Var femte lärare använder AI i undervisningen
En ny undersökning visar hur AI har etablerats i klassrummen.
Ai
AI har börjat etablera sig bland lärarna.
I gymnasiet använder redan en femtedel av lärarna AI i undervisningen, enligt en ny undersökning.
Samtidigt sätter regeringen käppar i hjulen, enligt kritikerna.
AI-verktyget Chat GPT har bara funnits i 18 månader men har redan blivit en naturlig del i för många lärare i framför allt gymnasiet.
Jennie Bacchus Hertzman.
– Användandet ökar med åldern på eleverna. I förskolan är det bara en procent av personalen som använder sig av AI i undervisningen medan det i gymnasiet är 19 procent, säger Jennie Bacchus Hertzman, analyschef på Bonus.
Bonus, som till vardags sköter Skolkopieringsavtalet, har tillsammans med undersökningsföretaget Novus granskat hur och vilka som använder sig av AI i skolan.
1 023 personer, klassificerade som ”undervisande personal”, svarade på undersökningen.
Svagt med källkritik
Resultatet överraskar. Samtidigt som allt fler lärare har tagit till sig tekniken för egen del har ingen av dem mycket stort förtroende för elevernas förmåga att källkritiskt granska texterna som AI-verktygen levererar.
– Ingen av lärarna, noll procent, har uppgett att de anser att eleverna har ”mycket god” förmåga till källkritik, säger Jennie Bacchus Hertzman.
Så, vilka är dessa lärare som redan hoppat på AI-tåget?
– Det är en bara en liten skillnad mellan hur män och kvinnor omfamnat AI i undervisningen och när det gäller ålder på lärarna finns ingen signifikant skillnad alls, säger Jennie Bacchus Hertzman.
Egna kunskaperna är låga
Att en femtedel av lärarna på gymnasiet redan använder AI i undervisningen regelbundet kan låta mycket men det skulle det kunna vara många fler. En anledning är bristande intresse från skolledningar och huvudmän.
– På frågan om lärarnas skola eller huvudman har en uttalad vision eller mål om hur fysiska böcker, digitala läromedel och AI ska användas i undervisningen svarar nästan nio av tio att man inte vet eller att det saknas. Bara 13 procent svarar att det finns, säger Jennie Bacchus Hertzman.
Och enligt undersökningen anser tre av fyra att de egna kunskaper om AI som låga eller obefintliga.
Ifrågasätter skärmdebatten
Enligt branschorganisationen Swedish Edtech Industry kan anledningen till det ljumma intresset kopplas till regeringens uppmaning till AI-kommisionen.
– Det är något som skaver. I regeringens direktiv till AI-kommissionen framgår att om den identifierar behov i skolväsendet får den inte lämna förslag på insatser. Det tål att upprepas: AI-kommissionen får inte lämna förslag, skriver branschorganisationen Swedish Edtech Industry, vd Jannie Jeppesen i en debattartikel på Altinget.
Jannie Jeppesen misstänker att det är regeringens syn på elevernas skärmtid som spökar.
– Å ena sidan samlar de (regeringen, reds anm.)den svenska spetskompetens på området i en kommission, å andra sidan låter den dem inte lämna förslag för svensk skola – även om de ser behov. Är det verkligen nödvändigt att vrida upp skärmdebatten till den här nivån för att få genomslag för sin politiska idé? skriver Jannie Jeppesen.
Undersökningen – så använder lärarna AI:
Lärarna använder AI för att:
- Skapa texter och exempel.
- Skapa frågor och uppgifter.
- Skapa bilder.
... och de tror att AI i framtiden kommer att:
- Ta fram läroböcker.
- Göra och rätta prov.
- Ta fram texter.
Ungefär en tredjedel av lärarna tror att eleverna redan använder sig av AI, men deras förtroende för elevernas bevekelsegrunder haltar, vilket syns när frisvaren summeras:
- Försökt fuska.
- Skapat texter.
- Sökt information.
Frisvar från undersökningen:
- ”Elever kommer kunna fuska och låta AI skriva texter.”
- ”Istället för att själva analyserna och ha åsikter kan AI svara åt dem.”
- ”Källkritik är mycket svag hos dagens elever.”
- ”Minskad källkritik och mindre kunskapsinhämtning och lärande.”
- ”Förmågan att tänka själv och vara källkritisk urholkas.”
LÄS MER:
Forskaren: Lärare behöver mer inflytande över AI
AI-boten svarar själv: ”Kan inte ersätta lärare”
