Skolmyndigheterna har övergivit oss lärare

På sistone har Skolverket och SPSM dykt upp flera gånger i sociala medier med två sponsrade inlägg tillsammans med andra influerare. I det ena menar de att alla elever kan nå målen.

Det är ett märkligt löfte på flera sätt. Genom att använda uttrycket ”nå målen” cementerar myndigheterna uppfattningen att kunskap är något enkelt och avcheckningsbart. Ungefär som att kryssen i lärplattformen, vilka visar att det gjorda faktiskt är gjort, kan säkerställa måluppfyllelsen.

Trots att Skolverket gjort avbön från matriser, baklängesplanering och det ensidiga fokuset på betygskriterier (tidigare kunskapskrav) sipprar det i inlägget fram rester av en kvarleva där både skolämnets och undervisningens innehåll återigen reduceras till mätbara mål. Måluppfyllelse kan för övrigt vara ett av skolans absolut fulaste ord. 

Inlägget signalerar också att det är möjligt för alla elever att klara av läroplanens intentioner, exempelvis att ”analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor” och ”läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften”.

Vårdnadshavare, lärare, rektorer, forskare och eleverna själva vet att det finns en grupp elever som har stora svårigheter med just analyser, tolkningar och kritiska granskningar. 24 procent av eleverna i årskurs 9 bedöms enligt Pisa 2022 ha så stora lässvårigheter att de inte når den basnivå som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Detta till trots utlovar Skolverket och SPSM att alla elever kan nå målen.

I filmen är resurserna för den enskilde eleven oändliga

Reklamen är en kortversion av den längre filmen ”Tillsammans kan vi få alla elever att nå målen”. För fyrtio år sedan fick omkring 30 procent av eleverna i mellanstadiet någon gång specialpedagogiska insatser. Idag får cirka 6 procent av eleverna i grundskolan stöd, varav en stor andel befinner sig på högstadiet med anpassad studiegång där ämnen väljs bort, vilket knappast är att betrakta som ett egentligt särskilt stöd.

Huvudman efter huvudman aviserar nedskärningar och borttagna särskilda undervisningsgrupper, speciallärare och elevresurser. I skolmyndigheternas bild av skolan, som gestaltas i filmen, är resurserna för den enskilde eleven oändliga. ”Nödvändiga” (?) vuxna skyndar till undsättning och omringar den stackars flickan. Det måste vara något allvarligt fel på henne när de är så många. Jag undrar vad hon tänker?

Specialpedagoger uppmanas att pressa lärare

Lärare har under flera år vrålat sig hesa om F-betygets inhumana och skoningslösa konsekvenser, likaså vittnat om externa och interna påtryckningar för att undvika F. Lärare muttrar om den dubbla F-skulden där lärare allena både hålls ansvariga för elevernas misslyckade resultat och blir skyldiga att ta fram handlingsplaner för att "fixa” godkända betyg.

I filmen uppmanas specialpedagogen att sätta ytterligare press på lärarna: ”Vill du inte göra lärarens prov – släng bort det!” Skolverket och SPSM tycker nämligen att eleven kan få visa sin kunskap på något annat sätt och att lärarna behöver förändra sin undervisning.

Alla elever kan snacka sig till ett E

Skolverket menar att läsning innebär att eleven både kan avkoda och förstå text. Undantagsbestämmelsen får därför inte användas för att bortse från någon av dessa delar vid bedömning av elevens läsförmåga. I årskurs 9 förutsätts att eleven har utvecklat förmågan att avkoda text och eleven kan därför få lyssna till texterna i nationella proven, som anpassning. Eleven får använda hjälpmedel under nationella provet "om provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva." Dessutom kan alla elever snacka sig till ett E utan att ha ett enda rätt på läsförståelseprovet. Är det kunskapsrelativism skolmyndigheterna menar när de säger att eleven ska få visa sin kunskap på andra sätt?

Massiv kritik från flera håll

Den bilden förstärks i det andra reklaminslaget, ”Rätt stöd i rätt tid är avgörande” , som handlar om läsa-skriva-räkna-garantin för tidiga upptäckter och stödinsatser. Kritiken mot bedömningsstödet och nationella proven har varit massiv och kommit från flera håll. För lågt ställda krav, takeffekter och bristande validitet gör att testerna inte i tillräcklig utsträckning upptäcker elever i behov av särskilt stöd.

Skolverket säger att proven är utformade så att de allra flesta elever ska klara godkänt, vilket är tydligt eftersom pojken i filmen läser serietidningar. Skolverket menar också att en elev som blandar versaler och gemener, utelämnar bokstäver, stavar fel på ljudenliga ord och hoppar över interpunktion är godkända i svenska för årskurs tre. 

De kollrar bort oss i administrativa labyrinter

Skolverket och SPSM betonar att rätt stöd ska ges i rätt tid, men i tio års tid har myndigheterna inte gjort annat än att försöka driva elever och lärare bort från särskilt stöd mot undervisning med extra anpassningar, tillgänglig lärmiljö och differentiering. Råden, anvisningarna och exemplen har varit många och mycket omfattande där skolmyndigheterna samverkat för att kollra bort verkligheten för elever, vårdnadshavare och lärare i administrativa labyrinter. I marknadsföring i sociala medier och ännu fler (!) filmer framställer de sig nu som den goda garanten för att elever får det stöd de behöver för att ”nå målen”.

Skolmyndigheterna har övergett mig som lärare

Skolverket och SPSM är lite som amöbor. Myndigheterna lever och frodas av skolans innehåll, samtidigt som de skapar problem och orsakar skada hos värden.

Skolmyndigheterna läser av omgivningen och ändrar innehåll och budskap i sina anvisningar kontinuerligt. De reproduceras och växer i samma takt som lärarnas administrativa börda ökar. Som grädde på moset sänder Skolverket och SPSM ut direkt felaktiga budskap i tårdrypande och pompösa filmer med religiösa undertoner i bild, text och musik.

Man kan nästan tro att det är Gud fader själv som tar till orda. Men jag förstår inte riktigt varför skolmyndigheterna talar till mig som lärare? De har ju redan övergivit mig.

Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.

LÄS MER

Så godkänns elever som inte kan läsa på nationella provet

Låga krav – då godkänns elever som inte kan läsa och skriva

Filippa Mannerheim: Skolmyndigheterna ger råd – men kritiserar skolor som följer dem