SKR och Almega rasar: ”Nu väntar ett stålbad”

LÄS MER: Guide: Så mycket får lärare undervisa enligt de nya reglerna – frågor och svar

Hans motsvarighet på den privata sidan, Almega Utbildnings ordförande Marie Pilfalk, talar i en skriftlig kommentar om ett väntande stålbad.

– Om svensk skola inte ska utsättas för ett ekonomiskt stålbad måste regeringen fullt ut finansiera sina reformer. Det är inte rimligt att staten fattar beslut som skolorna sedan förväntas hantera genom nedskärningar.

”Leder till besparingar”

Även Anders Henriksson är kritisk mot finansieringen.

– Risken är stor att den antingen leder till besparingar på skolan eller att kommunerna tvingas höja skatten, vilket är djupt olyckligt.

– Samtidigt som reformen är kraftigt underfinansierad har många kommuner dessutom redan antagit sina budgetar för nästa år, vilket skapar jättestora utmaningar.

Enligt en genomgång av SCB gick de flesta kommuner med plus under 2025 – sammanlagt 32 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär kostnaden för 45 000 lärartjänster under ett år.

Av Sveriges 290 kommuner var det enbart 35 som visade röda siffror. I år och nästa år kan överskotten bli ännu högre.

Många kommuner har god ekonomi.

– Kortsiktigt är det så. Men man ska inte stirra sig blind på ett års resultat. Det här är en reform som ska verka under många år framöver samtidigt som behoven inom andra områden växer. Demografin skapar ett jättestort tryck.

– Risken är stor att kommuner som redan idag har det svårt ekonomiskt – och att rekrytera lärare – får det ännu tuffare. Det gynnar inte likvärdigheten, utan riskerar att dra isär landet och landets skolor ytterligare.

Almega Utbildnings ordförande Marie Pilfalk, som även är styrelseordförande och delägare i skolföretaget Broholm Education AB, menar att reformen är underfinansierad med åtskilliga miljarder kronor.

– Det riskerar att leda till mycket omfattande besparingar i skolan. I förlängningen drabbar det eleverna genom sämre tillgång till undervisning, större svårigheter att bemanna skolorna och en ökad risk för att fler elever undervisas av obehöriga lärare.

Anders Henriksson:

– Risken är väldigt stor att det blir ökad andel olegitimerade lärare eller större elevgrupper, vilket varken är bra för elever eller för lärare.

Vad har ni för krav på regeringen?

– En är att man följer finansieringsprincipen, det vill säga att regering och riksdag fullt ut finansierar de beslut som man fattar. Det andra är att ändra tidsramen.

Enligt regeringsbeslutet ska den nya regleringen börja gälla om ungefär ett år, lagom till att höstterminen 2027 – 2028 startar.

– Det är en väldigt, väldigt snäv tidsram. När Usken togs bort hade kommunerna fyra år på sig att ställa om. Nu ska det ske på ett år, dessutom samtidigt som ett tiotal andra skolreformer ska genomföras varav flera är mycket bra. Detta innebär jättestor press på skolan.

Vad är en rimlig tidsram? Som när Usken avskaffades

– Om tidsramen ska vara tre eller fyra år kan man alltid diskutera. Men ett år är helt orimligt.

”Försvagar rektorn”

Marie Pilfalk beklagar djupt ”att regeringen har valt att runda den svenska modellen”.

– Beslutet är helt unikt. Regeringen går in och detaljreglerar hur mycket en lärare får undervisa på varje enskild skola. Det försvagar rektorns möjlighet att leda verksamheten och anpassa undervisningen efter elevernas behov. I praktiken flyttas viktiga beslut från skolans professionella ledning till staten.

– Det är en farlig princip som riskerar att få konsekvenser långt utanför skolans område.

Anders Henriksson vill inte säga om och hur regleringen påverkar de
kommande förhandlingarna mellan SKR och Sveriges Lärare, till exempel när det gäller förtroendearbetstiden.

– Jag vill inte kommentera vad som kan komma upp i kommande förhandlingar, men det är klart att de har hamnat i ett nytt läge av det här.   

LÄS ÄVEN:

Utredaren: "Tydligt att de nya gränserna ska gälla"

Lärarna efter beskedet om reglerad tid: ”Idag ska vi fira”

Ministern om lärarnas nya tid: ”En lag som ska följas”