Svängningen: Öppnar för lag om undervisningstid

”Vi vill införa bindande regler för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner”.

Det skriver Socialdemokraterna i ”Ny riktning för Sverige”, de politiska förslag som partikongressen ska besluta om under sin kongress i Göteborg den 28 maj–1 juni.

– Det är inte jättedefinierat hur det ska gå till, men det är inriktningen vi ska ha på arbetet. Det syns också i att vi vill ha sektorsbidrag i stället för riktade bidrag och de ska gå till resurser, fler lärare på klassrumsgolvet, säger Åsa Westlund.

Vad är det som fått er att svänga?

– Att det är uppenbart att så många lärare sliter med att få tiden att räcka till, samtidigt som det ändå finns resurser i systemet. Lärare säger själva att de ägnar sig väldigt mycket åt dokumentation och det har vi tagit intryck av. Resurserna ska gå till lärarna, säger Åsa Westlund.

”Alla partier borde stå bakom”

Bo Janssons utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” föreslår ett ett-till-ett-förhållande mellan undervisningstid och planering – en timme planering för varje undervisningstimme.

– Att skapa de här möjligheterna för elever och lärare borde inte vara partiskiljande. Det borde alla partier ställa sig bakom. Men jag vet att SKR och Almega har en uppfattning om att frågorna bör göras upp mellan parterna. Men att regeringen gick in och tillsatte utredningen beror nog på att det inte har lyckats, säger Bo Jansson.

Åsa Westlund föredrar en lösning där lärarfack och arbetsgivarorganisationerna är delaktiga.

– Det kan hända att vi behöver lagstiftning, men jag skulle helst se att det var reglerat i avtal. Det är mest gynnsamt för lärare och elever, för då kan man ta mer hänsyn lokalt. Det blir väldigt stelbent om riksdagen ska lagstifta om det i alla delar, säger hon.

Gemensam lösning

Socialdemokraterna vill alltså se en lösning mellan regeringen, Sveriges Lärare, SKR och Sobona och Almega.

Sveriges Lärare vittnar dock om ett stadigt motstånd från kommunernas arbetsgivarorganisation SKR, som styrs av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Ett motstånd som inte varit unikt för den senaste avtalsrörelsen, som slutade i ett kollektivavtal utan reglerad undervisningstid.

– Det är först under de senaste åren som lärarfacket har drivit den här frågan. Det är klart att det blir svårare med minskade resurser för arbetsgivaren att gå dem till mötes, och det har det blivit under den här regeringen, säger Åsa Westlund.

Kraven på regeringen

Men våren 2020 besökte representanter för dåvarande Lärarförbundet det då S-styrda utbildningsdepartementet.

Med sig har de en protestskrift. ”Stoppa dokumentationsmonstret” hade samlat 32 485 underskrifter.

Lärarna krävde att utbildningsministern skulle tillsätta en utredning av deras arbetsbelastning.

Embryot till det som ska bli fackförbundet Sveriges Lärare presenteras året därpå.

Bland kraven finns just standardiserad undervisningstid och maxtak för barn- och elevgrupper.

– Jag önskar att jag hade gjort mer för att minska administrationen i skolan, sa Anna Ekström, socialdemokratisk utbildningsminister, när hon lämnade över uppdraget till Lina Axelsson Kihlblom, 2021.

Lärarna har protesterat. Varför har ni inte lyssnat?

– Jag tycker att det är en orättvis beskrivning. Insikten har ökat över tid, för mycket av resurserna som vi lägger på skolan går till andra saker och lärare får lägga mer tid på andra saker. Där måste vi strama upp så att det faktiskt går till det som lärarna efterlyser, säger Åsa Westlund.

”Socialdemokraterna måste sluta se kommunalt självstyre som en helig graal”, skriver Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog i en debattartikel i Sydsvenskan.

Kan ni göra avsteg från lokalstyre för att få en likvärdig skola?

– Det skiljer alldeles för mycket, både mellan kommuner och mellan skolor. Då måste staten ta ett ansvar för det, både genom att fördela resurser efter behov, plus att vi måste ha en bindande miniminivå för personal, som till exempel lärartäthet, säger Åsa Westlund.

LÄS ÄVEN:

”När SKR sviker måste riksdagen agera”

EXTRA: Sveriges Lärare säger JA till nytt avtal

Tre ja - och ett nej – till Hök25

Inför slutspurten: Hon tar över som förhandlingschef

Nya siffror: Så mycket kan undervisningstiden minska

Avtalsstriden: Ökad splittring efter SKR-nej till lärarnas krav

Sprickan efter nytt NEJ – nu kallas medlare in