Har du börjat planera för vad du ska göra när lärare inte längre behövs? Förmodligen inte, eftersom du tänker att så kommer det aldrig att bli. Men kanske behöver du tänka om. För så kan det visst bli, om inte lärarkåren först sätter sig in i vilka planer näringslivet smider och sedan samlas i kollektivt motstånd.

Låt mig berätta om en ny rapport från Svenskt Näringslivs skolforum: ”Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan”.

I USA har allt fler delstater börjat införa ”lärpeng”. Till skillnad från skolpengen, som går till skolans huvudman, får familjerna pengar från det offentliga som de själva kan använda till godkända utbildningstjänster. De kan sedan köpa tjänster från flera aktörer, till exempel en matematikkurs från en aktör, läsundervisning från en annan och specialpedagogiskt stöd från en tredje.

Färre lärare – fler elever

Men AI-undervisning kan såklart även användas inom den vanliga skolan. Om AI tar över delar av undervisningen i skolan kan färre lärare undervisa fler elever. Det är där de stora besparingarna finns. Gemensamt är att tekniken kan ta över delar av den traditionella ämnesundervisningen genom att analysera vad varje elev behöver och anpassa undervisningen därefter.

Det svenska skolsystemet påverkas av två starka viljeinriktningar: kommunernas vilja att hålla nere kostnaden genom krav på ständiga effektiviseringar och näringslivets vilja att hela tiden hitta nya marknader att göra vinster på.

Blir effektivare

Politikernas religiösa övertro på att skolan ständigt kan effektiviseras kan mycket väl locka dem till att acceptera att riktiga lärare byts ut mot AI-lärare. AI-läraren behöver nämligen inte vara bättre. Om den är billigare i större utsträckning än den är sämre, blir den per definition effektivare. Det här är den stora förbannelsen med AI: lägre kvalitet accepteras eftersom den är billigare och mer skalbar.

För näringslivet är potentialen enorm. Redan i dag tjänar företag pengar på att driva skolor, sälja läromedel och digitala plattformar och andra tjänster. Med lärpeng öppnas dessutom en direkt marknad mot familjer som väljer hemundervisning, där offentliga pengar kan användas för att köpa utbildningstjänster från olika privata aktörer. Och om vinstdrivande skolor undervisar billigare än kommunala skolor, genom större inslag av AI-lärare, ökar deras vinstmarginaler. 

För näringslivet är potentialen enorm.

Ekonomiska intressen finns också i kretsen kring den aktuella rapporten. Rapportförfattaren äger 30 procent av AI-skolbolaget Intelligent School Solutions tillsammans med den vinstdrivande skolkoncernen Tellusgruppen, som äger resterande 70 procent. Academedia, Cedergrenska och andra vinstdrivande skolkoncerner har egna satsningar för att öka användningen av AI i undervisningen.

Som Vi lärare avslöjat kan lagstiftningen snart komma att ändras så att skolhuvudmän får använda AI för att samla in information om elevers inlärningstakt, svårigheter, sjukdomar, frånvaro, lärarnas bedömningar och så vidare. Information som sedan kan användas för att träna de egna AI-bolagens AI-verktyg.

Tar över lärarens arbete

Det är inte rakt igenom dåligt med AI. Det finns många tillfällen då tekniken kan vara till nytta. Men de enorma AI-bolagens påverkan på barn och unga genom bolagens verksamhet på sociala medier är redan ett stort samhällsproblem. De kan inte dessutom tillåtas styra över den teknik som undervisar våra barn.

Till en början kommer AI-lärare sannolikt att säljas in som ett komplement till traditionell undervisning. Men om AI-undervisning visar sig billigare än lärarledd undervisning finns starka ekonomiska incitament att låta tekniken ta över en allt större del av lärares arbete.

Måste göra motstånd nu

Lärarkåren behöver därför börja organisera motstånd redan nu. Inte mot AI som teknik, utan mot att ekonomiska incitament används som skäl för att ersätta lärare med datorer. Vi måste alltid fråga oss om en ny AI-satsning görs för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar. Och vi måste förstå att politiker och företag ibland säger det första men menar det andra.

När de nya systemen väl är på plats blir de betydligt svårare att stoppa. Politiker och techbolag kommer förstås att säga att jag överdriver. Men minns vad som hände med friskolereformen. Det skulle bli småskaligt och fint, men i dag är vi fast med utlandsägda mångmiljardkoncerner som vi inte vet hur vi ska kunna bli av med.

Marcus Larsson är lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

LÄS MER:

EU-larm: AI-företag kan få övervaka svenska lärare

Var femte lärare använder AI i undervisningen