Komplexa frågor stärker elevers algebraiska tänk
”Genom Algebraiska Wicked Problems utmanas elever i årskurs 1–3 att utveckla både algebraiskt tänkande och en förståelse för frågor som påverkar samhället”, säger forskaren Jenny Fred.
Forskning Redan på lågstadiet kan matteelever koppla samman algebra med komplexa samhällsfrågor. Yngre elever har stor förmåga att resonera om strukturer, mönster, samband, relationer och hållbarhetsfrågor, visar en ny studie.
Under en lektion kan läraren låta sina elever ta ställning till om en tabell över leksakers koldioxidutsläpp kan betraktas som rättvis.
– Tabellen rymmer en tydlig värdekonflikt: leksaker med högre pris har lägre koldioxidvärde, medan billigare leksaker har högre värde. Frågan om rättvisa öppnar upp för matematiska resonemang om samband, mönster och bakomliggande strukturer i tabellen, säger Jenny Fred, som nyligen lade fram sin avhandling vid Stockholms universitet.
Utvecklat ett eget koncept
Som en del i sitt avhandlingsarbete har hon utvecklat konceptet ”Algebraiska Wicked Problems” – ett sätt att utveckla undervisningen genom att förena algebraiskt tänkande med komplexa samhällsfrågor.
– Genom ”Algebraiska Wicked Problems” utmanas elever i årskurs 1–3 att utveckla både algebraiskt tänkande och en förståelse för frågor som påverkar samhället. I min avhandling visar jag att matematik inte bara är ett skolämne, utan också ett sätt att förstå och orientera sig i en komplex omvärld.
Jenny Fred är legitimerad förskollärare och grundskollärare för årskurserna F–5. Hon undervisar inom grundlärarutbildningen vid Stockholms universitet med inriktning mot arbete i förskoleklass, samt årskurserna 1–3 i grundskolan. Hon är även knuten till förskollärarutbildningen.
Läraren behöver vara aktiv
Hennes intresse för tidig algebra väcktes redan under arbetet med licentiatuppsatsen, där hon undersökte vad algebraiskt arbete kan innebära för elever i F–3.
– När samhällsfrågor integreras i undervisningen kan de bidra till att fördjupa elevernas resonemang om strukturer, mönster, relationer och förändring. Resultaten visar alltså att algebralärande och arbete med samhällsfrågor kan stärka varandra.
Hur ska matematiklärare tänka om de vill prova det här sättet att undervisa?
– De kan välja en socioekologisk utmaning som barnen möter i sin vardag, till exempel hållbarhet eller klimatförändringen. Men de behöver göra det på barnens nivå och utgå från deras funderingar och hur de pratar om problemet.
Läraren behöver vara aktiv och ställa frågor för att möta och utmana eleverna. Inte bara lämna ut en uppgift.
– Egentligen handlar det inte om problemlösning i vanlig mening. Det viktiga är att eleverna får stanna kvar i utforskandet av de underliggande strukturerna i problemsituationen, och reflektera över möjliga samband. Min studie visar att yngre elever har större förmåga att resonera om samband, relationer och framtida konsekvenser än vad man ofta antar, säger Jenny Fred.
LÄS ÄVEN
Så tränar hon sina elevers uthållighet
Här lämnas ingen ensam med sina matteproblem
