Segergesten – här inleder Sveriges Lärare valrörelsen

Foto: Michael Jonsson

Bara gröna lappar när samtliga skolpolitiska talespersoner svarade ja på frågan om att reglera lärarnas tid.

Valrörelsen inleddes med en segergest, när de åtta riksdagspartierna enhälligt lovade att rösta igenom reglerad undervisnings- och planeringstid vid Sveriges Lärares stora valdebatt.
– För Sveriges Lärare är den viktigaste frågan att vi inte kan göra vårt jobb, säger förbundsordförande Anna Olskog.

”Bort med vinster”, ”Lärartäthet”, ”Politikernas lärarförakt”.

Det är några av de viktigaste ämnena för publiken på Nalen i Stockholm, när Sveriges Lärare bjöd in de åtta riksdagspartierna till skoldebatt som sitt stora avstamp i valupptakten 2026.

Alla röstar ja

Samtliga partier, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, röstade ja till regleringen av lärares undervisningstid.

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ledde den skolpolitiska debatten.

Och Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, lyfte händerna i en segergest och publiken jublar och applåderar.

– Jag förväntar mig inget mindre än att ni jobbar i den riktning som Sveriges Lärare tycker är avgörande, en ordning kring vår arbetstid. Allt börjar där, säger hon.

I Vi Lärare har hon kallat det för ”seklets viktigaste skolreform”.

– Det som också är så elegant med den här lösningen det är ju att det här blir ett hållbart arbetsliv för oss, förutom att det blir kvalitet för barn och elever, så att yrket blir attraktivt igen, säger Anna Olskog.

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Joar Forssell (L), Josefin Malmqvist (M), Mathias Bengtsson (KD) och Patrick Reslow (SD).

Men S-styrda SKR trilskas.

– Vi är för reformen, och för att lärarna ska få det. Men vi är oroliga för att regeringen kanske begränsar reformen eller inte skjuter till tillräckligt mycket pengar. Då riskerar reformen att förfelas, säger Anders Ygeman.

På scenen pågår en hel del politiskt käbbel om detaljerna kring förslaget, och finansieringen. 

– Det är uppenbart att statsbidragen till kommunerna har inte räknats upp i den takt som behövs, och det behövs mer resurser till skolan om det här inte ska landa i besparingar, säger Isabell Mixter, V.

– Det är ju nödvändigt att kommunerna också måste stå för en del av den här notan det är ju alldeles givet, konstaterar Anna Olskog.

Fler segrar för lärarna

Seger gäller även att samtliga partier röstar ja till reglerad timplan i gymnasieskolan, och att alla elever som behöver ska få stöd i enskilda undervisningsgrupper.

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Isabell Mixter (V), Anders Ygeman (S) , Camilla Hansén (MP) och Niels Paarup-Petersen (C).

Enighet råder inte i frågan om statlig skola, där Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna håller upp den gröna lappen för ”ja”.

Eller om vinststopp för friskolorna, där Centerpartiet velar och Moderaterna, Kristdemokraterna, och Sverigedemokraterna röstar nej.

– Vi måste säkerställa att vi bibehåller en hög kvalitet i både fristående skolor och i kommunala skolor och det är ju grunden för den lagstiftning som vi just nu håller på att förhandla och som kommer att landa i riksdagen innan valet, säger Josefin Malmqvist, Moderaterna.

Kristdemokraterna tycker att ett vinstförbud vore att ”måla med för breda penseldrag”.

– Det är klart att det finns brister, men min ingång som kristdemokrat är att vi behöver reglera systemet. Vi behöver definitivt förbud mot vinstuttag om man har kvalitetsbrister men det jag är rädd för är att om man strikt skulle förbjuda alla vinstuttag skulle skolor som fungerar bra som den populära och där lärare är nöjda skulle stryka med, säger Mathias Bengtsson.

Liberalerna är ensamma i regeringstroppen.

– Jag har i alla fall inte sett någon skola där det inte finns någonting som man kan lägga pengar på, där man kan göra vinst utan att man någonstans tullar på den kvalitetsförbättring som man hade kunnat göra med de resurserna. Jag tror ju att pengarna ska vara kvar i skolan, säger Joar Forsell, Liberalerna.

Tolkar olika

Överenskommelsen med Sverigedemokraterna om att fasa ut vinsterna, verkar de två partierna tolka olika.

– Vinstintressen för oss handlar om att du inte har med långsiktighet i att driva en skola, och det finns ju ett antal aktörer som inte har långsiktighet, men de är ju väldigt få. De aallra flesta sköter sig och levererar bra resultat och är extremt populära och har långa köer och vi glömmer bort detta i debatten hela tiden, säger Patrick Reslow.

Anders Ygeman och Socialdemokraterna har lovat att sätta stopp för vinsterna, om de får makten efter valet.

– Nio miljarder har försvunnit ut ur klassrummen under de här fyra åren, det är sportbilar och jaktslott och mycket, mycket annat. Jag tycker att det är enkelt, pengarna ska tilbaka till klassrummet och gå till lärare och läromedel, och därför ska vi förbjuda vinsterna, säger han.

Och får medhåll av Isabell Mixter, V.

– Sverige är det enda landet som har skattefinansierade aktiebolag som driver skolor och det måste få ett slut. Det har ju förstört skolan helt och hållet, den är söndersegregerad och det är massvis med pengar som försvinner ut till aktieägarna genom sprickorna, och det har fått pågå länge, säger hon.

Hon är enda läraren

Miljöpartiet är ensamma om att företrädas av en lärare.

– Jag förstår att föräldrar sätter sina barn i de skolor där man tror det bäst och man går till jobbet och jobbar på de här skolorna, och man gör sitt bästa. Det är inte det det handlar om, det här är liksom ett system när pengarna läcker ut och så kan vi inte ha det. Det här är en marknad, men skolan fungerar inte som en marknad, säger Camilla Hansén.

Hon passar också på att lyfta studie- och yrkesvägledarna.

– Jag tycker är väldigt viktigt att elever får studie- och yrkesvägledning tidigt, så att unga människor redan på mellanstadiet får en bild av vilka jobb man kan ha, så att det inte blir ”min mamma är elektriker” och sen så känner du några andra med andra jobb. Utan att de får bilda sig en uppfattning om vad ett drömjobb kan vara, säger hon.

Anna Olskog avslutar med att lärares villkor är det första steget till att ge varje barn den undervisning de har rätt till.

– Det är ett steg närmare. Varje lärare är den enskilt viktigaste resursen, och vi behöver bli fler, säger Anna Olskog.

LÄS ÄVEN:

Engelska skolan stoppar lönelyft för fackets ombud

Regeringens tydliga besked: ”Vi kör över SKR”