Marie Kadestam uppmuntrar eleverna att hjälpas åt och skriva meningar i par. Sedan går hon runt och pratar med dem om ändelser, stavning och ordens betydelse.
Till startsidan
Marie Kadestam har tidigare arbetat som klasslärare på lågstadiet, men undervisar nu bara elever i svenska som andraspråk i mindre grupper på Almtunaskolan i Uppsala.
Reportage
Tidigare undervisades eleverna i två olika svenskämnen i samma klassrum av en lärare. Nu har Almtunaskolan i Uppsala delat upp eleverna och fortbildat lärare i andraspråksundervisning. I dag leder läraren Marie Kadestam små sva-grupper – med stora ambitioner.
– Nu kan vi ge dem en tydlig grund och en chans att utveckla språket. Det räcker inte att bara vara i ett svensktalande klassrum, säger hon.
Vad är det som gör Bens farmor excentrisk? Det är läraren Marie Kadestam som ställer frågan vänd mot sina elever i årskurs fem på Almtunaskolan i Uppsala. De har haft ordet i stavningsläxa och nu undrar hon om de minns vad excentrisk betyder.
Många rader i klassrummet gapar tomma. Även när alla är samlade så är de bara åtta andraspråkselever i gruppen. Den här morgonen sitter sex av dem på stolarna längst fram nära Marie Kadestam.
De har precis tränat sin avkodningsförmåga i ett intensivläsningspass. Nu lyfter flera av dem sina händer.
– Det betyder att man är unik och inte riktigt är som andra personer, säger Nabila.
Med stöd av sin lärare beskriver eleverna vad det är som gör huvudpersonen i boken ”Gangsterfarmor” avvikande och speciell. Hon vill bara äta kål. Hon har hörapparat. Hon har hårstrån på hakan, löständer och väldigt tjocka glasögon.
– Och hon har alltid mintkarameller nära till hands, säger Melina.
Marie Kadestam stannar upp vid uttrycket och ber eleverna att ge exempel på vad en lärare behöver ha nära till hands. Sedan reder de ut om karameller är hårda eller mjuka godisar och pratar om flera nya ord som de snart kommer att möta i bokens andra kapitel.
När Marie Kadestam börjar högläsa om gangsterfarmor så har alla fått en förförståelse som gör att de kan hänga med i den humoristiska historien. Flera gånger under läsningen pausar hon också för att reda ut kluriga begrepp och hjälpa eleverna att förstå texten.
Marie Kadestam uppmuntrar eleverna att hjälpas åt och skriva meningar i par. Sedan går hon runt och pratar med dem om ändelser, stavning och ordens betydelse.
Att vara tydlig och explicit i sin undervisning och fokusera på att bygga upp elevernas ordförråd är helt nödvändigt i andraspråksundervisningen, konstaterar Marie Kadestam. I det arbetet är den gemensamma högläsningen en viktig nyckel.
– Förstaspråkseleverna ser mönstren i språket direkt. Men för de här eleverna är det mycket som inte är självklart. De har svårt med ordningsföljden, att böja verb, synonymer, homonymer och idiomatiska uttryck. De behöver både utvidga språket och bygga basen, säger hon.
När läsningen är slut skickar hon ut eleverna på ordjakt. Två och två smyger de runt och letar efter papperslappar som gömts på lister, under bord och uppe på tavlor.
På lapparna finns utvalda ord från kapitlet. Lektionens sista uppgift är att skriva egna meningar där de ingår.
Marie Kadestam påminner om stavning, skriver exempelmeningar på tavlan och förklarar att ett och samma ord kan ha skilda betydelser.
– Ordjakten är kul och ett sätt att utmana dem att använda ord som de aldrig skulle använda annars men som finns runt omkring dem, säger hon.
Det här läsåret undervisar Marie Kadestam bara i svenska som andraspråk i årskurs 3–6. Hennes grupper är små med sex till nio elever. Upplägget är helt nytt.
Tidigare arbetade hon som klasslärare på lågstadiet. Då undervisade hon – likt många andra grundskollärare – ensam i svenska och svenska som andraspråk, samtidigt i samma klassrum.
Ofta var det kursplanen i svenska som styrde undervisningen.
– Det har nog funkat lika ”bra” här som det gör i resten av Sverige. Vi ser att vi inte har lyckats täppa till gapen i deras språkutveckling, säger hon.
Att förändra den här organisationen var en viktig åtgärd för att lyfta de låga resultaten för den växande gruppen andraspråkselever, menar Pia Andreasson, rektor på Almtunaskolan.
Nu har skolledningen sett till att all svenskundervisning schemaläggs parallellt i varje årskurs, från årskurs 2 till 6. Det betyder att alla andraspråkselever som går i samma årskurs – men i olika klasser – kan samlas i sva-grupper som undervisas separat.
Det har både krävt en omorganisation och att fler sva-lärare anställts, berättar Pia Andreasson.
– Vi har valt att prioritera resurserna så eftersom vi vill ha lärare med rätt kompetens som bedriver sva-undervisningen. Det är också svårt för lärarna att undervisa i två ämnen samtidigt. Det påverkar kvaliteten på undervisningen och det är en arbetsmiljöfråga för lärarna, säger hon.
Marie Kadestam tillsammans med sina elever Melina, Subhan och Maede som går i årskurs 5 på Almtunaskolan.
Almtunaskolan har dessutom låtit flera lärare på lågstadiet gå en fortbildning i svenska som andraspråk. Precis som på många andra skolor var lågstadielärarna behöriga i ämnet, trots att de inte läst till sva-lärare. Som lärare i svenska fick de sva-behörigheten ”på köpet” när lärarlegitimationen infördes.
Fortbildningen, som fokuserar på praktiska undervisningsaktiviteter, drivs av Nationellt centrum för andraspråk och har tagits fram på uppdrag av Uppsala kommun.
Marie Kadestam var en av dem som gick utbildningen förra läsåret. Hon tycker att hon har fått med sig flera bra undervisningsmetoder, till exempel för att skapa mer samtalsinteraktioner i klassrummet och stärka ordförrådsutvecklingen.
Hon ser också nya möjligheter att utmana – både sig själv och andraspråkseleverna – mer. Tidigare valde hon ofta enklare högläsningsböcker. Men fortbildningen har fått henne att tänka om.
– Bara att läsa Astrid Lindgrens böcker har känts svårt, eftersom de beskriver miljöer som eleverna inte har en relation till. Nu känner jag att om jag bara lägger lite tid på förförståelsen och på textens uppbyggnad så kan de vara med och förstå den typen av litteratur också.
I de mindre sva-grupperna finns det också helt andra möjligheter för henne att stanna upp i undervisningen; att jämföra ordföljden i olika språk, djupdyka i ords betydelser och dröja kvar längre i samtal om språkliga strukturer.
– Det utrymmet finns inte i en stor klass och är svårare i en integrerad grupp. En annan vinst är att alla får utrymme att komma till tals. I den vanliga klassen har de här eleverna varit knäpptysta. Här vågar de uttrycka sig, säger Marie Kadestam.
Det här läsåret ska hon leda Almtunaskolans nystartade ämneskonferenser, som ska stärka andraspråksundervisningen.
Hon är kritisk till att den förra regeringen i början av september tillsatte en utredning som ska se över om svenska som andraspråk ska slopas. Att slå ihop de två svenskämnena tror hon är dömt att misslyckas.
– Även om många av eleverna är födda i Sverige och har gått i förskolan här så har de inte det svenska språket med sig. I ett sådant klassrum måste alla lärare bli bättre sva-lärare. Det betyder å andra sidan att förstaspråkseleverna riskerar att inte få de utmaningar som de behöver.
Krönika Uppmaningen: Lite svalka erfordras.
Guiden Expertens fem tips.
Krönika ”Vi kan inte längre förvänta oss att barn lyssnar uppmärksamt.”
