Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan
”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare i Sveriges Lärares undersökning.
Arbetsbelastning
Fler och fler elever behöver stöd i skolan, och stödet brister.
I en rapport från Sveriges Lärare vittnar lärare från klassrumsgolvet om bristande kunskaper, komplexa problem, stök och våld.
Här är deras röster.
När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport.
I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov av hjälp än tidigare i sin karriär.
Det handlar om psykisk ohälsa, konflikter och olika typer av inlärningssvårigheter.
Lika stor andel uppger att eleverna inte får det stöd de behöver. Och det drabbar både elever och lärare.
Fler elever mår dåligt
Det här är lärarnas egna vittnesmål om situationen, hämtade ur fritextsvaren.
Lärare i högstadiet: ”Extremt stor skillnad i antal elever som har olika svårigheter. Och de utåtagerande är otroligt många fler, respektlösheten mot lärare eller kamrater är stor. Jag upplever att det har ökat gradvis men under corona blev det på en gång mycket större antal med problem på alla plan!
Lärare i förskoleklass: ”Fler elever som mår psykiskt dåligt, fler elever som saknar impulskontroll, kan ej hantera sig själv el sina känslor, utagerande”
”Stora kunskapsluckor”
Lärare i mellanstadiet: ”Traumabakgrund och svåra sociala förhållanden utanför boendefamiljen. Placerade barn, barn med skyddad identitet. Barn som lever under hot.”
Mellanstadielärare: ”Flera elever har stora kunskapsluckor redan från lågstadiet vilket ökar ångesten i mellanstadiet. Det märks att flera elever får ångest för skola och är rädda för att misslyckas.”
Lärare i förskoleklass: ”Fler med npf-diagnoser. Oroliga elever som har svårt att fokusera som inte har diagnos.”
Kunskaperna minskar
Lärare i högstadiet: ”Svårare att läsa och skriva. Fokus generellt är sämre hos alla elever, även de som inte har de utmaningarna. Eleverna har svårt att slutföra uppgifter som inte är roliga och kräver uthållighet. Upplever också att föräldrar inte stöttar eleverna utan ställer väldigt låga krav, eleverna bestämmer om de ska ta emot stöd eller vara i skolan.”
Lärare i lågstadiet: ”Ökade svårigheter med uthållighet generellt. Som estetlärare är det tydligt att det skett en nedgång av finmotoriska förmågor.”
Flera orkar inte en lektion utan behöver paus.
Lärare i högstadiet: ”Halva klassen F–E och andra halvan B–A betygsmässigt.”
Lärare i mellanstadiet: ”Flera orkar inte en lektion utan behöver paus. Flera har lägre kunskapsnivå redan i yngre ålder. Flera har inget eget driv eller är ointresserade av att ens försöka lära sig.”
Lärare i lågstadiet: ”Elever med svenska som andra språk där jag inte hinner undervisa i SVA då jag förväntas parallellundervisa i båda ämnena. Dessa elever har svårt att hänga med i samtliga ämnen.”
Stökiga lektioner
Lärare i högstadiet: ”Elever som inte orkar vistas i helklass-situationer och därför inte kommer in i klassrummet eller lämnar.”
Lärare i mellanstadiet: ”Misstro till vuxna, skolans värde, meningen med kunskap, omotivation, ta instruktion i grupp (tar ej till sig av muntlig+skriftlig information i grupp, behöver individuell bekräftelse), svag tro på egen förmåga.”
Lärare i högstadiet: ”Mobbning, utsatthet och destruktiva grupprocesser till exempel mobbning, trakasserier, socialt utanförskap, hård jargong, grupptryck och grupperingar som påverkar trygghet och studiero. Konflikter inom gruppen som innebär att de ej kan arbeta eller sitta nära varandra.”
Lärare i högstadiet: ”Ser en markant ökning av problemet att elever inte kan sitta bredvid vem som helst i klassrummet trots att man försöker få ihop en klass i åk7. Ser en markant ökning av osäkerhet hos eleverna att t e x synas på lektion (läsa högt, stå framför klassen/grupp, vara muntligt delaktiga på lektionstiden enskilt eller i mindre grupp. (...) Frånvaron ökar och även hemmasittarna. Fler på mellanstadiet idag, så de kommer inte ens i åk7. Det verkar gå längre och längre ner i åldrarna”
Lärare i högstadiet: ”Några av våra elever har ett flyktbeteende som gör att de väljer att lämna klassrummet i stället för att ta tag i en jobbig uppgift.”
Hot och våld mot lärare
Lärare i lågstadiet: ”Jag upplever att många små barn nu är extremt våldsamma och gränslösa i en utsträckning som jag aldrig varit med om tidigare! När jag arbetade i förskoleklass förra året blev jag sparkad, slagen, biten, dragen i fingrar och kläder samt kallad ’fucking hora’ och liknande. Jag upplever också att många fler barn nu tycker att ’det är tråkigt’, inte vill delta och vill bestämma själva.”
Krävande vårdnadshavare
Lärare i lågstadiet: ”Föräldrar som håller barnen hemma när de är lite trötta. Ska de till tandläkaren så blir de frånvarande hela dagen. Läxor tas inte på allvar. De görs inte eller väldigt slarvigt trots att vi påtalar detta på utvecklingssamtal. Dåligt klädda vid olika väder och temperaturer.”
Lärare i mellanstadiet: ”Eleven är inskriven i anpassad grundskola men föräldrarna vill att eleven går i vanlig skola. Vi har otroligt svårt att hinna jobba med denna elev som kräver otroligt mycket planering och uppföljning.”
LÄS ÄVEN:
