”Sverige behöver bättre koll på sjuåringars läsning”

Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella proven i årskurs 3. Det är för sent, vi behöver tidigare nationell data för att kunna analysera trender och skillnader, lära av framgångsrika metoder och utvärdera satsningar.

Lotta Krus

”Riskerar halka efter”

Att kunna läsa, förstå texter och utveckla ett rikt ordförråd är grunden för en lyckad skolgång. Elever som inte får med sig dessa förmågor tidigt riskerar att halka efter i flera ämnen. Särskilt avgörande är det för elever som inte möter det svenska språket hemma. 

Den lagstadgade läsa-skriva-räkna-garanti som säger att alla elever ska kunna läsa innan de går ut lågstadiet fungerar inte i praktiken. Ribban är dessutom för lågt satt, målet måste vara att alla barn ska ha knäckt läskoden innan de går ut första klass.

Att kartlägga sjuåringarnas läskunskaper behöver inte vara en stor apparat. Alla skolor använder redan idag Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd för att få en bild av läget på den egna skolan. Många skolor jobbar därutöver framgångsrikt med digitala verktyg som exempelvis LegiLexi för att analysera hur eleverna ligger till.

”Rapportera till Skolverket”

Det är ett viktigt arbete och en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen, men resultaten av dessa kartläggningar stannar i regel på skolnivå eller i bästa fall hos huvudmannen. 

Om resultaten även rapporterades in till Skolverket hade vi fått tillgång till viktig statistik om de yngsta elevernas läskunskaper, som skulle göra det möjligt att:

• Följa utvecklingen över tid
  Med nationell statistik kan vi följa hur sjuåringarnas läskunskaper förändras över tid i stället för att gissa oss fram och förlita oss på avgränsade studier. Detta förutsätter att revideringen av Skolverkets bedömningsstöd, som just nu pågår, möjliggör tillförlitliga och årliga jämförelser.
• Öka likvärdigheten
  Alla elever har rätt till en bra och likvärdig undervisning redan från det första skolåret. Nationell statistik gör det möjligt att snabbare upptäcka systematiska skillnader mellan exempelvis kommuner, pojkar och flickor och elevgrupper med olika bakgrund. Idag får vi dessa skillnader svart på vitt först i årskurs 3 i samband med de nationella proven.
• Ge politiken bättre beslutsunderlag
  I stället för att vara reaktiv och styra skolan utifrån internationella jämförelser med äldre elever, som till exempel PISA och PIRLS, kan politiker ta beslut baserat på färsk data om hur elever läser redan i årskurs 1. Det skulle skapa bättre möjligheter för att kunna utvärdera olika satsningar och lära av de metoder som ger resultat. 

Det här handlar inte om att börja mäta mer eller skapa ytterligare administration för lärare och rektorer. Skolverkets bedömningsstöd används redan idag i varje klassrum, nästa steg borde vara att göra det mer användbart och träffsäkert och att samla in resultaten nationellt.

Vässa arbetet med tidiga språkinsatser

Svensk skola är bra, det ska vi komma ihåg, men om vi ska lyckas ännu bättre med de elever som behöver skolan allra mest behöver vi vässa arbetet med tidiga språkinsatser och säkerställa att vi genomför satsningar baserat på god information om hur nuläget och utvecklingen ser ut.

Lotta Krus, chef för Academedias grundskolor