Läraren: ”En lag om tid skulle minska vår stress”

Städa. Rastvakta. Vara taxivakt och bussvakt.

I takt med besparingarna har lärarnas arbetsuppgifter ökat i Sundsvall, en kommun där besparingarna slagit hårt mot skolan.

– Det är extremt många uppgifter som inte kräver lärarbehörighet men som läggs på lärare, säger Margareta Lindström, som är lärare i hem- och konsumentkunskap på en F-6-skola, och ordförande för Sveriges Lärare Sundsvall.

Samtidigt växer både undervisningstid och andra uppgifter.

– Det har lagts på och lagts på och lagts på, möten inom arbets- och ämneslag, elevhälsomöten. Olika typer av konferenser och fortbildning, säger hon.

Många som slutar: ”Man arbetar ihjäl sig”

Hoppet står nu till regeringens löfte om lika mycket tid för planering som för undervisning.

– Det skulle minska stressen något otroligt. Som det är nu så är det många lärare som mår dåligt. Man vill göra ett bra jobb, och har svårt att få stöd av rektor. Det kan också vara svårt att prata med rektor – man vill inte framstå som en dålig lärare, säger hon.

Facket i kommunen har kämpat för en lägre undervisningstid sedan Hök21. Men det är svårt att få gehör.

– Mycket handlar om ekonomi, det finns inte pengar. Vi är hårt drabbade av att vi har många friskolor, det är ett friskolemecka. Vi krigar om elever och elevpeng och vi sparar, sparar, sparar, säger hon.

Lärarnas scheman går helt enkelt inte ihop.

– När vi räknar på kollegors scheman så ser vi att det ligger alldeles för mycket undervisning, eller så ligger det annat som inte får plats. Det är därför många slutar som lärare, man arbetar ihjäl sig, säger Margareta Lindström.

”Man inte får sätta stopp beroende på pengar”

Bo Janssons utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” kom med hopp.

Sveriges Lärare Sundsvall lade fram ett förslag för arbetsgivaren som utgick från utredningen, som i sin tur svarade med ett helt annat förslag på antal undervisningstimmar som låg betydligt högre än det högsta intervallet i Bo Janssons förslag.

– Vår förhoppning är att lagförslaget kommer att ta fasta på den uträkning som Bo Jansson gjort men också att arbetsgivaren tänker om, säger hon.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner är skarp motståndare till förslaget. Skillnaden mellan vad regeringen tänker skjuta till rent ekonomiskt är för liten för de faktiska kostnaderna, enligt SKR.

– Det kommer att kosta pengar, det behövs anställas fler lärare. Jag tänker att det handlar om arbetsmiljö och att man inte får sätta stopp beroende på pengar. Men det är svårt när ansvaret ligger på respektive kommun, säger Margareta Lindström.

Och fortsätter:

– Politikerna behöver tänka till både en och två gånger vad de behöver lägga pengarna på. Och lärare är lite för snälla. Vi har inte påvisat hur mycket övertid vi faktiskt jobbar utan att få mer lön. Men alternativet är att saker inte blir gjorda och det slår på resultaten och går ut över eleverna.