Hon får forskarpriset – för metoden om inlärning

Lärarstiftelsen anser att Inger Eriksson, professor vid Stockholms universitet, på ett betydande sätt bidragit till att ge lärare ett professionellt och vetenskapligt sätt att utveckla undervisningen, särskilt inom matematik.

Priset är på 100 000 kronor och delas ut av Lärarstiftelsen från Anna och Per Borghs testamentsfond.

– Det är glädjande att undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning på detta sätt uppskattas och uppmuntras! All den forskning och alla de undervisningsutvecklande projekten jag fått vara med i och leda sedan 2004 bygger till alla delar på fantastiska samarbeten med lärare och forskarkollegor, säger Inger Eriksson.

– Att få detta pris är mycket hedrande och jag är förstås extremt glad och tacksam.

Introducerar yngre elever

Lärandeverksamhet som didaktiskt redskap, berättar hon, bygger på antaganden om att teoretiskt och begreppsligt kunnande inte enkelt kan föras över från lärare till elever genom beskrivningar, berättelser eller föreläsningar. Istället krävs att eleverna får möjlighet att utforska det kunnande som de förväntas tillägna sig.

– Jag tror inte att man kan säga att jag har någon speciell modell som jag arbetar efter. Däremot arbetar jag med ett lärandeteoretiskt perspektiv. Lärandeverksamhet för att designa innehållsligt rika uppgifter och klassrummets kommunikativa arbete.

Ett annat centralt antagande för lärandeverksamhet är elevernas agens, det vill säga att de måste finna ett skäl till, en mening med, att gå in i ett utforskande, en problemlösning eller vad man kan tala om som ett teoretiskt arbete.

– I mitt och mina kollegors arbete har vi främst designat och prövat uppgifter och undervisningsstrategier för att främja elevers algebraiska tänkande. I det senaste avslutade projektet, som var finansierat av Skolforskningsinstitutet, arbetade vi fram en webbaserad undervisningsguide om hur positionssystemet kan introduceras för de yngre eleverna baserat på lärandeverksamhetsteorins principer.

Eleverna får utforska

Inger Eriksson och hennes kollegor fann att det var speciellt viktigt att eleverna behöver få möjlighet att utforska de generella strukturerna i det specifika kunskapsobjektet. När det gäller positionssystemet handlar det bland annat om att förstå när och varför en ny talenhet behöver bildas.

Kan du utveckla det?

– I vårt vanliga talsystem med bas tio innebär det att när vi har räknat till nio och lägger till ytterligare ett, bildar vi en ny talenhet, ett tiotal, som skrivs 10. Men eftersom eleverna redan är så förtrogna med att räkna i bas tio kan det vara svårt för dem att få syn på själva principen bakom positionssystemet.

– Därför har vi skapat en mängd uppgifter där eleverna får utforska hur nya talenheter bildas genom växling i olika baser och vilka siffror som kan användas för att beteckna talen, säger Inger Eriksson.

I forskargruppen ingick Marie Björk, Helena Eriksson, Gunilla Pettersson Berggren och Sanna Wettergren samt lärare. På Sjöstadskolan arbetade de med läraren Annika Petersson och på Tjärnaskolan med Negin Ayati.

Malin Tufvesson, generalsekreterare i Lärarstiftelsen, Inger Eriksson, Marie Wrethander och Maria Irving, ordförande för Lärarstiftelsen.

Lärarstiftelsen delar även ut ett specialpris kallat Årets möjliggörare. Priset om 50 000 kronor delas ut till personer som skapat förutsättningar för lärare att delta i forskning och bidra till ny kunskap om undervisning.

Årets pristagare är Marie Wrethander, verksamhetschef för grundskolan i Stenungsunds kommun.

Hon tilldelas priset ”för sitt arbete med att skapa strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet där forskning bidrar till att kunskap omsätts i praktiken.”

LÄS MER:

Prisbelönad forskare lyfter lekens betydelse i förskolan

Pristagaren: ”Vi vet för lite om beprövad erfarenhet”