”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Till startsidan
I en lång intervju med Vi Lärare svarar Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström på kritiken mot myndigheten.
Granskning
Skollagen slår fast att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt kritiker gör den inte alltid det.
– Det behövs en uppsträckning kring hur vi jobbar med vetenskaplig grund, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i en stor intervju med Vi Lärare.
Det är drygt ett år sedan som Joakim Malmström, som då var riksantikvarie, utsågs till generaldirektör och chef för Skolverket.
– En spännande resa, svarar han när Vi Lärare ber honom beskriva det första året som skolverkschef.
Tommy Lagergren, chef för Skolverkets avdelning för skolutveckling, sitter med som stöd under intervjun som genomförs i ett sammanträdesrum i Skolverkets lokaler på Svetsarvägen i Solna.
– Vi har släppt ett våningsplan. På det sättet sparar vi 16 miljoner kronor per år, säger Joakim Malmström.
Enligt kritiska forskare, lärare och skoldebattörer saknar en del av de råd och anvisningar som skolmyndigheterna, bland annat Skolverket, gett ut vetenskapligt stöd. I en del fall står råden till och med i direkt konflikt med vad som anses vetenskapligt belagt.
– Jag har föreslagit regeringen att Skolverket ska inrätta ett vetenskapligt råd, vilket regeringen sagt ja till, säger Joakim Malmström som delvis svar på kritiken.
Rådet ska vara på plats under 2025.
– Ibland kan det i debatten låta som att den här myndigheten inte har några forskarkontakter, men så är det inte. Vi jobbar jättemycket med forskarkontakter. Men det sker i en stuprörsstruktur, vilket skapar en överhängande risk för att vi väljer forskare som vi har upparbetade kontakter med, att vi blir hemmablinda och inte tar in ett bredare perspektiv och kritiska röster. Ett vetenskapligt råd kan vara ett sätt att vaccinera oss mot det.
– Jag ser till exempel framför mig hur nya stöd och rekommendationer ska passera det vetenskapliga rådet för kritiska synpunkter.
Vilka ska sitta i det vetenskapliga rådet?
– Vi tittar på det. Jag tror det är jätteviktigt att forskarsamhället kan vara med och nominera och är inte främmande för att det kan ingå internationella medlemmar. Det är viktigt att rådet är brett sammansatt.
Riksrevisionen håller på att undersöka om, hur och i vilken utsträckning skolmyndigheterna och regeringen säkerställer att utbildningen i den svenska skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Det är på riktigt skitbra. Jag ser ett behov av utvecklingsarbete eller uppsträckning kring hur vi i vissa delar jobbar med vetenskaplig grund, säger Joakim Malmström som är disputerad historiker.
”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Enligt bland andra Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet i kognitionsvetenskap, har skolmyndigheterna svårt att skilja på enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under lång tid.
– Vi har ett jättestort ansvar och rejält arbete att göra när det gäller att se över vad som finns publicerat på våra hemsidor, men även framåt, för att säkerställa att det inte är enskilda studier som ligger till grund för det som borde vara mer solitt underbyggt och vila på konsoliderad vetenskaplig grund.
– Jag vet att det också sker, inte minst för att jag har trummat in det.
Enligt kritiker har Skolverket premierat forskare som är verksamma inom en mer modell- och teoridriven tradition än en empirisk sådan.
– Det stämmer att vi inte har haft en systematik när det gäller att fånga helheten i forskningsperspektivet. Det tycker jag är solklart.
Vi kan inte hitta på saker baserat på twitter-inlägg.
Joakim Malmström betonar att många av frågorna inom skolområdet är komplexa.
– Det finns ofta inga enkla svar. Just därför är det så viktigt att det som vi som nationell skolmyndighet tillhandahåller vilar på en mycket solid grund. Olika vetenskapliga perspektiv ska ha fått komma till uttryck.
– När det finns motstridiga uppfattningar, vilket det kommer att finnas på en mängd områden, är det viktigt att vi synliggör det.
Bland det första som slog Joakim Malmström när han började arbeta på Skolverket var den svaga samordningen av myndighetens arbete.
– Men även den svaga efterlevnaden av gemensamma beslut och prioriteringar. Det var som om Skolverket var fem eller sex olika myndigheter. Vi håller nu på att förändra det.
Enligt Joakim Malmström kan den svaga styrningen åtminstone delvis förklaras av verkets kraftiga expansion.
– Skolverket har fått en mängd nya regeringsuppdrag från regeringar av olika färg. Under det senaste decenniet har personalstyrkan fördubblats. Även kulturmyndigheter, som jag kommer ifrån, har fått nya regeringsuppdrag, men sällan några extra pengar. Här har det hela tiden kommit extra pengar.
– En annan förklaring är att det funnits en styrfilosofi inom myndigheten som gått ut på att var och en jobbar i sitt rör och det är gott så. Jag tycker inte att det är gott så. Det behöver verkligen tas ett samlat grepp.
