Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf.
Till startsidan
Elisabet Nihlfors blev den första person att tilldelas Lärarstiftelsens utmärkelse ”Årets möjliggörare”.
Forskning
Som student ville hon möblera om lärarutbildningen och på den vägen är det. Elisabet Nihlfors har alltid vetat att det är möjligt att göra skillnad och nu uppmärksammas hon för att skapa möjligheter för praktiknära forskning om undervisning och lärande.
– Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning eftersom de vet vad de behöver veta mer om. Och alla tjänar på det, säger Elisabet Nihlfors som är professor och den första mottagaren av Lärarstiftelsens utmärkelse Årets möjliggörare.
Elisabet Nihlfors säger att hon egentligen är ”helt ointressant” om man vill förstå varför Lärarstiftelsens jury valde just henne till Årets möjliggörare för forskning som är viktig för lärare. I motiveringen lyfts bland annat hennes arbete med att etablera en permanent nationell samverkan mellan forskningsvärlden och förskolor och skolor fram.
– Jag har bara satt bollen i rullning, men det är massor av lärare, skolledare, organisationer, rektorer och universitet som sett till att bollen fanns där när jag fick möjlighet att hjälpa till, säger Elisabet Nihlfors som i dag är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och har en mängd uppdrag inom den akademiska världen, skolan och på olika myndigheter och organisationer.
”Bollen” i det här sammanhanget kan förenklat beskrivas som etableringen av en infrastruktur som gör att lärares idéer från klassrummet, om vad som behöver forskas på, blir synliga för forskare som kan ta reda på om det redan finns vetenskapliga svar på frågorna eller om de behöver besvaras med ny forskning tillsammans med lärare. Olika modeller för praktiknära forskning har byggts upp på lite olika sätt i Sverige, men den som i år blev en permanent nationell verksamhet med lärosäten och skolhuvudmän i Sverige heter Utbildning, lärande, forskning: Ulf. Alla huvudmannaorganisationer och de allra flesta lärosäten med lärarutbildning har skrivit på ett tioårigt avtal för samverkan. Utöver forskningsmiljöer på lärosätena finns hundratals mötesplatser för forskare och lärare i form av forskningscirklar och olika nätverk.
– Inom medicinsk vetenskap har strukturen funnits länge och visat sig framgångsrik för att utveckla hälso- och sjukvården. Där heter den Alf, Avtal om läkarutbildning och forskning och när vi ville etablera motsvarande verksamhet för skolan fanns en poäng med att använda en akronym som påminde om den som många kände till. Det blev helt enkelt lättare för opinionsbildare och politiker att förstå vad det handlar om.
Även om Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf, har hon både varit spindeln i nätet och en avgörande brobyggare. Det var när hon tillträtt som dekan och ansvarig för lärarutbildningarna vid Uppsala universitet som hon såg möjligheterna att få till stånd en nationell struktur för att lärare och skolledare ska kunna forska i sina tjänster och att man som lärare också kan vara forskarutbildad utan att behöva lämna skolan.
– Lärare och skolledare måste kunna vara verksamma både i akademi och skola. Det behövdes en arbetsorganisation som möjliggjorde för lärare och skolledare att kunna delta i forskning och kunna ha forskning som en del av sin tjänst om man är forskarutbildad.
Tillsammans med Maria Jarl vid Göteborgs universitet och Björn Åstrand vid Karlstads universitet tog hon 2015 fram ett förslag på ett avtal mellan skolornas huvudmän och lärosäten med lärarutbildning.
– Vi såg till att få förslaget klart och lämnade det till regeringen i juni så vi skulle hinna få till en snackis på Almedalen senare den sommaren. Då hade vi redan etablerat de konkreta idéerna på lärosätena, hos skolornas huvudmän och de fackliga organisationerna.
– De som arbetat med det här, hundratals personer, pratade förstås med sina kollegor och andra och det fungerade: det märktes i Almedalen och det märktes i arbetet med forskningspropositionen som skulle presenteras året därpå. Det var sanslöst många människor som lyfte fram behovet av en organisation för att lärarprofessionen skulle få inflytande och initiativkraft i forskningen.
Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf.
Elisabet Nihlfors förmåga att förstå hur systemet fungerar med utredningar, opinionsbildning, insamling av forskningsmedel, värdet av goda relationer och en förmåga att samarbeta är förmodligen några av förklaringarna till att sånt som hon vill förändra också förändras i den riktning hon vill.
– Det har alltid varit så att när jag ser något som inte verkar logiskt eller kan förbättras så vill jag bidra till att det händer i verkligheten. När jag gick lärarutbildningen så såg jag mycket som jag ville ändra på och framförde som studentkårsordförande det till lärosätesledningen.
– Till lärare som vill förändra vill jag säga att det finns stora fördelar med att lära sig systemet och veta vem det är som faktiskt bestämmer. Sen kan man köra på, men inte på egen hand och det är en av grunderna med Ulf – att samla krafterna.
Elisabet Nihlfors ser samarbetet mellan lärare, rektorer och forskare som avgörande där var och en stärker varandra.
– Forskning är ett hantverk – ett yrke – och därför är forskarutbildade lärare som arbetar på skolorna så viktiga.
Piteå, Kungsbacka, Kristianstad och Göteborg är exempel som Elisabet Nihlfors gärna lyfter fram då de visar hur fungerande samverkan kring forskning kan organiseras mellan skola och lärosäten. Att kommuner väljer att satsa på lektorer och forskning menar hon beror på en kombination av att de värderar bildningens kraft, att kunskap är förutsättning för en verksamhet på vetenskaplig grund och att engagerade lärare, i och genom forskning i samverkan, genererar högre kvalitet i undervisningen.
– Alla tjänar på det. Samtidigt är forskning inte skolutveckling. Forskningen, med sin kritiska granskning av tingens ordning leder på sikt till utveckling, att det blir en förbättring i klassrummet. Men nu är vi är i ett stadie där vi framför allt identifierar vilken kunskap som lärare anser sig sakna.
– Om du gör en insats idag i förskolan så visar sig effekten kanske i trean eller i början på mellanstadiet. För att dokumentera den förändringen vetenskapligt behövs mer än ett projekt under en treårsperiod.
LÄS ÄVEN:
Forskningspristagaren: ”Vi vet för lite om beprövad erfarenhet”
Krönika ”Jag funderar på det gamla snacket om att höja lärares status.”
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Arbetsmiljö Skrev debattartikel i lokaltidning – ”Jag mådde dåligt i flera dagar.”
Särskilt stöd Myndigheternas arbete ses över: ”Vet att de kommer att misslyckas”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Krönika ”Närvaro är inte bara något jag ger. Min närvaro gör också något.”
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Lärarpriser Prisas för metoden att göra elever till starka och trygga läsare
Debatt ”Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation del av vardagen”
Debatt ”Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete”
Debatt Sara Lindgren, Academedia, vill se obligatorisk förskola.
Svenska so språk Svensklärarföreningen: ”En lappa och laga-lösning”
Krönika ”I Frankrike brinner skolor och i Sverige knyter vi näven bestämt i fickan.”
Hot och våld Olskog: ”Lärare ska inte lämnas ensamma med ansvaret”
Förskola De senaste åren har 1 200 förskolor stängt: ”Borde tänka längre”
Arbetsbelastning ”Elever kan ha större behov än organisationen har råd med”
Krönika ”Barns behov är inte generella bara för att lösningen är det.”
Debatt Bayram Sakir skriver om elever som slutat lyssna
Debatt ”I skolans stressiga vardag är det mänskligt att bli frustrerad.”
Debatt Sarah Cross ställer frågor om lärare, anställningar och behörigheten.
Behörighet Ser hur nyutexaminerade lärare har svårt att få jobb.
Vi lärare Nytt rekord för redaktionen: ”Betyder jättemycket för lärarna”.