”Reformerna riskerar göra det svårare för små skolor”

Den svenska skolan står inför stora förändringar. Nya reformer ska stärka kunskapsresultaten, öka likvärdigheten och säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Ambitionerna är goda och i många delar nödvändiga. Problemet är att reformerna alltför ofta utformas med den större skolan som norm, medan konsekvenserna för landets små skolor hamnar i skymundan. I teorin ska samma krav skapa samma möjligheter för alla elever. I praktiken riskerar de i stället att göra det allt svårare att bedriva verksamhet i mindre skolor.

”Engagerade medarbetare”

Små skolor har länge varit beroende av engagerade medarbetare. Lärare och rektorer har tagit ett större ansvar, hittat lösningar utifrån lokala förutsättningar och ofta burit verksamheten genom ett starkt personligt engagemang. Närheten till eleverna och möjligheten att arbeta flexibelt har gjort att många valt att stanna kvar trots begränsade resurser och hög arbetsbelastning.

Samtidigt ser vi nu hur villkoren förändras. En ny generation lärare och skolledare kommer in i yrket med fullt rimliga krav på hållbara arbetsvillkor, tydliga uppdrag och balans mellan arbete och privatliv. De är inte mindre engagerade än tidigare generationer, men de är mindre benägna att bygga sin yrkesvardag på ständig övertid och extraordinära insatser.

Balans mellan arbete och privatliv

Varje ny reform kan framstå som rimlig när den betraktas för sig. Men ute i verksamheterna läggs reform på reform ovanpå redan befintliga krav. Dokumentation ska genomföras, analyser skrivas, stödinsatser följas upp och kvalitetsprocesser säkerställas. I större skolor kan uppgifterna ofta fördelas mellan flera professioner. I den lilla skolan hamnar samma krav på betydligt färre personer.

”Tillit ersätts av kontroll”

Utvecklingen påverkar också läraryrkets attraktivitet. Många som valt mindre skolor har gjort det för möjligheten att använda sitt professionella omdöme och anpassa verksamheten efter elevernas behov. När styrningen blir alltmer detaljerad och kraven allt fler upplever många att tilliten gradvis ersätts av kontroll. Därmed försvinner också en del av det som gjort små skolor till attraktiva arbetsplatser.

Konsekvensen riskerar att bli att små skolor inte försvinner genom politiska beslut utan genom bristande förutsättningar. Rekryteringen blir svårare. Erfarna medarbetare väljer andra arbetsplatser. Rektorer får allt svårare att få organisationen att fungera långsiktigt. Till slut används elevunderlaget eller ekonomin som argument för nedläggning, trots att de bakomliggande orsakerna lika gärna kan handla om ett skolsystem som blivit allt mindre anpassat för små verksamheter.

”Allt svårare”

I dag ställs många kommuner inför en situation där det blir allt svårare att bedriva mindre skolor med den kvalitet och likvärdighet som skollagen kräver. Samtidigt väljer politiken ofta att bevara skolorna utan att fullt ut ta ställning till vilka resurser, kompetenser och ledningsförutsättningar som krävs för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra. Därmed hamnar ansvaret i praktiken hos skolledare och lärare, medan konsekvenserna i slutänden riskerar att drabba eleverna genom att de inte får den utbildning de har rätt till.

Vill se öppen diskussion

Frågan är därför inte bara hur framtidens reformer ska utformas. Frågan är om det, med de krav som nu växer fram, kommer att vara möjligt att långsiktigt bedriva små skolor med den likvärdighet och kvalitet som samhället samtidigt kräver. Om svaret är nej behöver vi våga föra den diskussionen öppet, innan små skolor försvinner av brist på förutsättningar snarare än genom medvetna beslut

Jonas Wallin, utbildningschef, Skellefteå kommun

LÄS ÄVEN:

Efter beslutet om lärarnas tid – kravet på regeringen

”Lärarnas förtroendetid får inte finansiera reformen”