Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Till startsidan
Ulrika Bergmark är årets mottagare av Lärarstiftelsens forskningspris: ”Priset är särskilt viktigt för många fler än jag är att jag har värnat lärares och elevers perspektiv och att den typen av forskning uppmärksammas!”.
Forskning
Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Professor Ulrika Bergmark tittar framåt när hon tar emot Lärarstiftelsens forskarpris för sin praktiknära forskning.
– Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan. Hon är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun där hon för samman skolan och forskningsvärlden genom att bland annat leda kompetensutveckling för lärare och driva aktionsforskningsprojekt och forskningscirklar.
– Det är ett sömlöst bidragande åt båda håll. Jag kan bidra med kunskap om praktiken i forskningen och på universitetet med kunskap om skolpraktiken.
– Man pratar lätt förbi varandra i de två olika världar som skolan och akademin är på många sätt, men jag kan vara en talesperson för båda och korta kontaktvägarna mellan universitetet och skolverksamheten, säger Ulrika Bergmark.
– Om kommunen är intresserad av ett visst område så kan jag hänvisa till kollegor som passar och om forskare behöver ingångar till skolan så kan jag hitta lösningar på samverkan.
Ulrika Bergmark har publicerat ett trettiotal vetenskapliga publikationer sedan hon påbörjade sin forskningskarriär i början av 2000-talet efter flera år som gymnasielärare i svenska och religion.
Redan från början utgick Ulrikas forskning från ett lärar- och elevperspektiv. Doktorsavhandlingen handlade om relationernas och bemötandets roll för lärande och hälsa i skolan och forskningsprojekten har under årens lopp handlat om allt från lärares ledarskap och identitet till demokratikunskap, elevinflytande, hälsofrämjande arbete till litteratursamtalets pedagogik, AI och mycket mer.
En röd tråd har varit praktiknära forskning i undervisningen och aktionsforskning som innebär att forskaren aktivt deltar i förändringsprocesser tillsammans med lärare.
I motiveringen till Lärarstiftelsens Forskningspris, som Ulrika Bergmark tog emot i en festlig inramning på Nobelprismuseet i Stockholm under torsdagskvällen, lyfter juryn fram att hon ofta arbetar aktivt med lärare under hela forskningsprocessen: från att identifiera forskningsfrågor till analys, publicering och spridning av resultat.
Juryn uppmärksammar också särskilt att hon skapar olika arenor för spridning av ny kunskap och erfarenheter. Ett exempel är en populärvetenskaplig tidskrift om forskning och undervisningsutveckling i förskola och skola där forskare, men också rektorer och lärare publicerar ”lärdomar”.
– Den ska vara ett komplement till vetenskapliga tidskrifter och ett forum för att generera och sprida beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark som hoppas kunna utveckla möjligheterna att ta tillvara beprövad erfarenhet i framtiden.
– Sedan skollagen från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet mer i dag om hur lärare baserar sin undervisning på vetenskaplig grund. Men vi vet för lite om beprövad erfarenhet. Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
– Populärvetenskap, ett slags forskning light, är ett sätt att sprida kunskap och erfarenhet från lärare och rektorer, men det saknas något som motsvarar det som sedan länge har etablerats inom forskarvärlden med allt som omger en publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Ulrika Bergmark hoppas få möjlighet att bidra till att den beprövade erfarenheten tas tillvara och har en rad frågor som behöver svar:
– Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Om beprövad erfarenhet är något annat än erfarenhet, vad är det då?
På samma sätt som forskning sprids via vetenskapliga tidskrifter och konferenser ser Ulrika Bergmark ett stort behov av ett system som genererar kunskap om beprövad erfarenhet och gör den tillgänglig.
En annan lucka i forskning om undervisning och lärande är vad forskningsmetoder i sig leder till när det gäller resultatet.
– Vad är det för typ av ny kunskap som genereras i forskning där man är så nära varandra: forskare, lärare och elever? Vad skiljer i resultaten mellan forskning där de i klassrummen är aktiva i forskningsprocessen och en process där forskarna är ensam ansvarig för att ta fram data och analysera?
– Missar vi någon kunskap om man bara har den ena typen av forskning som är dominerande i dag där forskarna genererar analysen? Det vill jag också veta mer om!
LÄS ÄVEN:
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Krönika Kan vi ta en tyst minut och sörja alla lektioner som självdött?
Debatt ”Snart är resultaten inne – har det gått bättre än förra året?"
Quiz Ett eget språk bland barn och unga – hur många kan du tolka rätt?
Debatt Therese Rosengren svarar på kritiken mot Liberalernas utspel
Debatt ”Utanförstående bakom villospåren i debatten", skriver Erik Cardelús
Debatt Han vill se ett smidigare system för elever som behöver läsa på högre nivå.
Debatt Fem timmars schemalagd planering: ”Nu krävs rektorer som värnar tiden”
Debatt Hon vill införa extra år i förskolan för elever som behöver
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Förskola Anki marscherar för barnens skull – och för kollegornas
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.
Krönika ”Trots allt så är det för svårt för de här eleverna.”
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Hot och våld Fackets lista: Sju krav som kan stoppa våldet i skolan
Krönika ”Det tragiska i historien är att alla visste.”
Hot och våld Dystra insikten: ”Värre än vi trodde”
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Valet 2026 ”Handlar om att freda helklassundervisningen.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Läsning Här är de nya medlemmarna i Expertrådet för läsning
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen