Andel (procent) rektorer som var kvar som rektor i samma skolenhet på<br />grundskolan efter ett, tre och fem år, läsåren 2014/15–2024/25. Källa: Rektorsomsättning i grundskolan, tabell 9A för åren 2014/15–2025/26.
Stor omsättning på rektorer: ”Haft åtta på tolv år”
Många skolledare slutar redan efter ett till tre år. Alexandra Ekwall har haft åtta rekrorer på tolv år.
Skolledare
Omsättningen av rektorer i svenska skolor är fortsatt hög.
Det slår Skolverket fast i en ny rapport.
– Vi har haft åtta rektorer på tolv år. Det tär på krafterna, säger läraren Alexandra Ekwall.
Skolverket har undersökt hur många rektorer som är kvar på samma skolenhet efter ett, tre och fem år.
Resultatet är iögonfallande: 20 procent slutar efter ett år, 50 procent hade slutat efter tre år och bara tre av tio stannade i fem eller fler år.
Trots det är det en liten förbättring jämfört med en jämförande undersökning som gjordes tio år tidigare.
Frekventa rektorsbyten påverkar verksamheten. Läraren och Sveriges Lärares ombud på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge, Alexandra Ekwall, har sett åtta rektorer komma och gå under sina tolv år på skolan.
– Vi längtar efter en kapten som kan ta rodret och hålla det över tid, säger hon.
De ständiga rektorsbytena har skapat ett starkt personalkollektiv.
– Verksamheten måste fortgå även om vi saknar rektor. Det är på gott och ont. Vi hittar lösningar och skapar egna rutiner men det innebär också att det kan bli svårare för en ny rektor att snabbt få gehör för sina visioner och tankar.
”Har testat många modeller”
Orsaken till de frekventa rektorsbytena är oklar.
– Vi är ett kommunalt yrkesgymnasium, våra elever har låga meritvärden och mycket av rektorns tid går åt att hantera ordningsfrågor istället för rent akademiska aspekter. Det är möjligt att det inte är tillräckligt hög prestige eller att det är svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte, men vi vet att förvaltningen gör sitt bästa.
Varje rektor som kommit till skolan har haft en vision och en egen uttänkt metod att nå målet, enligt Alexandra Ekwall. Men att kasta upp alla fungerande rutiner i luften och börja jobba på ett nytt sätt är inte lätt.
– Vi är inte förändringsobenägna, inte alls. Men vi har testat många olika modeller och lärt oss vad som fungerar i våra arbetslag. För att en ny rektor ska lyckas behövs tid för att bygga relationer med personalen och lära sig sin nya arbetsplats. Ett eller ett par år är i kortaste laget.
Personalen är trogen
En stark och sammansvetsad personalgrupp håller igång verksamheten men en del saker haltar.
– Det systematiska kvalitetsarbetet hänger ihop med vad och hur incidenter ska rapporteras. Olika rektorer har olika idéer och det skapar osäkerhet. Att behöva tänka vilka rutiner som gäller ”den här gången” tar kraft som vi borde lägga på undervisningen.
Om omsättningen av rektorer har varit hög gäller det omvända för personalen.
– Jag har varit här tolv år och ses fortfarande som en av de nya. Eleverna möter sällan mer än två rektorer under sina tre år på skolan så de drabbas inte på samma sätt som lärarna.
Liten skillnad på huvudmän
Omsättningen av rektorer ser, enligt Skolverkets rapport, ut på samma sätt oavsett huvudman och skolform efter ett år på jobbet men med något lägre omsättning för fristående huvudmän för de rektorer som stannat minst tre respektive fem år på samma tjänst.
Av de rektorer som hoppat av en tjänst lämnar en majoritet yrket helt.
LÄS MER:
Podcast: Linda blev rektor över sina gamla kollegor
Hon vägrade stänga av lärare – fick rätt av åklagare
