Vi Lärare nominerad till internationella prestigepris
Hampus Jarnlo, redaktör för Ämnesläraren, och Michael Jonsson chefredaktör Vi Lärare, är stolta över nomineringarna i CMA.
Vi lärare
Vi Lärare är dubbelt nominerad till det internationella prestigepriset CMA Awards för granskningarna av läs- och skrivkrisen.
Granskningar som enligt juryn bidragit till att påverka samhällsdebatten och driva fram politiska reformer.
– Fantastiskt roligt, och ett kvitto på att journalistik kan bidra till att förändra skolan till det bättre, säger chefredaktör Michael Jonsson.
Sveriges Lärares redaktion på Vi Lärare och specialtidningen Ämnesläraren har under flera år i upprepade stora publiceringar gång på gång visat på grundläggande brister i den svenska skolan. Några exempel:
- Att stora grupper elever knappt kan läsa.
- Att stora grupper elever inte kan skriva begripligt.
- Att många elever knappt kan skriva för hand med penna.
- Att stödet till utsatta elever, extra anpassningar, sviker eleverna.
- Att F-betyget ”underkänt” slår ut 20 000 elever varje år, som därmed inte är behöriga att studera vidare.
- Att lärare pressas av huvudmännen, och därmed fullt ut saknat tid för kärnuppdraget – att undervisa.
”Stolta”
De omfattande publiceringarna har fått stort genomslag i andra medier och enligt CMA Awards jury bidragit till att påverka samhällsdebatten och de politiska reformer som just nu genomförs.
– Vi är såklart stolta över att kunna lyfta jätteviktiga frågor för skolan, och glada att våra publiceringar bidrar till förändring, säger chefredaktör Michael Jonsson.
– Samtidigt ser vi hur Sveriges Lärare har påverkat politiker i frågor som reglering av lärarnas undervisnings- och planeringstid, som riksdagen röstat igenom, och utredningarna om att lagstifta om maxtak för klasstorlekar och barngrupper i förskolan.
Elever skriver allt sämre
Under 2026 har Ämnesläraren följt upp med tre tunga granskningar, som fått stort genomslag i andra medier:
- ”Skrivkrisen”, som visade att 84 procent av lärarna som svarade på enkäten uppgav att elever blivit allt sämre på att skriva.
- ”Läroplanshaveriet”, där förarbetet till nya kursplanerna visade samma brist på vetenskaplig grund som Riksrevisionen kritiserat och regeringen krävt ska ändras.
- ”Språksveket”, där tidigare opublicerad Pisa-statistik visade att hela 45 procent av niondeklassarna med utländsk bakgrund saknar grundläggande läsförmåga.
Vi Lärares nyhetsredaktion har sedan följt upp granskningarna, intervjuat lärare, och krävt svar av ansvariga politiker.
– Tack vare alla modiga lärare som vågat prata öppet om hur djup läs- och skrivkrisen är har vi lyckats få stort genomslag för våra granskningar. Både i andra medier och på högsta politiska nivå när regeringen lagt om inriktningen för svensk skola, med ett mycket tydligare fokus på elevernas grundläggande färdigheter, säger Hampus Jarnlo, redaktör för Ämnesläraren.
– Vi har de senaste fem åren gjort ett antal större granskningar som på olika sätt belyst, och förklarat, de bakomliggande orsakerna till den läs- och skrivkris svensk skola befinner sig i.
Vi Lärare är nominerade i klasserna ”Best Membership” och ”Best B2C Content Campaign”.
LÄS MER:
Vi Lärare nominerad till prestigepris: ”VM-final"
Nya uppdraget från regeringen: Utred mindre klasser
