”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Till startsidan
I en lång intervju med Vi Lärare svarar Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström på kritiken mot myndigheten.
Granskning
Skollagen slår fast att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt kritiker gör den inte alltid det.
– Det behövs en uppsträckning kring hur vi jobbar med vetenskaplig grund, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i en stor intervju med Vi Lärare.
Det är drygt ett år sedan som Joakim Malmström, som då var riksantikvarie, utsågs till generaldirektör och chef för Skolverket.
– En spännande resa, svarar han när Vi Lärare ber honom beskriva det första året som skolverkschef.
Tommy Lagergren, chef för Skolverkets avdelning för skolutveckling, sitter med som stöd under intervjun som genomförs i ett sammanträdesrum i Skolverkets lokaler på Svetsarvägen i Solna.
– Vi har släppt ett våningsplan. På det sättet sparar vi 16 miljoner kronor per år, säger Joakim Malmström.
Enligt kritiska forskare, lärare och skoldebattörer saknar en del av de råd och anvisningar som skolmyndigheterna, bland annat Skolverket, gett ut vetenskapligt stöd. I en del fall står råden till och med i direkt konflikt med vad som anses vetenskapligt belagt.
– Jag har föreslagit regeringen att Skolverket ska inrätta ett vetenskapligt råd, vilket regeringen sagt ja till, säger Joakim Malmström som delvis svar på kritiken.
Rådet ska vara på plats under 2025.
– Ibland kan det i debatten låta som att den här myndigheten inte har några forskarkontakter, men så är det inte. Vi jobbar jättemycket med forskarkontakter. Men det sker i en stuprörsstruktur, vilket skapar en överhängande risk för att vi väljer forskare som vi har upparbetade kontakter med, att vi blir hemmablinda och inte tar in ett bredare perspektiv och kritiska röster. Ett vetenskapligt råd kan vara ett sätt att vaccinera oss mot det.
– Jag ser till exempel framför mig hur nya stöd och rekommendationer ska passera det vetenskapliga rådet för kritiska synpunkter.
Vilka ska sitta i det vetenskapliga rådet?
– Vi tittar på det. Jag tror det är jätteviktigt att forskarsamhället kan vara med och nominera och är inte främmande för att det kan ingå internationella medlemmar. Det är viktigt att rådet är brett sammansatt.
Riksrevisionen håller på att undersöka om, hur och i vilken utsträckning skolmyndigheterna och regeringen säkerställer att utbildningen i den svenska skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Det är på riktigt skitbra. Jag ser ett behov av utvecklingsarbete eller uppsträckning kring hur vi i vissa delar jobbar med vetenskaplig grund, säger Joakim Malmström som är disputerad historiker.
”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Enligt bland andra Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet i kognitionsvetenskap, har skolmyndigheterna svårt att skilja på enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under lång tid.
– Vi har ett jättestort ansvar och rejält arbete att göra när det gäller att se över vad som finns publicerat på våra hemsidor, men även framåt, för att säkerställa att det inte är enskilda studier som ligger till grund för det som borde vara mer solitt underbyggt och vila på konsoliderad vetenskaplig grund.
– Jag vet att det också sker, inte minst för att jag har trummat in det.
Enligt kritiker har Skolverket premierat forskare som är verksamma inom en mer modell- och teoridriven tradition än en empirisk sådan.
– Det stämmer att vi inte har haft en systematik när det gäller att fånga helheten i forskningsperspektivet. Det tycker jag är solklart.
Vi kan inte hitta på saker baserat på twitter-inlägg.
Joakim Malmström betonar att många av frågorna inom skolområdet är komplexa.
– Det finns ofta inga enkla svar. Just därför är det så viktigt att det som vi som nationell skolmyndighet tillhandahåller vilar på en mycket solid grund. Olika vetenskapliga perspektiv ska ha fått komma till uttryck.
– När det finns motstridiga uppfattningar, vilket det kommer att finnas på en mängd områden, är det viktigt att vi synliggör det.
Bland det första som slog Joakim Malmström när han började arbeta på Skolverket var den svaga samordningen av myndighetens arbete.
– Men även den svaga efterlevnaden av gemensamma beslut och prioriteringar. Det var som om Skolverket var fem eller sex olika myndigheter. Vi håller nu på att förändra det.
Enligt Joakim Malmström kan den svaga styrningen åtminstone delvis förklaras av verkets kraftiga expansion.
– Skolverket har fått en mängd nya regeringsuppdrag från regeringar av olika färg. Under det senaste decenniet har personalstyrkan fördubblats. Även kulturmyndigheter, som jag kommer ifrån, har fått nya regeringsuppdrag, men sällan några extra pengar. Här har det hela tiden kommit extra pengar.
– En annan förklaring är att det funnits en styrfilosofi inom myndigheten som gått ut på att var och en jobbar i sitt rör och det är gott så. Jag tycker inte att det är gott så. Det behöver verkligen tas ett samlat grepp.
Skolverket ska i år spara 80 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka sex procent av förvaltningsanslaget.
– Myndigheten har varit väldigt välfinansierad. Det är som att kostnadskontrollen och ekonomistyrningen inte har behövt vara så utvecklad.
Kommer lärare märka att Skolverket sparar?
– Jag tror, och det menar jag verkligen, att man i sådana fall kommer att märka av det i positiv bemärkelse. Det här går hand i hand med det förbättrade samordningsarbetet och att vi ska vara en effektiv myndighet.
– Vi behöver också bli mycket bättre på att följa upp effekterna av det som vi gör. Vad leder vårt arbete till ute i skolväsendet? Leder det till bättre elevresultat? Vi har i dag inga tydliga indikationer eller andra vetenskapligt grundade sätt att följa upp vad vi gör.
Vilken är svensk skolas största utmaning?
– De växande socioekonomiska skillnaderna och att skolan inte är likvärdig.
Vilken betydelse har det att svenska skolsystemet numera är en marknad?
– Vi har i dag över 2 800 skolhuvudmän i Sverige. Det är väldigt många skolhuvudmän som dessutom har väldigt olika förutsättningar, vilket är en stor utmaning. Hur får vi till likvärdigheten?
Ja, hur?
– Det måste finnas en styrning och krav som gör att vi säkerställer en likvärdig skola. Exakt vilka komponenter det kräver har jag inte svar på.
Återkommande vittnar lärare om hur de tvingas till omfattande individuella anpassningar i klassrummet, vilket leder till kraftigt ökad arbetsbelastning. I en del fall en helt orimlig sådan.
– Det håller jag med om och förstår invändningen från många lärare.
Har det gått för långt?
– Absolut. Vi behöver bli betydligt bättre på att tidigt identifiera elever som är i behov av stöd.
Enligt många lärare är dagens bedömningsstöd för dåligt.
– Exakt. Därför håller vi på att se över det. Träffsäkerheten måste skärpas.
Framför allt under hösten har lärare uttryckt farhågor för hur Skolverkets nya digitala plattform för nationella prov kommer att fungera i verkligheten. Enligt kritikerna är det ur ett lärarperspektiv inte användarvänligt.
– Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs och tror att vi behöver jobba med gränssnittet i provplattformen så att det blir mer lärarvänligt.
– Vi håller nu på ett genomföra en enkät bland de som har genomfört den första skarpa provomgången för att få en samlad bild av hur det har fungerat.
Vad tycker du om kritiken?
– Jag tycker att det är superviktigt att den kommer fram. Men vi behöver ha en samlad bild från den första provomgången innan vi agerar. Vi kan inte hitta på saker baserat på twitterinlägg.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”