Därför protesterar lärarna mot nya timplanerna

Till höstterminen börjar de nya timplanerna gälla på gymnasiet – något som leder till att flera kurser på teoretiska program kortas ner och eleverna får mindre tid på sig att lära sig det som utbildningen kräver. 

Då frigör gymnasieskolorna mer tid och kan lägga på lärarna ytterligare en undervisningsgrupp på 32 elever eller 200–300 timmar övrigt arbete. 

– Det här ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress. Det vi ser framför oss är en krympflation i teoretiska ämnen, en nedmontering. Samtidigt blir den här så kallade flexibiliteten ett sätt för skolledningen att helt sonika successivt kunna låta bli att ersätta lärare som exempelvis går i pension, säger Maria Cronqvist. 

Glad och stolt

Maria Cronqvist är lärare på Dragonskolan, en gymnasieskola med plats för 2400 elever, där hon också verkar som arbetsplatsombud samtidigt som hon är förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Umeå. 

Tillsammans med Erik Forssell och Sofia Ekholm ansvarade Maria Cronqvist för lördagens demonstration med stöd av kollegor på Maja Beskowgymnasiet, Forslundagymnasiet och Midgårdsskolan. 

– Jag är väldigt glad och stolt över att vi fick ihop protesten på Rådhustorget trots att vi är i slutet av terminen med allt vad det innebär samt Brännbollsyran som arrangerades i Umeå, säger Maria Cronqvist. 

På Rådhustorget i Umeå protesterade lärarna mot de nya timplanerna.

Hon tycker det är en självklarhet att demonstrera. 

– Nu är ju höstens nya timplaner på gymnasiet det som vi närmast kommer att drabbas av. Men samtidigt är hela skolan ansatt på olika sätt, och få större grepp tas för att stärka elever inför varje nytt stadium. Vi måste kämpa och göra våra röster hörda på alla nivåer, medlemmar och förtroendevalda. Det är ofattbart att en stor studentstad som Umeå inte tar ett helhetsgrepp om sin kommunala skola och samarbetar mer med oss yrkesprofessionella, säger Maria Cronqvist.

”Vi behöver vara modiga”

Det är många reflektioner om framtiden efter demonstrationen.

• Förvaltning:

– Här i kommunen ska det exempelvis nu dessutom bli en förvaltning till för- och grundskola och en ny egen förvaltning för gymnasiet, eftersom skolledarna vill ha snabbare processer inom respektive förvaltning.

– Jag ser stora risker för vattentäta skott mellan dessa förvaltningar som också behöver samverka om sina elever mellan de olika stadierna. En satsning under självaste högstadietiden vore väl exempelvis bättre än att satsa efter?

• Samarbete:

– Det är viktigt att vi får jobba tillsammans, medarbetare, fackliga, politiker, gymnasiechefer och rektorer för att så många unga som möjligt ska klara först högstadiet och sedan gymnasiet så att de kan vara förberedda för högre studier eller arbete när de är 19 och vuxenlivet.

– Tjänstemän och politiker behöver använda sina kompetenta medarbetare inför sina beslut, fortsätter hon, och satsa på att elever med råge klarar varje steg, innan de tar nästa. Vi fackliga måste också ha på fötterna och vara i verksamhet, nära våra medlemmar, för när vi är för långt från verksamheten och för länge, så tappar vi både perspektiv och verklighetsförankring. Och vi behöver vara modiga. Och odla våra gemensamma trädgårdar, säger Maria Cronqvist.

LÄS MER:

Så slår utredningarna mot gymnasiets nya läroplan

Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Svängningen: Öppnar för lag om undervisningstid

Nya siffror: Så mycket kan undervisningstiden minska

22 punkter – så ska lärare få mer tid till undervisning