Anna Olskog: ”Det är seklets viktigaste skolreform”

Ett genomgående tema i regeringens reform­agenda på skolområdet är ökad statlig styrning och kontroll.

– Det är mycket bra. Statens roll gentemot kommunala och fristående skolhuvudmän behöver stärkas. Reglering av lärares undervisningstid och tid till för- och efterarbete av undervisningen är en del i detta och något som har stort stöd i lärarkåren, säger Anna Olskog.

Är det en seger för Sveriges Lärare?

– Ja, definitivt. Vi har gjort skillnad genom att driva på för en reglering. Att nio av tio lärare vill ha en sådan här förändring har haft stor betydelse. Men det allra viktigaste just nu är att förslagen får en bred uppslutning i riksdagen. Oppositionen behöver tala ur skägget och tydligt ställa sig bakom en reform som minskar den skadligt höga arbetsbelastning som många lärare har i dag.

– Tyvärr försöker SKR och Almega utbildning stoppa reformen genom att sprida felaktigheter om den. Till vår stora förvåning kan vi notera att skolledarnas fackförbund sluter upp bakom SKR och Almega Utbildning. Samtidigt vet vi att det är många skolledare som vill ha de här regleringarna.

Är SKR, Almega Utbildning och Sveriges Skolledare den nya järnaxeln?

– Ja, men järn rostar.

– Det skulle bekymra oss mycket om något av riksdagspartierna stämmer in i arbetsgivarkören i stället för att förbättra lärarnas arbetsvillkor och undervisningens kvalitet.

Är finansieringen akilleshälen?

– Nej. Jag tycker att det är självklart att kommunerna måste bidra till finansieringen. Under 2000-talet har lärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. Staten ska inte belöna huvudmän som ger lärare alldeles för mycket undervisningstid. Nu är det hög tid för huvudmännen att ta sitt ansvar.

– Oppositionspartierna säger sig vilja tillföra mer statliga pengar till skola och utbildning, så med den inriktningen finns ju inga hinder kvar rörande finansieringen.

Underkänner arbetsgivarnas invändningar

Företrädare för SKR och Almega Utbildning säger till Vi Lärare att det är viktigt att förbättra lärares arbetsvillkor, men att det görs bäst lokalt. En nationell statlig reglering innebär en negativ detaljstyrning och till och med stor risk för försämringar.

Det är argument som Anna Olskog inte ger mycket för. Enligt förslaget ska staten, när det gäller lärares undervisningstid, sätta en tidsram utifrån skolform, stadie och lärarkategori. Till denna knyts därefter en viss mängd tid för planering och uppföljning.

Kräver regleringar mot ”destruktiva arbetsförhållanden”

På lokal nivå ska det fastställas hur mycket undervisnings- och planeringstid en enskild lärare ska ha i sin tjänst, beroende på bland annat antalet elever som läraren har i sin undervisning och som är i behov av stöd.

– För att vi ska få ett likvärdigt skolsystem behövs det nationella regleringar. Att arbetsgivarsidan bromsar är symptomatiskt för deras bristande insikt om de destruktiva arbetsförhållanden som i dag råder i många skolor och förskolor, säger Anna Olskog.

Vad anser du om det nya betygssystemet och förändringarna av läroplanerna?

– Vi är positiva och tycker att det är bra att man tar bort F-betyget. Det är dock viktigt att lärare får tillräckligt med tid att sätta sig in i det nya betygssystemet så att det blir en rimlig implementering. Det är ett komplext system.

– Vi tycker också att det är positivt att man i de nya läroplanerna stärker fokuset på grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i de yngre åldrarna. Det är även bra att läroplanerna blir tydligare och mer hanterbara ur ett lärarperspektiv. Förslagen kring minskad administration, som bidrar till att freda lärarens kärnuppdrag, ställer vi oss också bakom.

Vad är inte bra då?

– Vi skulle vilja se ett annat och mycket tydligare regelverk kring marknadsskolan, till exempel stopp för aktiebolag och vinstutdelning. Skolans pengar ska gå till barn och elever, inte hamna i aktieägarnas fickor.

– Vi vill även se en skärpning av regelverket kring lärarlegitimationen och en avveckling av undantagen. Det behövs också en reglering av grupp- och klasstorlekar i förskola och skola.

 

Andel lärare med legitimation och behörighet i minst ett ­undervisningsämne
Grundskola. Heltidstjänster

Läsår	Kommunala huvudmän	Privata huvudmän
2015/16	74	63
2016/17	73	62
2017/18	72	63
2018/19	72	63
2019/20	71	63
2020/21	72	64
2021/22	72	64
2022/23	72	64
2023/24	72	65
2024/25	73	67