”Lärarnas förtroendetid får inte finansiera reformen”
Avtalsrörelsen startar – Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna.
Debatt
Nästa år börjar regleringarna av lärares undervisningstid att gälla.
”Helt avgörande är nu att den inte finansieras genom att arbetsgivaren tar större delar av lärarnas förtroendetid i anspråk”, skriver Thom Hunter och Hanna Garberg.
Efter decennier där skolans växande uppdrag hanterats genom att pressa in allt fler arbetsuppgifter i lärarnas arbetstid sätter staten nu en faktisk gräns – inför nästa läsårsstart finns tydliga regleringar. Äntligen.
Undervisningsuppdraget skall nu rymmas och tid för planering och uppföljning skall inte längre vara det som blir över när allt annat är gjort. Den här reformen är efterlängtad – men helt avgörande är nu att den inte finansieras genom att arbetsgivaren tar större delar av lärarnas förtroendetid i anspråk.
Ny matematik
Bilaga M ger en heltidsanställd lärare 1 767 timmars årsarbetstid. Av dessa är 1 360 reglerad arbetstid som arbetsgivaren disponerar, medan omkring 407 timmar är förtroendearbetstid under lärarens egen rådighet. När staten nu reglerar undervisningsuppdraget blir den avgörande frågan vad som händer när den nya matematiken möter den gamla organisationen.
Uppdragen ryms inte
Ta en högstadielärare med 600 timmars undervisning. Med planerings- och uppföljningstid motsvarande 110 procent krävs enligt regleringarna ytterligare 660 timmar. Om tiden ska rymmas inom den reglerade arbetstiden upptar undervisningsuppdraget 1 260 av 1 360 timmar. Omkring 100 timmar återstår till att ta sig mellan lektioner, möten, arbetslag, mentorskap, kompetensutveckling, administration och allt annat. Detta kommer att beskrivas som ett problem, men det är i själva verket just reformen.
”Tvingas välja”
De hundra timmarna synliggör det som länge dolts genom lärares övertid, samvetsgrannhet och förtroendearbetstid: uppdragen ryms inte. Därmed tvingas huvudmannen nu välja. Uppgifter måste bort, undervisningen minska, organisationen förändras, fler anställas eller resurser tillföras. För första gången på lång lång tid flyttas nu problemet från individen till strukturen.
Det är också här reformen i avtal kan förhandlas bort. Om de 407 timmarna förtroendearbetstid helt räknas som en del av de 660 planeringstimmarna behöver bara 253 timmar tas ur den reglerade arbetstiden.
Tillsammans med undervisningen upptas då 853 timmar och arbetsgivaren har plötsligt drygt 500 timmar kvar att disponera. Samma effekt kan uppnås genom att minska förtroendearbetstiden, öka de 1 360 reglerade timmarna eller skapa lokala undantag under rubriker som ”flexibilitet” och ”verksamhetens behov”.
”Behöver röd linje”
Metoderna skiljer sig men resultatet är detsamma – reformens konsekvenser flyttas från organisationen tillbaka till läraren.
Det är därför vi inte behöver fyra eller fem röda linjer. Vi behöver en. Förtroendearbetstiden får inte bli reformens finansiering och arbetsgivarens rådighet över lärarnas arbetstid får inte utökas för att få samma gamla organisation att överleva den nya regleringen. Rektorer kommer att få det svårare att få ihop verksamheten när lärarnas tid hägnas in. Det är sant. Men frågan kring rektors brist på organisatoriskt utrymme måste ställas uppåt mot huvudmannen, inte nedåt mot lärarna.
”Behöver slå vakt”
Den avgörande frågan i avtalsrörelsen är därför inte hur vi ska få reformen att passa den organisation vi redan har – istället behöver vi slå vakt om att reformen inte vattnas ur. På måndag möts avtalsdelegationen för sitt första möte i den kommande avtalsrörelsen och vi vet av föregående avtalsrörelser hur förbundsstyrelsen tidigare hanterat krav och yrkanden från SKR.
Kommer vi även denna gång att vika ner oss, kommer vi göra avkall på reformens hela intention och effekterna av den därmed tand- och menlösa, eller kommer vi att stå på oss när nu lagstiftarna gett oss det som förbundet kallat ”seklets viktigaste reform för lärarkåren”?
Hanna Garberg, Förtroendevalt förhandlingsombud, avtalsdelegat Sveriges Lärare
Thom Hunter, ordförande Sveriges Lärare Partille, avtalsdelegat Sveriges Lärare
LÄS ÄVEN:
Spelet om lärarnas tid: ”Seklets viktigaste reform”
Segergesten – här inleder Sveriges Lärare valrörelsen
Facket sågar C:s ”paus” med regleringen av lärarnas tid
