det skapar en osäkerhet.

Anna Maria Nord är lärare i Stockholm. Hon har precis diskuterat beprövad erfarenhet med kollegorna.

– Erfarenhet är något jag lärt mig, beprövad erfarenhet är att flera lärare dragit samma slutsats. Att man vet att något gynnar eleverna och deras utveckling och att flera lärare sett samma sak, säger hon.

Otrygga lärare

Som en del i  projektet har Lärarstiftelsen  arbetat med fem fokusgrupper med lärare från förskola till gymnasium. De har utgått från framgångsrika undervisningsexempel och prövat dem.

Veronica Sülau upplevde en osäkerhet hos deltagarna

– Jag blev förvånad över hur otrygga lärarna kände sig i att erkänna sin gemensamma kunskap. I våra samtal kom vi dock fram till att när lärare har prövat undervisningsexempel i  flera olika klassrum, på olika skolor, i olika sociala kontexter, i olika stora elevgrupper med olika elever och har hittat gemensamma mönster i det som händer, då är det beprövad erfarenhet, säger hon.

Ny plattform

Målet för Lärarstiftelsen är en digital plattform där lärare kan dela framgångsrika undervisningsexempel, och få möjlighet att få exempel prövade och beprövade.

Men arbetet kräver tid enligt lärarna som deltagit i enkäten.

– Det måste kunna inrymmas i vardagen, och inte bli ett spår bredvid. Förhoppningsvis kan det vi gör på Lärarstiftelsen bli ett stöd för skolor och ge lärare möjlighet att arbeta med sådana processer på den egna skolan. Vi hoppas också kunna bidra till att framgångsrik undervisning sprids i lärarkåren, säger Veronica Sülau.

En annan erfarenhet

I praktiken kan det vara svårt att skilja den personliga erfarenheten från den som skollagen kräver.

– Jag tror att ju mer erfaren man är och ju mer kunskap man har, desto tydligare blir mål och riktning för lektionen. Man tar undervisningen från där eleverna är, i stället för att följa planeringen slaviskt. Det är också beprövad erfarenhet, säger Anna Maria Nord.

Den typen av erfarenhet som hon menar lönar sig för eleverna, men inte gör lärares lönekuvert tjockare.

– Vi pratar för lite om erfarenhet och att det inte värdesätts. Det ligger högre lönepåslag på yngre lärare. Nittiotalisterna får mer påslag än de som är födda på sextio- och sjuttiotalet, säger Anna Maria Nord.

LÄS ÄVEN:

Storsatsning på lärares beprövade erfarenheter

Därför nedvärderas lärares beprövade erfarenhet

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund