Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ledde den skolpolitiska debatten.
Till startsidan
Bara gröna lappar när samtliga skolpolitiska talespersoner svarade ja på frågan om att reglera lärarnas tid.
Valet 2026
Valrörelsen inleddes med en segergest, när de åtta riksdagspartierna enhälligt lovade att rösta igenom reglerad undervisnings- och planeringstid vid Sveriges Lärares stora valdebatt.
– För Sveriges Lärare är den viktigaste frågan att vi inte kan göra vårt jobb, säger förbundsordförande Anna Olskog.
”Bort med vinster”, ”Lärartäthet”, ”Politikernas lärarförakt”.
Det är några av de viktigaste ämnena för publiken på Nalen i Stockholm, när Sveriges Lärare bjöd in de åtta riksdagspartierna till skoldebatt som sitt stora avstamp i valupptakten 2026.
Samtliga partier, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, röstade ja till regleringen av lärares undervisningstid.
Och Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, lyfte händerna i en segergest och publiken jublar och applåderar.
– Jag förväntar mig inget mindre än att ni jobbar i den riktning som Sveriges Lärare tycker är avgörande, en ordning kring vår arbetstid. Allt börjar där, säger hon.
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ledde den skolpolitiska debatten.
I Vi Lärare har hon kallat det för ”seklets viktigaste skolreform”.
– Det som också är så elegant med den här lösningen det är ju att det här blir ett hållbart arbetsliv för oss, förutom att det blir kvalitet för barn och elever, så att yrket blir attraktivt igen, säger Anna Olskog.
Men S-styrda SKR trilskas.
– Vi är för reformen, och för att lärarna ska få det. Men vi är oroliga för att regeringen kanske begränsar reformen eller inte skjuter till tillräckligt mycket pengar. Då riskerar reformen att förfelas, säger Anders Ygeman.
På scenen pågår en hel del politiskt käbbel om detaljerna kring förslaget, och finansieringen.
– Det är uppenbart att statsbidragen till kommunerna har inte räknats upp i den takt som behövs, och det behövs mer resurser till skolan om det här inte ska landa i besparingar, säger Isabell Mixter, V.
– Det är ju nödvändigt att kommunerna också måste stå för en del av den här notan det är ju alldeles givet, konstaterar Anna Olskog.
Seger gäller även att samtliga partier röstar ja till reglerad timplan i gymnasieskolan, och att alla elever som behöver ska få stöd i enskilda undervisningsgrupper.
Joar Forssell (L), Josefin Malmqvist (M), Mathias Bengtsson (KD) och Patrick Reslow (SD).
Enighet råder inte i frågan om statlig skola, där Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna håller upp den gröna lappen för ”ja”.
Eller om vinststopp för friskolorna, där Centerpartiet velar och Moderaterna, Kristdemokraterna, och Sverigedemokraterna röstar nej.
– Vi måste säkerställa att vi bibehåller en hög kvalitet i både fristående skolor och i kommunala skolor och det är ju grunden för den lagstiftning som vi just nu håller på att förhandla och som kommer att landa i riksdagen innan valet, säger Josefin Malmqvist, Moderaterna.
Kristdemokraterna tycker att ett vinstförbud vore att ”måla med för breda penseldrag”.
– Det är klart att det finns brister, men min ingång som kristdemokrat är att vi behöver reglera systemet. Vi behöver definitivt förbud mot vinstuttag om man har kvalitetsbrister men det jag är rädd för är att om man strikt skulle förbjuda alla vinstuttag skulle skolor som fungerar bra som den populära och där lärare är nöjda skulle stryka med, säger Mathias Bengtsson.
Liberalerna är ensamma i regeringstroppen.
– Jag har i alla fall inte sett någon skola där det inte finns någonting som man kan lägga pengar på, där man kan göra vinst utan att man någonstans tullar på den kvalitetsförbättring som man hade kunnat göra med de resurserna. Jag tror ju att pengarna ska vara kvar i skolan, säger Joar Forsell, Liberalerna.
Överenskommelsen med Sverigedemokraterna om att fasa ut vinsterna, verkar de två partierna tolka olika.
– Vinstintressen för oss handlar om att du inte har med långsiktighet i att driva en skola, och det finns ju ett antal aktörer som inte har långsiktighet, men de är ju väldigt få. De aallra flesta sköter sig och levererar bra resultat och är extremt populära och har långa köer och vi glömmer bort detta i debatten hela tiden, säger Patrick Reslow.
Isabell Mixter (V), Anders Ygeman (S) , Camilla Hansén (MP) och Niels Paarup-Petersen (C).
Anders Ygeman och Socialdemokraterna har lovat att sätta stopp för vinsterna, om de får makten efter valet.
– Nio miljarder har försvunnit ut ur klassrummen under de här fyra åren, det är sportbilar och jaktslott och mycket, mycket annat. Jag tycker att det är enkelt, pengarna ska tilbaka till klassrummet och gå till lärare och läromedel, och därför ska vi förbjuda vinsterna, säger han.
Och får medhåll av Isabell Mixter, V.
– Sverige är det enda landet som har skattefinansierade aktiebolag som driver skolor och det måste få ett slut. Det har ju förstört skolan helt och hållet, den är söndersegregerad och det är massvis med pengar som försvinner ut till aktieägarna genom sprickorna, och det har fått pågå länge, säger hon.
Miljöpartiet är ensamma om att företrädas av en lärare.
– Jag förstår att föräldrar sätter sina barn i de skolor där man tror det bäst och man går till jobbet och jobbar på de här skolorna, och man gör sitt bästa. Det är inte det det handlar om, det här är liksom ett system när pengarna läcker ut och så kan vi inte ha det. Det här är en marknad, men skolan fungerar inte som en marknad, säger Camilla Hansén.
Hon passar också på att lyfta studie- och yrkesvägledarna.
– Jag tycker är väldigt viktigt att elever får studie- och yrkesvägledning tidigt, så att unga människor redan på mellanstadiet får en bild av vilka jobb man kan ha, så att det inte blir ”min mamma är elektriker” och sen så känner du några andra med andra jobb. Utan att de får bilda sig en uppfattning om vad ett drömjobb kan vara, säger hon.
Anna Olskog avslutar med att lärares villkor är det första steget till att ge varje barn den undervisning de har rätt till.
– Det är ett steg närmare. Varje lärare är den enskilt viktigaste resursen, och vi behöver bli fler, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Krönika Kan vi ta en tyst minut och sörja alla lektioner som självdött?
Debatt ”Snart är resultaten inne – har det gått bättre än förra året?"
Quiz Ett eget språk bland barn och unga – hur många kan du tolka rätt?
Debatt Therese Rosengren svarar på kritiken mot Liberalernas utspel
Debatt ”Utanförstående bakom villospåren i debatten", skriver Erik Cardelús
Debatt Han vill se ett smidigare system för elever som behöver läsa på högre nivå.
Debatt Fem timmars schemalagd planering: ”Nu krävs rektorer som värnar tiden”
Debatt Hon vill införa extra år i förskolan för elever som behöver
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Förskola Anki marscherar för barnens skull – och för kollegornas
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.
Krönika ”Trots allt så är det för svårt för de här eleverna.”
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Hot och våld Fackets lista: Sju krav som kan stoppa våldet i skolan
Krönika ”Det tragiska i historien är att alla visste.”
Hot och våld Dystra insikten: ”Värre än vi trodde”
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Valet 2026 ”Handlar om att freda helklassundervisningen.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Läsning Här är de nya medlemmarna i Expertrådet för läsning
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen