Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Till startsidan
Ulrika Bergmark är årets mottagare av Lärarstiftelsens forskningspris: ”Priset är särskilt viktigt för många fler än jag är att jag har värnat lärares och elevers perspektiv och att den typen av forskning uppmärksammas!”.
Forskning
Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Professor Ulrika Bergmark tittar framåt när hon tar emot Lärarstiftelsens forskarpris för sin praktiknära forskning.
– Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan. Hon är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun där hon för samman skolan och forskningsvärlden genom att bland annat leda kompetensutveckling för lärare och driva aktionsforskningsprojekt och forskningscirklar.
– Det är ett sömlöst bidragande åt båda håll. Jag kan bidra med kunskap om praktiken i forskningen och på universitetet med kunskap om skolpraktiken.
– Man pratar lätt förbi varandra i de två olika världar som skolan och akademin är på många sätt, men jag kan vara en talesperson för båda och korta kontaktvägarna mellan universitetet och skolverksamheten, säger Ulrika Bergmark.
– Om kommunen är intresserad av ett visst område så kan jag hänvisa till kollegor som passar och om forskare behöver ingångar till skolan så kan jag hitta lösningar på samverkan.
Ulrika Bergmark har publicerat ett trettiotal vetenskapliga publikationer sedan hon påbörjade sin forskningskarriär i början av 2000-talet efter flera år som gymnasielärare i svenska och religion.
Redan från början utgick Ulrikas forskning från ett lärar- och elevperspektiv. Doktorsavhandlingen handlade om relationernas och bemötandets roll för lärande och hälsa i skolan och forskningsprojekten har under årens lopp handlat om allt från lärares ledarskap och identitet till demokratikunskap, elevinflytande, hälsofrämjande arbete till litteratursamtalets pedagogik, AI och mycket mer.
En röd tråd har varit praktiknära forskning i undervisningen och aktionsforskning som innebär att forskaren aktivt deltar i förändringsprocesser tillsammans med lärare.
I motiveringen till Lärarstiftelsens Forskningspris, som Ulrika Bergmark tog emot i en festlig inramning på Nobelprismuseet i Stockholm under torsdagskvällen, lyfter juryn fram att hon ofta arbetar aktivt med lärare under hela forskningsprocessen: från att identifiera forskningsfrågor till analys, publicering och spridning av resultat.
Juryn uppmärksammar också särskilt att hon skapar olika arenor för spridning av ny kunskap och erfarenheter. Ett exempel är en populärvetenskaplig tidskrift om forskning och undervisningsutveckling i förskola och skola där forskare, men också rektorer och lärare publicerar ”lärdomar”.
– Den ska vara ett komplement till vetenskapliga tidskrifter och ett forum för att generera och sprida beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark som hoppas kunna utveckla möjligheterna att ta tillvara beprövad erfarenhet i framtiden.
– Sedan skollagen från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet mer i dag om hur lärare baserar sin undervisning på vetenskaplig grund. Men vi vet för lite om beprövad erfarenhet. Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
– Populärvetenskap, ett slags forskning light, är ett sätt att sprida kunskap och erfarenhet från lärare och rektorer, men det saknas något som motsvarar det som sedan länge har etablerats inom forskarvärlden med allt som omger en publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Ulrika Bergmark hoppas få möjlighet att bidra till att den beprövade erfarenheten tas tillvara och har en rad frågor som behöver svar:
– Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Om beprövad erfarenhet är något annat än erfarenhet, vad är det då?
På samma sätt som forskning sprids via vetenskapliga tidskrifter och konferenser ser Ulrika Bergmark ett stort behov av ett system som genererar kunskap om beprövad erfarenhet och gör den tillgänglig.
En annan lucka i forskning om undervisning och lärande är vad forskningsmetoder i sig leder till när det gäller resultatet.
– Vad är det för typ av ny kunskap som genereras i forskning där man är så nära varandra: forskare, lärare och elever? Vad skiljer i resultaten mellan forskning där de i klassrummen är aktiva i forskningsprocessen och en process där forskarna är ensam ansvarig för att ta fram data och analysera?
– Missar vi någon kunskap om man bara har den ena typen av forskning som är dominerande i dag där forskarna genererar analysen? Det vill jag också veta mer om!
LÄS ÄVEN:
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.
Debatt Tre saker sticker ut bland länderna med högst Pisa-resultat
Debatt Studiebesöket i Tjeckien väckte frågor om svenska lärares arbetsliv
Skolattacken Olskog: ”Regeringen har lyssnat på oss i de här delarna”.
Ledarkrönika ”Skola, socialtjänst, polis och psykiatri måste kunna agera tätare tillsammans när allvarliga varningssignaler finns.”
Hot och våld 18-årig elev beväpnad med svärd gripen misstänkt för mord och mordförsök.
Debatt Centerpartiet: ”Arbetsmarknadens parter ska vara med och utforma detaljerna”.
Valet 2026 ”Behöver fundera över vems intressen man egentligen företräder.”
Debatt Replik: Kollegorna på Praktiska gymnasiet svarar på kritiken mot yrkesutbildningarna
Valet 2026 1 600 skolor har redan anmält sig till årets skolval.
Krönika ”Det här är en del av jobbet som jag glömmer varje år.”
Krönika ”En kärleksförklaring från ett bultande hjärta”
Jag är lärare ”Språk är ett sätt att förstå världen, och varandra”
Skolplikt Skolor, polis och socialtjänst jobbar för att alla barn ska återvända till skolan efter loven
Debatt Fyra förutsättningar för att skrota marknadsskolan – håller du med?
Debatt Vanliga missuppfattningen om elevinflytande – forskarna varnar för riskerna
Valet 2026 Gymnasieläraren Rickard Mohss: ”Lärare behöver rejälare löner och tydligare lönesteg”.
Valet 2026 Förskolläraren Sebastian Örgesvik: ”Politiken ska inte detaljstyra lärarna”
Valet 2026 Gymnasieläraren Torbjörn Brage Velander: ”Bristande likvärdighet är vår största utmaning”
Valet 2026 SO- och språkläraren: ”Ojämlikhet och segregation hör till våra största utmaningar”.
Valet 2026 Förskolläraren Charlotte Wannius Falk: ”Trygghet och studiero är jätteviktigt”.
Valet 2026 Specialläraren Cecilia Runesson: ”Fler elever måste klara grundskolan”.
Valet 2026 Yrkesläraren Marc Ersson: ”Lönerna behöver höjas”.
Valet 2026 SO-läraren Jessica Fryksten: ”Likvärdigheten måste öka i skolan”.
Debatt Hon kräver insatser mot tystnadskulturen
Debatt En chans att stoppa obehöriga från att undervisa, enligt Liberala kvinnor
Friskolor Sveriges Lärare fortsätter driva vinstförbud i skolan
Valdebatt Mp svarar på KD:s skolprogram: ”Märkliga prioriteringar”
Valdebatt Hon efterlyser förslag byggda på skolans faktiska förutsättningar.