”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Till startsidan
I en lång intervju med Vi Lärare svarar Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström på kritiken mot myndigheten.
Granskning
Skollagen slår fast att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt kritiker gör den inte alltid det.
– Det behövs en uppsträckning kring hur vi jobbar med vetenskaplig grund, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i en stor intervju med Vi Lärare.
Det är drygt ett år sedan som Joakim Malmström, som då var riksantikvarie, utsågs till generaldirektör och chef för Skolverket.
– En spännande resa, svarar han när Vi Lärare ber honom beskriva det första året som skolverkschef.
Tommy Lagergren, chef för Skolverkets avdelning för skolutveckling, sitter med som stöd under intervjun som genomförs i ett sammanträdesrum i Skolverkets lokaler på Svetsarvägen i Solna.
– Vi har släppt ett våningsplan. På det sättet sparar vi 16 miljoner kronor per år, säger Joakim Malmström.
Enligt kritiska forskare, lärare och skoldebattörer saknar en del av de råd och anvisningar som skolmyndigheterna, bland annat Skolverket, gett ut vetenskapligt stöd. I en del fall står råden till och med i direkt konflikt med vad som anses vetenskapligt belagt.
– Jag har föreslagit regeringen att Skolverket ska inrätta ett vetenskapligt råd, vilket regeringen sagt ja till, säger Joakim Malmström som delvis svar på kritiken.
Rådet ska vara på plats under 2025.
– Ibland kan det i debatten låta som att den här myndigheten inte har några forskarkontakter, men så är det inte. Vi jobbar jättemycket med forskarkontakter. Men det sker i en stuprörsstruktur, vilket skapar en överhängande risk för att vi väljer forskare som vi har upparbetade kontakter med, att vi blir hemmablinda och inte tar in ett bredare perspektiv och kritiska röster. Ett vetenskapligt råd kan vara ett sätt att vaccinera oss mot det.
– Jag ser till exempel framför mig hur nya stöd och rekommendationer ska passera det vetenskapliga rådet för kritiska synpunkter.
Vilka ska sitta i det vetenskapliga rådet?
– Vi tittar på det. Jag tror det är jätteviktigt att forskarsamhället kan vara med och nominera och är inte främmande för att det kan ingå internationella medlemmar. Det är viktigt att rådet är brett sammansatt.
Riksrevisionen håller på att undersöka om, hur och i vilken utsträckning skolmyndigheterna och regeringen säkerställer att utbildningen i den svenska skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Det är på riktigt skitbra. Jag ser ett behov av utvecklingsarbete eller uppsträckning kring hur vi i vissa delar jobbar med vetenskaplig grund, säger Joakim Malmström som är disputerad historiker.
”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Enligt bland andra Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet i kognitionsvetenskap, har skolmyndigheterna svårt att skilja på enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under lång tid.
– Vi har ett jättestort ansvar och rejält arbete att göra när det gäller att se över vad som finns publicerat på våra hemsidor, men även framåt, för att säkerställa att det inte är enskilda studier som ligger till grund för det som borde vara mer solitt underbyggt och vila på konsoliderad vetenskaplig grund.
– Jag vet att det också sker, inte minst för att jag har trummat in det.
Enligt kritiker har Skolverket premierat forskare som är verksamma inom en mer modell- och teoridriven tradition än en empirisk sådan.
– Det stämmer att vi inte har haft en systematik när det gäller att fånga helheten i forskningsperspektivet. Det tycker jag är solklart.
Vi kan inte hitta på saker baserat på twitter-inlägg.
Joakim Malmström betonar att många av frågorna inom skolområdet är komplexa.
– Det finns ofta inga enkla svar. Just därför är det så viktigt att det som vi som nationell skolmyndighet tillhandahåller vilar på en mycket solid grund. Olika vetenskapliga perspektiv ska ha fått komma till uttryck.
– När det finns motstridiga uppfattningar, vilket det kommer att finnas på en mängd områden, är det viktigt att vi synliggör det.
Bland det första som slog Joakim Malmström när han började arbeta på Skolverket var den svaga samordningen av myndighetens arbete.
– Men även den svaga efterlevnaden av gemensamma beslut och prioriteringar. Det var som om Skolverket var fem eller sex olika myndigheter. Vi håller nu på att förändra det.
Enligt Joakim Malmström kan den svaga styrningen åtminstone delvis förklaras av verkets kraftiga expansion.
– Skolverket har fått en mängd nya regeringsuppdrag från regeringar av olika färg. Under det senaste decenniet har personalstyrkan fördubblats. Även kulturmyndigheter, som jag kommer ifrån, har fått nya regeringsuppdrag, men sällan några extra pengar. Här har det hela tiden kommit extra pengar.
– En annan förklaring är att det funnits en styrfilosofi inom myndigheten som gått ut på att var och en jobbar i sitt rör och det är gott så. Jag tycker inte att det är gott så. Det behöver verkligen tas ett samlat grepp.
Skolverket ska i år spara 80 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka sex procent av förvaltningsanslaget.
– Myndigheten har varit väldigt välfinansierad. Det är som att kostnadskontrollen och ekonomistyrningen inte har behövt vara så utvecklad.
Kommer lärare märka att Skolverket sparar?
– Jag tror, och det menar jag verkligen, att man i sådana fall kommer att märka av det i positiv bemärkelse. Det här går hand i hand med det förbättrade samordningsarbetet och att vi ska vara en effektiv myndighet.
– Vi behöver också bli mycket bättre på att följa upp effekterna av det som vi gör. Vad leder vårt arbete till ute i skolväsendet? Leder det till bättre elevresultat? Vi har i dag inga tydliga indikationer eller andra vetenskapligt grundade sätt att följa upp vad vi gör.
Vilken är svensk skolas största utmaning?
– De växande socioekonomiska skillnaderna och att skolan inte är likvärdig.
Vilken betydelse har det att svenska skolsystemet numera är en marknad?
– Vi har i dag över 2 800 skolhuvudmän i Sverige. Det är väldigt många skolhuvudmän som dessutom har väldigt olika förutsättningar, vilket är en stor utmaning. Hur får vi till likvärdigheten?
Ja, hur?
– Det måste finnas en styrning och krav som gör att vi säkerställer en likvärdig skola. Exakt vilka komponenter det kräver har jag inte svar på.
Återkommande vittnar lärare om hur de tvingas till omfattande individuella anpassningar i klassrummet, vilket leder till kraftigt ökad arbetsbelastning. I en del fall en helt orimlig sådan.
– Det håller jag med om och förstår invändningen från många lärare.
Har det gått för långt?
– Absolut. Vi behöver bli betydligt bättre på att tidigt identifiera elever som är i behov av stöd.
Enligt många lärare är dagens bedömningsstöd för dåligt.
– Exakt. Därför håller vi på att se över det. Träffsäkerheten måste skärpas.
Framför allt under hösten har lärare uttryckt farhågor för hur Skolverkets nya digitala plattform för nationella prov kommer att fungera i verkligheten. Enligt kritikerna är det ur ett lärarperspektiv inte användarvänligt.
– Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs och tror att vi behöver jobba med gränssnittet i provplattformen så att det blir mer lärarvänligt.
– Vi håller nu på ett genomföra en enkät bland de som har genomfört den första skarpa provomgången för att få en samlad bild av hur det har fungerat.
Vad tycker du om kritiken?
– Jag tycker att det är superviktigt att den kommer fram. Men vi behöver ha en samlad bild från den första provomgången innan vi agerar. Vi kan inte hitta på saker baserat på twitterinlägg.
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.