Skolverket ska i år spara 80 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka sex procent av förvaltningsanslaget.
– Myndigheten har varit väldigt välfinansierad. Det är som att kostnadskontrollen och ekonomistyrningen inte har behövt vara så utvecklad.
Kommer lärare märka att Skolverket sparar?
– Jag tror, och det menar jag verkligen, att man i sådana fall kommer att märka av det i positiv bemärkelse. Det här går hand i hand med det förbättrade samordningsarbetet och att vi ska vara en effektiv myndighet.
– Vi behöver också bli mycket bättre på att följa upp effekterna av det som vi gör. Vad leder vårt arbete till ute i skolväsendet? Leder det till bättre elevresultat? Vi har i dag inga tydliga indikationer eller andra vetenskapligt grundade sätt att följa upp vad vi gör.
Vilken är svensk skolas största utmaning?
– De växande socioekonomiska skillnaderna och att skolan inte är likvärdig.
Vilken betydelse har det att svenska skolsystemet numera är en marknad?
– Vi har i dag över 2 800 skolhuvudmän i Sverige. Det är väldigt många skolhuvudmän som dessutom har väldigt olika förutsättningar, vilket är en stor utmaning. Hur får vi till likvärdigheten?
Ja, hur?
– Det måste finnas en styrning och krav som gör att vi säkerställer en likvärdig skola. Exakt vilka komponenter det kräver har jag inte svar på.
Återkommande vittnar lärare om hur de tvingas till omfattande individuella anpassningar i klassrummet, vilket leder till kraftigt ökad arbetsbelastning. I en del fall en helt orimlig sådan.
– Det håller jag med om och förstår invändningen från många lärare.
Har det gått för långt?
– Absolut. Vi behöver bli betydligt bättre på att tidigt identifiera elever som är i behov av stöd.
Enligt många lärare är dagens bedömningsstöd för dåligt.
– Exakt. Därför håller vi på att se över det. Träffsäkerheten måste skärpas.
Framför allt under hösten har lärare uttryckt farhågor för hur Skolverkets nya digitala plattform för nationella prov kommer att fungera i verkligheten. Enligt kritikerna är det ur ett lärarperspektiv inte användarvänligt.
– Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs och tror att vi behöver jobba med gränssnittet i provplattformen så att det blir mer lärarvänligt.
– Vi håller nu på ett genomföra en enkät bland de som har genomfört den första skarpa provomgången för att få en samlad bild av hur det har fungerat.
Vad tycker du om kritiken?
– Jag tycker att det är superviktigt att den kommer fram. Men vi behöver ha en samlad bild från den första provomgången innan vi agerar. Vi kan inte hitta på saker baserat på twitterinlägg.
Joakim Malmström
Ålder: 46 år.
Utbildning: Fil dr i historia. Disputerade 2006 på avhandlingen ”Herrskapen och den lokala politiken: Eds socken ca 1650–1900”.
Bakgrund: Bland annat universitetsdirektör och förvaltningschef vid Stockholms universitet, chef för Naturhistoriska riksmuseet och riksantikvarie och chef för Riksantikvarieämbetet.
Krönika ”Vi ska inte förenkla språket för våra barn – vi ska berika dem med det”.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Jag är lärare Johnnie Lindgren om vad han skulle göra som utbildningsminister för en dag.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Krönika ”Som nyexaminerad lärare förväntas vi klara allt.”
Krönika ”Man kan inte bara stapla arbetsuppgifter i bergsformation.”
Arbetsbelastning Sveriges Lärare: ”Guldläge att minska barn- och elevgrupper”.
Debatt Läraren vill lyfta sina barns lärare – och framgångsfaktorn i klassrummet.
Debatt ”Tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg”
Förstelärare Sveriges Lärare protesterar mot tidsbegränsade tjänster.
Krönika Svindlande – snart kan jag lägga till polis på mitt CV!
Ledarkrönika Efter hoten mot Anna-Karin Hatt: ”Vi lärare kan inte rädda demokratin på egen hand – men utan oss går det inte.”
Debatt Johan Kant undrar om skolreformerna kommer att få önskad effekt
Arbetsbelastning ”Positivt att SKR uppmärksammar den växande administrationen”
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Analysen kommer fortfarande att krävas, men vi lämnar den än mer till eleverna”
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Arbetsbelastning Kritiken: ”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.”
Krönika Men här är vad som kan få nästa Talis-resultat att lyfta.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Ledarkrönika ”Kommunerna kan inte friskriva sig från huvudansvaret – lagar ska följas. Punkt.”
Skolpolitik Simona Mohamsson "redo att frånta kommunerna huvudmannaskapet”.
Debatt Simona Mohamsson: ”Staten behöver återta det fulla huvudmannaskapet över skolan.”
Talis ”Svenska lärare trivs med sitt jobb – till priset av en ohållbar arbetsbelastning.”