Så blir nya obligatoriska lästesten i grundskolan
De nya obligatoriska lästesterna som ska göras i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 när grundskolan blir tioårig kommer att vara digitala, meddelar professorn Linda Fälth som leder arbetet.
Läsinlärning
Finmaskiga, tidseffektiva och digitala. Det är målet när nya obligatoriska screeningtester av elevers läsförmåga tas fram. Arbetet ska ledas av professorn Linda Fälth som länge arbetat med Legilexis lästester.
– Vi ska ta fram tester som verkligen hjälper lärarna, säger hon.
Hösten 2028, samtidigt som grundskolan blir tioårig, införs nya standardiserade tester som ska hjälpa lärare att identifiera elever som behöver stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling.
Testerna blir obligatoriska och ska genomföras i början av höstterminen i de nya årskurserna 1, 2 och 3 på lågstadiet. Därefter väntar två testomgångar till när eleverna börjar på mellanstadiet i nya årskurs 5 och när de kommer till högstadiet och nya årskurs 8.
”Har tagit orimligt mycket tid”
Nu är det klart att de nya lästesterna ska tas fram av forskare vid Linnéuniversitetet under ledning av professorn Linda Fälth, som också har varit med och skrivit den nya kursplanen i svenska.
Hon är en av flera forskare som har varit kritisk till de obligatoriska material och nationella prov som används i dag i förskoleklass och på lågstadiet och som kommer att slopas när de nya screeningtesterna införs.
– Näten har varit alldeles för grovmaskiga. Man har inte lyckats fånga alla elever som man borde ha fångat upp och som riskerar att inte utveckla läsförmågan, säger Linda Fälth.
De nya testerna måste bli mer finmaskiga och träffsäkra men också mer tidseffektiva, anser hon. Många lärare har kritiserat kartläggningsmaterialen, bedömningsstöden och de nationella proven för att ta alldeles för mycket tid i anspråk – och det med rätta, anser Linda Fälth.
– Det här har tagit orimlig mycket tid. Att genomföra ett standardiserat test som fångar läsförmågan ska inte ta mer än en lektion i anspråk, säger hon.
Lång erfarenhet från Legilexi
Skolverket har nu har övergett idén om analoga screeningtester och beslutat att testerna i första hand ska genomföras digitalt. Det kommer att minska tiden som lärare lägger på att rätta och bedöma elevernas resultat rejält, enligt Linda Fälth.
Hon, och flera av de andra i projektgruppen som ska ta fram de nya screeningtesterna, har lång erfarenhet av att konstruera digitala lästester åt den ideella stiftelsen Legilexi.
Såväl forskare som lärare har tidigare argumenterat för att Skolverket borde kassera sitt eget stödmaterial och i stället använda just Legilexis tester, som är kostnadsfria och som redan nu används av många lärare för att följa elevers läsutveckling. Det är ett förslag som myndigheten har avvisat.
”Det kommer att bli stora ändringar”
Linda Fälth konstaterar att det finns skillnader mellan Skolverkets nya screeningtester – som bara ska identifiera elever som behöver stöd – och Legilexis tester som även ska fånga upp elever som ligger långt fram i sin läsutveckling. Trots det ser hon stora möjligheter att ta tillvara viktiga erfarenheter från arbetet med Legilexi.
– Ja, det är ju läsning som förmåga som ska testas. Det har vi jobbat med i tio år för att fånga. De kunskaperna kommer vi att ta med oss när vi konstruerar testerna.
Skolverket har sagt att deras kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i förskoleklass och årskurs 1 ska utgöra ett underlag för de nya testerna. Hur ser du på den möjligheten?
– Det kommer att bli stora ändringar, framför allt att vi ska jobba med ett digitalt format. Det finns nog lärdomar att ta med sig från det materialet men vi ska i första hand tänka läsning, tidseffektivt, digitalt format och finmaskigt. Det är ledorden. Det absolut viktigaste för mig är att lärarna känner att de har nytta av testerna.
Dagens kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och nationella prov har kritiserats för att kraven är för lågt ställda. Kommer kravbilden att skärpas?
– Kriterierna får inte vara för lågt ställda utan det ska vara årskursadekvata krav på läsförmågan. Ribban för att klara ett test får inte läggas på golvet. Framför allt i nationella proven i årkurs 3 har ribban varit för lågt lagd. Det har saknats tydliga gränsvärden. Det hoppas vi kunna ändra på nu.
LÄS ÄVEN
Det händer när nationella proven i årskurs 3 försvinner
Så fungerar nya stödmaterialen i F och 1
”Garantin” döms ut av både lärare och forskare
Borde finska modellen ersätta läsa-skriva-räkna-garantin?
