Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd
Sveriges Lärares undersökning visar både behovet av stöd, och vilka effekter det får för lärarna när det brister. ”En av de värsta känslorna som lärare”, säger Anna Olskog.
Arbetsbelastning
Sju av tio lärare rapporterar att andelen elever med stora utmaningar har ökat.
Lika stor andel uppger att eleverna inte får det stöd de behöver.
– Det som slår mig är omfattningen, säger Anna Olskog, Sveriges Lärare.
Nya siffror från Sveriges Lärare visar att andelen elever med stora utmaningar ökar.
- Sju av tio lärare uppger att det är fler elever som har problem med skolan, fler konflikter, mer psykisk ohälsa. Elevgrupper med stora utmaningar har också större problem med skolfrånvaro.
– Det som slår mig är omfattningen. Lärare med lång erfarenhet beskriver att både antalet elever med stora behov och komplexiteten i behoven har ökat. Det är en betydligt tyngre uppgift som läggs på dagens lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.
Krisrapport från skolan
I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd: En krisrapport från skola” kartlägger facket både behovet av stöd, och vilka effekter det får för lärarna när det brister:
- I en klass med 25 elever, uppskattar lärarna att minst sju har utmaningar.
Problemen är störst på mellanstadiet.
– Gång på gång tvingas vi stå där utan de insatser som behövs. Det värsta är att man till slut ställer barn mot barn: vem ska få min tid i dag och vem måste vänta? Ingen lärare ska behöva göra det valet, säger Anna Olskog.
Stödet brister
Men det stöd som ska hjälpa eleverna är undermåligt.
- Sju av tio lärare uppger att stödet brister för elever med svårigheter.
Majoriteten av lärarna uppger också att de saknar stöd från skolledningen när det gäller elever med behov eller elever med stor frånvaro.
Det får effekter på undervisningen och på lärares arbetsbelastning.
- Drygt sju av tio lärare svarar att de ägnar tid åt elevernas psykiska mående, åt omsorg och tillsyn – sådant som egentligen är elevhälsans uppgift.
På så vis får lärarna mindre tid till undervisningsuppdraget, och mer än hälften av lärarna uppger att elevernas stödbehov och dåliga mående leder till ökad arbetsbelastning.
Samvetsstressen ökar
Och samvetsstressen ökar. Var tionde lärare uppger att de har stark samvetsstress varje dag.
Anna Olskog, som är grundskollärare, säger att hon känner igen känslan.
– Jag och olika arbetslag har många gånger diskuterat hur vi på bästa sätt kan stötta varandra och våra elever. Att se elevernas behov, kräva de resurser som behövs och samtidigt inte kunna möta behoven fullt ut är slitsamt. Det är en av de värsta känslorna som lärare, att inte kunna räcka till.
Då införs nya stödet
I juli 2028 ska ett nytt system för stöd i skolan införas. Det innebär stödundervisning i mindre grupper i svenska, svenska som andraspråk och matte – och slopade krav på extra anpassningar.
Förändringar som Anna Olskog menar är till det bättre.
– Men en reform på papperet hjälper ingen elev om det inte finns speciallärare, elevhälsa, stödpersonal och pengar för att genomföra den. Resurserna måste följa reformerna, säger hon.
Reformen ger inte den avlastning som lärarna i undersökningen själva anser vara viktigast – mindre klasser.
Viktigaste åtgärden
En åtgärd som var populär inför valet, med förslag från båda blocken.
– Det politiska ansvaret går inte att komma ifrån. När behoven ökar men resurserna, elevhälsan, speciallärarna och bemanningen inte följer med, då är det ett politiskt misslyckande. Skolan kan inte förväntas lösa allt som händer i barns liv med samma eller mindre resurser, säger hon.
Sveriges Lärare riktar en kravlista mot kommande regering:
LÄS MER:
