Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

• LÄS ÄVEN: Forskarens kritik: ”Bidrar till elevers misslyckande”

Sedan Vi Lärare uppmärksammade kritiken från bland annat kognitionsforskaren Agneta Gulz, om att undervisningstrender i skolan bygger på myter, har debatten om skolmyndigheternas roll fått fart.

Artikeln, som är den mest lästa på Vi Lärare.se, blev extra bensin i den debatt som följde efter att dåvarande skolministern Lotta Edholm (L) skrotade Skolverkets digitala strategi, eftersom den saknade vetenskaplig grund.

”Finns brister”

Nu har Riksrevisionen, den myndighet som granskar statlig verksamhet, granskat hur väl stödmaterial från Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolforskningsinstitutet, samt om de kvalitetskriterier som Skolinspektionen använder, är grundade i vetenskap och det som kallas beprövad erfarenhet.

Och svaret är att det finns brister.

Det finns, enligt Riksrevisionen, svagt stöd för att skolmyndigheternas forskningssammanställningar är vetenskapligt underbyggda.

”Samla på ett ställe”

– Myndigheterna måste börja arbeta för att det är den mest relevanta och trovärdiga forskningen som vägs ihop, och sen att man förmedlar det på ett sätt som lärare kan förstå. Dels att det ska vara praktiknära, dels att det ska samlas på ett ställe som är lätt att navigera, säger Helena Holmlund.

Ett riskmoment när Skolverket gör forskningssammanställningar är, enligt Riksrevisionen, att de baseras på en enskild forskare eller ett lärosäte.

Enligt den nya rapporten saknas det systematiska litteratursökningar, och dokumentation av urvalet och hur forskningen som ligger till grund för sammanställningen värderats.

– En forskare kanske inte ser till all forskning som finns, utan utgår från den forskning som han eller hon känner till från början och som kanske ligger nära hans eller hennes forskning. Och det blir ju inte en fullständig bild, säger Helena Holmlund.

”Tidspress”

En faktor är tidspressen i projekten, som gör att forskare och lärosäten tackar nej till att delta, och att de som genomför sammanställningen inte hinner göra en ordentlig genomgång.

Skolverket ger också stor frihet till enskilda medarbetare, enligt Riksrevisionen.

– Vi kan inte och ska inte peka ut personer och projekt, men det har legat väldigt mycket på enskilda medarbetare att ta beslut som kan leda åt många olika håll, säger Sofia Sandgren Massih, en av deltagarna i projektgruppen.

Saknar forskning i inspektionerna

Skolinspektionen får kritik för att deras kvalitetsgranskningar lutar sig för hårt mot styrdokumenten.

– Det är väldigt viktigt att de grundar sig i faktorer man vet leder till goda resultat. Skolinspektionen har utgått från kursplaner och läroplaner, och i lägre utsträckning från forskning om vad som ger goda resultat, säger Helena Holmlund.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har haft liknande problem som Skolverket. Det har saknats systematik och transparens i vilken forskning som används i stödmaterialet, och hur den dokumenteras.

Dock säger Helena Holmlund att SPSM inlett ett förändringsarbete, sedan Riksrevisionen påbörjade sin granskning.

”Lärare använder det inte”

Även om Skolforskningsinstitutet, till skillnad från de tre andra myndigheterna, lever upp till de internationellt vedertagna kraven på att systematisera, värdera och redovisa vilken forskning som kommer med i sitt forskningsstöd, så får de kritik från Riksrevisionen för att för att deras metodval tillåter tolkningar.

Samt att forskning om vilken undervisning som kan förbättra kunskapsresultaten inte lyfts fram.

Lärare vittnar också för Riksrevisionen om att de sällan använder sig av Skolforskningsinstitutets material.

Konsekvenser i klassrummet

Och det får konsekvenser i klassrummen. Det är lärare som har det yttersta ansvaret för att undervisningen vilar på vetenskaplig grund.

– Eftersom myndigheternas forskningsstöd inte vilar på bästa tillgängliga kunskap, så går lärare miste av mycket av den kunskap som finns. Det begränsar deras möjligheter. Utifrån bästa tillgängliga kunskap och med sitt professionella omdöme och sin erfarenhet skulle de kunna utveckla undervisningen, säger Helena Holmlund.

Men Riksrevisionen kritiserar också att informationen splittras mellan de olika myndigheterna.

Lärare som söker praktiknära undervisningstips kan få svårt att hitta information.

– Det tar tid och energi att hitta rätt, av den lilla tid man faktiskt har att läsa in sig på forskning, säger Malin Jondell Assbring, i projektgruppen.

Det som helt lyser med sin frånvaro i materialet från de fyra myndigheterna är den beprövade erfarenheten.

– Ingen myndighet har till uppgift att samla in och sammanställa och kommunicera beprövad erfarenhet. Det är en central skrivning i skollagen och man pratar om det i samma andetag som vetenskaplig grund. Där behöver skolmyndigheterna hitta ett sätt, säger Helena Holmlund.

Ett omtag

Nu rekommenderar Riksrevisionen ett omtag.

I rapporten står att Skolverket och SPSM bör fokusera på kunskapsstöd i stället för att kommunicera forskning.

Här kikar Riksrevisionen på engelska EEF (Education Endowment Foundation), där vetenskapliga rön om undervisning samlas på ett överskådligt vis.

– Myndigheterna måste börja arbeta för att det är den mest relevanta och trovärdiga forskningen som vägs ihop, och sen att man förmedlar det på ett sätt som lärare kan förstå. Dels att det ska vara praktiknära, dels att det ska samlas på ett ställe som är lätt att navigera, säger Helena Holmlund.

Vaccin mot trender

På sätt och vis ett vaccin mot både tillfälliga pedagogiska trender och signalpolitik.

– Vi hoppas att arbetssättet vi föreslår ska stärka upp mot trender i forskning och i politiken, och att man i första hand ska utgå från vad man ser i sammanställd forskning som byggts upp över lång tid, säger Helena Holmlund.

LÄS MER:

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”