Nu klubbas beslutet om lärarnas tid: ”Äntligen”

Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) försvann för cirka 30 år sedan har såväl lärares undervisningstid som arbetsbelastning ökat. Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.

Lärarfacken har under många år försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan om en central reglering av lärares undervisningstid, men utan att lyckas.

Om inget dramatiskt inträffar kommer riksdagen på torsdag – den fjärde juni – i bred politisk enighet skriva in i skollagen att det i lärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.

Kritik mot finansiering

Det väntas också beslutas att regeringen har rätt att i föreskrift tidsmässigt reglera de olika delarna av undervisningsuppdraget.

Förändringen ska börja gälla om drygt ett år, 1 juli 2027.

Så mycket mer tycks riksdagens partier inte vara överens om.

Samtliga oppositionspartier menar att reformen är kraftigt underfinansierad, en återkommande kritik när det gäller regeringens reformer på bland annat utbildningsområdet.

V är mest positivt

Socialdemokraterna betonar i sin ”svarsmotion” på regeringens proposition att regleringen inte får leda till större barngrupper och klasser eller en ökad andel obehöriga lärare, vilket ”skulle motverka syftet att förbättra lärares arbetsmiljö”.

Miljöpartiet oroas i sin motion över att ”brister i finansiering och genomförande riskerar att fler elever kommer att möta obehöriga lärare”.

Av oppositionspartierna är det Vänsterpartiet som är mest positiv till regeringens proposition, som även Sverigedemokraterna står bakom.

– Vi tycker att det är jätteviktigt att reglera lärares undervisningstid. Det är ju uppenbart att lärare idag har alldeles för stor arbetsbörda och att den behöver regleras, säger Isabelle Mixter (V) i riksdagens utbildningsutskott.

– Men vi ser med oro på att regeringen inte fullt ut finansierar propositionen. Samtidigt är det här är en så pass viktig fråga att man helt enkelt får lösa ekonomin.

Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog anser att det vore bra med full statlig finansiering av skolan.

– Men nu är det kommunerna som är skyldiga att finansiera skolan. Före kommunaliseringen var lärarnas undervisnings- och planeringstid i balans. Därefter har kommunerna succesivt pressat på oss alltmer arbetsuppgifter. Det är ju därför den här regleringen behövs, för att komma till rätta med obalansen.

”Ett steg på vägen”

Socialdemokraterna vill att en kommande reglering av lärares undervisningsuppdrag genomförs ”i nära dialog med arbetsmarknadens parter”.

Centerpartiet och Miljöpartiet har liknande skrivningar i sina motioner.

– Lärarna har under lång tid försökt få till en reglering av undervisningstiden, men utan att få gehör för det. Därför menar vi att det är viktigt att nu lagstifta om det, säger Isabelle Mixter (V)

– För att göra läraryrket mer attraktivt behöver arbetsmiljön och arbetsbelastningen bli mer hållbar. Detta är ett steg på den vägen. Men vi behöver även lagstiftning om barngruppernas storlek i förskolan och ett tak för klasstorlekarna i skolan.

Anna Olskog säger att de argument och invändningar mot en reglering som C, MP och S för fram påminner om det som arbetsgivarorganisationerna SKR och Almega utbildning, som båda är starka motståndare till en statlig regering av lärares undervisning- och planeringstid, brukar använda sig av.

– Jag tycker att oppositionspartierna, förutom Vänsterpartiet, ställer sig på arbetsgivarnas sida. Frågan är vad som händer efter ett eventuellt regeringsskifte i höst? Står de bakom reformens syfte och konstruktion? Eller kommer den att rivas upp?

Förslaget ”ett skal”

Socialdemokraterna utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman vill inte ställa upp på en intervju med Vi Lärare. Via sin pressekreterare hänvisar han till en tidigare intervju med tidningen där han säger att partiet står bakom en reglering samtidigt som han liknar regeringens förslag med ett ”skal”.

Enligt propositionen ska den rent praktiska regleringen av olika lärargruppers undervisnings- och planeringstid – timmar och intervall – bestämmas av regeringen, vilket väntas ske inom kort.

Förutsatt att riksdagen på torsdag antar ”skalet”.

Det får inte råda någon tvekan om vad som ska gälla.

Det är också i samband med regeringsbeslutet som regleringsfrågan ställs på sin politiska spets, bortom retoriska och fluffiga utspel, uttalanden och löften.

– Vi har höga förväntningar på att regeringen beslutar enligt de förslag, när det gäller intervaller och liknande, som lades fram i Bo Janssons utredning, säger Anna Olskog.

Och att det blir hårda ”ska-krav”? 

– Ju skarpare, desto bättre. Det får inte råda någon tvekan om vad som ska gälla.  

Enligt Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen beräknas en reglering av lärares undervisnings- och planeringstid enligt utredningens förslag kräva ytterligare minst 6 000 lärare i svensk skola.

– Detta samtidigt som vi redan har stora problem med obehöriga lärare. Att föreslå en reform som kraftigt ökar efterfrågan på lärare utan att ha en konkret plan för hur antalet behöriga lärare ska öka, vilket regeringen inte har, är ansvarslöst.

Vad bör regeringen göra?

– Det bästa vore om den, efter att riksdagen antagit lagen, ger arbetsmarknadens parter i uppdrag att hitta en lösning, säger Niels Paarup-Petersen.

Förstår lärares ilska

Sveriges Lärare – och dess föregångare – har under flera år försökt komma överens med SKR och Almega kring en reglering. Men utan framgång.

– Jag förstår att lärarna är förbannade. Arbetsgivarna har inte velat ta sitt ansvar. Så är det.

– Men den enda rimliga lösningen är att arbetsmarknadens parter tvingas sätta sig i ett trepartssamtal tillsammans med staten och förhandla fram en lösning där staten står för en del av finansieringen. Har parterna inte kommit överens senast i mars nästa år, eller kanske ännu tidigare, får regeringen reglera, säger Niels Paarup-Petersen.

Även Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Camilla Hansén (MP) vill engagera parterna.

Vad kommer att hända om Miljöpartiet sitter i regeringen efter valet?

– En hypotes är att vi snabbt sätter oss med arbetsmarknadens parter och ser till att den här reformen genomförs på ett sätt som gör att den inte leder till en lägre andel behöriga lärare och fler inställda lektioner.

Valresultatet spelar lite roll

Isabelle Mixter (V) tror inte att ett eventuellt regeringsskifte i höst får så stor betydelse för om och hur lärares undervisningsuppdrag regleras.

– Jag är helt övertygad om att det här kommer att rulla på enligt plan. Det finns en enighet i riksdagen om att det behövs en reglering. Den exakta utformningen är det upp till regeringen att besluta om.

– Nu är det viktigt att noggrant följa detta och verkligen se till att det blir ordentliga och verkliga förbättringar. Jag tror att det här blir bra.

LÄS MER:

22 punkter – så ska lärare få mer tid till undervisning

Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Ygeman om ”Nya skolan”: Vi kommer att rösta ja

Läraren Hanna grillar politikerna i fackets podd

Segergesten – här inleder Sveriges Lärare valrörelsen