
Skärmdumpar från Skolverkets och SPSM:s reklam i sociala medier.
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor. Myndigheterna lever och frodas av skolans innehåll, samtidigt som de skapar problem och orsakar skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
På sistone har Skolverket och SPSM dykt upp flera gånger i sociala medier med två sponsrade inlägg tillsammans med andra influerare. I det ena menar de att alla elever kan nå målen.
Det är ett märkligt löfte på flera sätt. Genom att använda uttrycket ”nå målen” cementerar myndigheterna uppfattningen att kunskap är något enkelt och avcheckningsbart. Ungefär som att kryssen i lärplattformen, vilka visar att det gjorda faktiskt är gjort, kan säkerställa måluppfyllelsen.
Trots att Skolverket gjort avbön från matriser, baklängesplanering och det ensidiga fokuset på betygskriterier (tidigare kunskapskrav) sipprar det i inlägget fram rester av en kvarleva där både skolämnets och undervisningens innehåll återigen reduceras till mätbara mål. Måluppfyllelse kan för övrigt vara ett av skolans absolut fulaste ord.
Skärmdumpar från Skolverkets och SPSM:s reklam i sociala medier.
Inlägget signalerar också att det är möjligt för alla elever att klara av läroplanens intentioner, exempelvis att ”analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor” och ”läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften”.
Vårdnadshavare, lärare, rektorer, forskare och eleverna själva vet att det finns en grupp elever som har stora svårigheter med just analyser, tolkningar och kritiska granskningar. 24 procent av eleverna i årskurs 9 bedöms enligt Pisa 2022 ha så stora lässvårigheter att de inte når den basnivå som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Detta till trots utlovar Skolverket och SPSM att alla elever kan nå målen.
Reklamen är en kortversion av den längre filmen ”Tillsammans kan vi få alla elever att nå målen”. För fyrtio år sedan fick omkring 30 procent av eleverna i mellanstadiet någon gång specialpedagogiska insatser. Idag får cirka 6 procent av eleverna i grundskolan stöd, varav en stor andel befinner sig på högstadiet med anpassad studiegång där ämnen väljs bort, vilket knappast är att betrakta som ett egentligt särskilt stöd.
Huvudman efter huvudman aviserar nedskärningar och borttagna särskilda undervisningsgrupper, speciallärare och elevresurser. I skolmyndigheternas bild av skolan, som gestaltas i filmen, är resurserna för den enskilde eleven oändliga. ”Nödvändiga” (?) vuxna skyndar till undsättning och omringar den stackars flickan. Det måste vara något allvarligt fel på henne när de är så många. Jag undrar vad hon tänker?
Lärare har under flera år vrålat sig hesa om F-betygets inhumana och skoningslösa konsekvenser, likaså vittnat om externa och interna påtryckningar för att undvika F. Lärare muttrar om den dubbla F-skulden där lärare allena både hålls ansvariga för elevernas misslyckade resultat och blir skyldiga att ta fram handlingsplaner för att "fixa” godkända betyg.
I filmen uppmanas specialpedagogen att sätta ytterligare press på lärarna: ”Vill du inte göra lärarens prov – släng bort det!” Skolverket och SPSM tycker nämligen att eleven kan få visa sin kunskap på något annat sätt och att lärarna behöver förändra sin undervisning.
Skolverket menar att läsning innebär att eleven både kan avkoda och förstå text. Undantagsbestämmelsen får därför inte användas för att bortse från någon av dessa delar vid bedömning av elevens läsförmåga. I årskurs 9 förutsätts att eleven har utvecklat förmågan att avkoda text och eleven kan därför få lyssna till texterna i nationella proven, som anpassning. Eleven får använda hjälpmedel under nationella provet "om provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva." Dessutom kan alla elever snacka sig till ett E utan att ha ett enda rätt på läsförståelseprovet. Är det kunskapsrelativism skolmyndigheterna menar när de säger att eleven ska få visa sin kunskap på andra sätt?
Den bilden förstärks i det andra reklaminslaget, ”Rätt stöd i rätt tid är avgörande” , som handlar om läsa-skriva-räkna-garantin för tidiga upptäckter och stödinsatser. Kritiken mot bedömningsstödet och nationella proven har varit massiv och kommit från flera håll. För lågt ställda krav, takeffekter och bristande validitet gör att testerna inte i tillräcklig utsträckning upptäcker elever i behov av särskilt stöd.
Skolverket säger att proven är utformade så att de allra flesta elever ska klara godkänt, vilket är tydligt eftersom pojken i filmen läser serietidningar. Skolverket menar också att en elev som blandar versaler och gemener, utelämnar bokstäver, stavar fel på ljudenliga ord och hoppar över interpunktion är godkända i svenska för årskurs tre.
Skolverket och SPSM betonar att rätt stöd ska ges i rätt tid, men i tio års tid har myndigheterna inte gjort annat än att försöka driva elever och lärare bort från särskilt stöd mot undervisning med extra anpassningar, tillgänglig lärmiljö och differentiering. Råden, anvisningarna och exemplen har varit många och mycket omfattande där skolmyndigheterna samverkat för att kollra bort verkligheten för elever, vårdnadshavare och lärare i administrativa labyrinter. I marknadsföring i sociala medier och ännu fler (!) filmer framställer de sig nu som den goda garanten för att elever får det stöd de behöver för att ”nå målen”.
Skolverket och SPSM är lite som amöbor. Myndigheterna lever och frodas av skolans innehåll, samtidigt som de skapar problem och orsakar skada hos värden.
Skolmyndigheterna läser av omgivningen och ändrar innehåll och budskap i sina anvisningar kontinuerligt. De reproduceras och växer i samma takt som lärarnas administrativa börda ökar. Som grädde på moset sänder Skolverket och SPSM ut direkt felaktiga budskap i tårdrypande och pompösa filmer med religiösa undertoner i bild, text och musik.
Man kan nästan tro att det är Gud fader själv som tar till orda. Men jag förstår inte riktigt varför skolmyndigheterna talar till mig som lärare? De har ju redan övergivit mig.
Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.
Så godkänns elever som inte kan läsa på nationella provet
Låga krav – då godkänns elever som inte kan läsa och skriva
Filippa Mannerheim: Skolmyndigheterna ger råd – men kritiserar skolor som följer dem
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.