Så kan elevernas engagemang hjälpa och stjälpa undervisningen
Ann-Sofie Jägerskog är lärare och docent i ämnesdidaktik.
Guiden
Att väcka elevernas engagemang kan vara en nyckel till ökat lärande – men behöver inte vara det. Ibland kan det rentav vara ett hinder.
– En lektion kan vara både rolig och engagerande utan att eleverna lär sig något nytt, säger forskaren och gymnasieläraren Ann-Sofie Jägerskog.
Ann-Sofie Jägerskog är knuten till Fryshusets gymnasium och har en del av sin tjänst inom Stockholm Teaching & Learning Studies där hon leder olika undervisningsutvecklande projekt tillsammans med verksamma lärare. Så hon har en del erfarenhet av vad som fungerar – och inte fungerar.
– Elevernas engagemang kan öka om man lyckas göra ämnet angeläget. Det kan vara att man kopplar ämnesinnehållet till deras livsvärld, vilket också skapar förutsättningar för en fördjupad, eller vidgad, ämnesförståelse.
Hon tar exemplet ”islam” från ett pågående forskningsprojekt.
– Många elever saknar en relation till fasta. När vi talade om fastan bad vi därför eleverna att välja något att avstå från för en dag. Det ledde till spännande samtal om vad fasta kan vara och på vilket sätt detta med att avstå från något kan bidra till det egna livet.
Lärandet i fokus
Ann-Sofie Jägerskog är noga med att lyfta fram lärandet som det centrala, att utgå från kunnandet som ska utvecklas, och sedan finna sätt att göra undervisningen engagerande.
Hon har ett exempel från musikämnet som visar hur vanskligt det kan vara att utgå från elevernas engagemang:
– När duktiga gehörsspelare ska lära sig att läsa noter kan de tappa både engagemang och motivation. Detta trots att de skulle bli ännu duktigare på att hantera sina instrument om de lärde sig noter.
Du har sagt att sökandet efter elevernas engagemang kan stå i vägen för lärande?
– Ja, det kan vara elever som är så djupt engagerade i en fråga att de har svårt att se den ur ett annat perspektiv. Eller det kan vara skoluppgifter som för eleverna nästan blir som tävlingar. De blir därför jätteengagerade i att lösa uppgiften snabbt och rätt, men de kanske inte utvecklar sitt kunnande.
Hon skulle gärna omdefiniera termen ”roligt”.
– Att lära sig något nytt är roligt. Ta matematiken. Där kan en elev gå från att tycka att det är supertråkigt till det roligaste ämnet hon vet. För att hon till sist har förstått.
”Det är så viktigt”
I sin didaktiska gärning ser Ann-Sofie Jägerskog detta som sin huvudfråga: Hur får vi fler att förstå?
– Det är supercentralt hur vi utformar själva uppgiften. Jag vet, det är inte rocket science, men det är så viktigt. Från våra praktiknära forskningsprojekt har vi sett hur lätt uppgifter kan styra fel.
Hon lyfter en uppgift som elever fick om flyktingkrisen 2015: ”Varför flyr människor från Syrien?”
– En rak fråga, som ändå blev tokig. Eleverna svarade som om alla flydde och försökte förklara varför. När vi sedan förtydligade med ”vissa” människor fick vi
i gång en diskussion om att vissa har råd att fly, andra inte, och att situationen inte var lika kritisk i alla delar av landet.
LÄS ÄVEN
Fullträff med mattemetoden som vände upp och ner på allt
Tre lärare om sina egna mattekunskaper
