Nya lagen om friskolor: Uppgifterna som blir offentliga – och hemliga

Ett porträtt av Maria Refors-Legge i rundad ram till vänster, och till höger en genrebild av bänkar i ett tomt klassrum, bild i oskärpa
Foto: Privat/AdobeStock

Maria Refors-Legge, lektor i förvaltningsrätt: ”Kommer inte åt det kritiker velat”.

Från och med januari 2027 gäller offentlighetsprincip även för friskolorna – och det fackliga arbetet kan bli lättare.
Men det är en insyn med begränsning – bland annat av ägare och vinster.
– Man kommer kanske inte åt det kritikerna hade velat, säger Maria Refors Legge, lektor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Första januari 2027 införs offentlighetsprincip för friskolor. Det står klart sedan riksdagen klubbade beslutet i veckan.

Och nu kan fackligt arbete bli lättare, när det går att få ut uppgifter om även icke fackanslutnas löner och anställningar.

Lättare för facket

– Det har varit svårt att granska lönediskriminering av fackligt anslutna, och på i den delen kommer det att bli viss skillnad, säger Maria Refors Legge, expert i utbildningsjuridik.

För aktiebolagsskolor och andra enskilda huvudmän som bedriver affärsverksamhet, gäller fortsatt sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) – de har rätt att skydda affärshemligheter.

Offentliga undantag

Bestämmelsen innehåller dock undantag från sekretessen. som ska vara offentliga.

  • Mottagande och urval – det vill säga kösystemet till skolan.
  • Anställningar
  • Antal barn och elever
  • Sammansättning av barn- och elevgrupper
  • Personalomsättning

– Det kommer att bli lättare att granska vem som får plats på en friskola. Kritiker menar att det sker en sortering, att friskolorna har en tendens att välja elever som kostar mindre, säger Maria Refors-Legge.

”Säkerhetsrisk”

Hon är en av författarna till en rapport från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Den slog fast att affärssekretess gör det svårt att granska vem som egentligen äger en friskola, och att det i flera fall finns exempel på utländskt ägande. Något rapporten klassar som en säkerhetsrisk.

– Skolinspektionen kan begära ut uppgifter i sin tillsyn, och polisen kan kräva uppgifter vid brottsmisstanke. Det kommer inte att gå att se för vem som helst.

Samma gäller vinsterna, som fortfarande klassas som affärssekretess.

– Någon skillnad kommer det bli, men man kanske inte kommer åt det som kritiker i sig hade velat, säger Maria Refors-Legge.

LÄS ÄVEN:

Larmrapport: Utländskt ägande av friskolor en svensk säkerhetsrisk

”Nya skolan” närmare – då röstas den igenom