Matematik Matteläraren: Nu kommer jag aldrig att kunna gå tillbaka till något annat sätt att undervisa.
Panelen Är kraven på låg- och mellanstadielärares kunskaper i matematik rimliga?
Forskning Forskaren: Kan börja tolka matten som svår eller obehaglig.
Matematik ”Många elever lyckas mörka de här svårigheterna.”
Lektionstipset ”Att arbeta skapande är ett sätt att få med sig eleverna.”
Krönika Efter Pisa-raset: ”Utrymmet för missförstånd är gigantiskt”.
Forskning Forskaren: Det är ju i lågstadieåldern som intresset är som störst.
Forskning Forskaren: ”Blev glatt överraskad av hur skickligt flertalet lärare lyckats.”
Krönika ”De finska lärarna är trygga med sin lärarroll.”
Läsa-räkna-skriva-garantin Skolverket: ”Mer tidseffektiva och träffsäkra”.
Forskning Forskaren: Ensidigt fokus på elever med identifierade stödbehov.
Forskning Forskaren: Fördjupar elevernas resonemang om strukturer, mönster, relationer och förändring.
Forskning Forskaren: Blev bättre på att skapa beskrivningar som väcker spänning.
Krönika ”Jag kommer behöva det de kan.”
Krönika Läraren om hur man redan på lågstadiet kan arbeta för att göra det odramatiskt för eleverna.
Reportage Så hjälpte teatern lågstadieläraren att få ordning på strulig klass.
Övergångar ”Påverkar elevers trygghet och lärande mer än vi tidigare antagit.”
Läsning ”Intresset för böcker har ökat över hela linjen.”
Guider & tips Professorn: Motivationen växer vid positiv förstärkning.
Lektionstipset Så bidrar alla elevers läsning till nya berättelser.
Panelen Lärarna om när bildstöd hjälper – och stjälper.
Forskning Forskaren: Bekymmersamt eftersom de då inte heller lär sig så mycket.
Språksveket ”Kan du inte landets språk hamnar du i ett utanförskap.”
Praktiska tips Lågstadieläraren: ”De hittade sätt att träna upp sitt inre driv.”
Debatt Lärarstudenten om att avancerad matematik tycks vara viktigare än att lära ut.
Krönika ”Det var närmast en chock att för första gången stå framför sin klass.”
Boktips ”Normer styr och används för att trycka till folk.”
Guider & tips Expertens fem bästa tips.
Forskning Forskaren: Krävs kollegiala samtal för att bli en handlingskraftig lärare.
Panelen Låg- och mellanstadielärarnas bästa tips.
Krönika ”Som barn måste man också få lära sig att man tycker om det man gör.”
Lektionstipset Lärarna om uppgiften som fick eleverna att tända till: ”Har verkligen engagerat alla.”
Läsning ”Vi vill vända den negativa trenden.”
Krönika ”Inte utbildas den som matar in texten, den som matar in några fjuttiga ord.”
Matematik ”Vill du att eleverna mest räknar själva i boken så är inte det här rätt val.”
Reportage Lågstadieläraren: ”Fokus på att förstå och göra matematik.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Finska forskaren: Vi har ett system som fungerar.
Undervisning Konkreta tips utifrån 525 klassrumsobservationer.
Forskning Forskaren om hur digitala läsprov påverkar elevernas resultat.
Krönika ”Kalla ord som pekar ut människor i syfte att trycka ner och förminska.”
Reportage ”Nu pratar vi om böcker vi läst och inspirerar varandra.”
Panelen Så ser de till att slippa elevefrågan: ”Vad ska jag göra nu?”
Krönika ”Nivågruppering kan vara ett verktyg – men aldrig det enda.”
Forskning Lärarens tips: ”Det funkar så, så, så bra.”
Forskning Därför vill hon skriva in skolmåltiden i läroplanen.
Lektionstipset Läraren Adem Tirpans metod lyfter nyanlända elevers uttal av ord.
Forskning Forskaren: Snäva ramar för vad som betraktas som normalt.