Våldet mot lärarna – fackets krav för att vända trenden
”Hårdare tag utan resurser är ingen lösning” säger Anna Olskog, Sveriges Lärare.
Hot och våld
Vi Lärares artikelserie om våldet mot lärarna är fylld av skakande vittnesmål.
Sveriges Lärare har en lista med åtgärder för regering och arbetsgivare att bocka av.
– Hårdare tag utan resurser, stöd och kompetens, inte blir det någon lösning. Trygghet skapas genom rätt kompetens och rätt stödinsatser, säger Anna Olskog, Sveriges Lärare.
Lärarna i Sveriges Lärares rapport ”Skyddad titel, skyddslöst yrke” vittnar om svagt skydd mot utsattheten.
- Var tionde lärare i fritidshem, låg- och mellanstadium är eller har varit sjukskriven på grund av hot och våld. Drygt var tjugonde i högstadium och gymnasium.
- Upp till en tredjedel av lärarna i undersökningen uppger att skolledningen hanterat våldet illa eller inte alls.
”Hotad med kniv inne i ett trångt utrymme, lyckades avvärja situationen. Rektor tog ett samtal med eleven. Ingen disciplinär åtgärd. Besvikelse, men ingen påföljd psykiskt hos mig, vittnar en högstadielärare i rapporten.
– Det är helt obegripligt att det här får fortgå. Det finns så mycket stöd i forskningen, i skollagen och i lärares professionella omdöme som är grundat i både erfarenhet och yrkesskicklighet, för vad elever har rätt till och behöver. Ändå ser vi att det här händer, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.
Facket har krävt en nationell myndighetsallians mot våldet, och dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) samlade lärare och myndigheter till krismöte på departementet.
– Det här är inte ett skolproblem, det är ett samhällsproblem, säger Anna Olskog.
Hårdare regler
Regeringen föreslår hårdare regler till höstterminen, för att öka trygghet och studiero.
Det handlar om konsekvenstrappor, förväntansdokument och obligatoriska skolregler.
Liberalerna har nyligen gått ut med att de vill återinföra obs-klasserna.
– Hårdare tag utan resurser, stöd och kompetens, inte blir det någon lösning. Trygghet skapars genom kompetens och rätt stödinsatser. Vi måste få ordning på lärarnas arbetsmiljö och eleverns stöd, säger hon.
Fritidshemmet sticker ut i statistiken, lärarna här är extra drabbade.
– Fritidshemmen är inte en bisak i skolpolitiken. De är en viktig del av skoldagen och en stor del av elevernas arbetsmiljö. När fritidshemmen regelmässigt organiseras med alldeles för stora grupper, för få utbildade lärare och bristfälliga lokaler skapas risker som både elever och lärare får bära konsekvenserna av, säger Anna Olskog.
Lärarnas kravlista
Sveriges Lärare har publicerat en kravlista i ”Skyddad titel, skyddslöst yrke”.
Bland annat handlar det om att reglera undervisningstiden, och införa maxtak för barn- och elevgrupper, samt minimibemanning och lärartäthet.
Elever som behöver stöd ska få det i tid, och elevhälsan byggas ut.
Arbetsgivaren måste ta sitt ansvar för arbetsmiljön.
– Vi måste sluta behandla skolvåld som enskilda incidenter, det är ett systemfel. Det är inte enskilda lärare som ska bli tuffare, det handlar inte om att peka ut enskilda elever. Under lång tid har vi arbetat med för snåla resurser. När vuxennärvaron minskar, elevhälsan inte räcker till och stöd uteblir – då ökar risken för hot och våld, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
20 fall av utsatthet – så drabbas lärarna av våldet
Lärarnas egna ord om våldet: ”Kallar mig hora”
Kaoset på fritids: Forskare söker orsaker bakom våldet
