Efter beslutet – här är kravet på regeringen
Riksdagen röstade på tisdagen för en reglering av lärarnas tid. ”Historiskt beslut”, säger Anna Olskog och Robin Smith, ordförande respektive vice ordförande för Sveriges Lärare.
Skolpolitik
Riksdagen beslutade under tisdagseftermiddagen att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning.
Och gav regeringen rätt att tidsmässigt reglera de olika delarna.
– Ett historiskt beslut har fattats idag. Nu ser vi fram emot att regeringens förordning kommer på plats, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Till skillnad från i många jämförbara länder finns det i Sverige idag ingen central reglering av hur mycket tid som lärare ska lägga på undervisning och det som hör till den.
Däremot är elevernas undervisningstid reglerad.
Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) försvann för cirka 30 år sedan har såväl lärares undervisningstid som arbetsbelastning ökat. Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.
Det beslutade riksdagen
Lärarfacken har under många år försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan, i första hand SKR och Almega, om en central reglering av lärares undervisningstid, men utan att lyckas.
Under tisdagen behandlade riksdagen propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”, och beslutade bland annat att:
- Skriva in i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.
- Bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.
Det sistnämnda väntas regeringen göra senare i sommar i form av en förordning.
Det är också då som den rent praktiska regleringen av olika lärargruppers undervisnings- och planeringstid – i form av timmar och intervall – bestäms.
Ändrade lagar i augusti
Riksdagen beslutade också att:
- Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den som idag ska ges fortlöpande.
- Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin.
- De skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
- All skolpersonal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras.
- Personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till en skyldighet att informera om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling.
- Skyldigheten ska även gälla fall där ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen.
Lagändringarna om kränkande behandling träder i kraft den 1 augusti i år och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027.
LÄS MER:
Sveriges Lärares krav: ”Svik inte lärarna”
Riksdagen: Ny typ av stöd – extra anpassningar skrotas
Riksdagen: Ökat mandat för ordning i klassrummen
