Specialläraren efter larmet: ”Vi behöver vara fler”
Andelen elever med stora behov ökar. Alicia Eriksson är speciallärare i Karlskoga: ”Förstår att man känner frustration.”
Arbetsbelastning
En stor majoritet av lärarna upplever att andelen elever med stora behov ökar – och lika många att eleverna inte får det stöd de behöver.
– Vi behöver vara fler med specialpedagogisk kompetens, säger specialläraren Alicia Eriksson.
En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att sju av tio lärare både upplever att de har fler elever med behov av stöd – och att det stödet brister.
– Det är ett stödbehov som inte är i balans med antalet specialpedagoger och speciallärare på fältet. Jag förstår att man känner frustration om behoven är större än resurserna blir elevernas behov inte tillgodosedda, jag delar den frustrationen, säger Alicia Eriksson.
Hon är speciallärare i Karlskoga och ordförande för Intresseföreningen för speciallärare och specialpedagoger inom Sveriges Lärare.
”Behöver vara fler”
Lärarnas vittnesmål visar att de i stället lämnas ensamma med både pedagogiska och specialpedagogiska undervisningsfrågor och psykosociala problem. Tillstånd som också medför komplexa problem och lika komplexa behov.
– Vi behöver vara fler med specialpedagogisk kompetens som arbetar på individ, grupp och organisationsnivå. Vi behöver arbeta i klassrummen, i mindre sammanhang samt enskilt med elever. Samtidigt måste vi dokumentera insatserna och säkerställa dem för elevens rätt till stöd, säger specialläraren Alicia Eriksson.
Bristande elevhälsa
Men rapporten lyfter också psykisk och psykosocial ohälsa hos eleverna.
– Det saknas inte bara speciallärare och specialpedagoger, det saknas också till exempel kuratorer, de som jobbar inom elevhälsans professioner är inte tillräckligt många för att ge elever elever det komplexa stöd de behöver, säger hon.
Sommaren 2028 ska det nya stödsystemet börja gälla.
Det innebär bland annat att eleverna snabbare ska få stödundervisning i mindre grupper i svenska, svenska som andraspråk och matematik.
Men för det krävs att organisationen ses över, fler personer i skolan – och fler personer kostar pengar.
– Ibland räcker stödet till för att skapa en mindre grupp, men stödet på enskild nivå kanske det inte räcker till. Elever kan ha större behov än organisationen har råd med, säger hon.
Brister i likvärdighet
Utan pengar riskerar reformen att förstärka den bristande likvärdigheten, helt enkelt för att det finns skolor som inte har de ekonomiska resurser som krävs.
– Likvärdigheten måste ses över. Lärare vill inget annat än att eleverna ska lyckas, men lärare har tyvärr inte förutsättningarna för det. Det fattas personer som kan utföra uppdragen som komplexiteten av behov för med sig, säger hon.
Alicia Eriksson tror ändå på förändringarna i stödsystemet, men varnar också för att resurserna i dagsläget är långt ifrån tillräckliga:
– En regeländring på pappret löser sällan grundproblemet om den inte följs av ekonomiska resurser och fler personer som arbetar i skolan.
LÄS ÄVEN:
