Anna Olskog och Robin Smith, ordförande respektive vice ordförande för Sveriges Lärare, var på plats och följde omröstningen i riksdagen.
Efter beslutet om lärarnas tid – kravet på regeringen
Riksdagen röstade på tisdagen för en reglering av lärarnas tid. ”Historiskt beslut”, säger Anna Olskog och Robin Smith, ordförande respektive vice ordförande för Sveriges Lärare.
Skolpolitik
Riksdagen beslutade på tisdagen att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning.
Och gav regeringen i uppdrag att tidsmässigt reglera de olika delarna.
– Ett historiskt beslut har fattats idag. Nu ser vi fram emot att regeringens förordning kommer på plats, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Under många år har lärarfacken försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan, i första hand SKR och Almega, kring en central reglering av lärares undervisningstid.
Men utan att lyckas.
På tisdagen gick riksdagen åtminstone delvis facken till mötes och beslöt med acklamation att skriva in i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.
”Väntat i många år”
På läktaren satt Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog och förste vice ordförande Robin Smith, som både fick se och lyssna till hur riksdagen med en byråkratisk formulering ”bemyndigade regeringen att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget”.
Alltså gav regeringen rätt att sätta tak för lärares undervisningstid och lägga ett golv för tid till för- och efterarbete av undervisningen.
Även det med acklamation.
– Det är ett historiskt beslut som riksdagen har fattat i dag och något som Sverige lärare har väntat på i många, många år, sa Anna Olskog efter omröstningen till Vi Lärare.
Förutom delar av Sveriges Lärares presidium var det par elevgrupper och några aktiva och pensionerade lärare som från åhörarläktaren följde det historiska beslutet som klubbades igenom av riksdagens förste vice talman Kenneth G Forslund (S).
Till skillnad från i många jämförbara länder finns det i Sverige ingen central reglering av hur mycket tid som lärare ska lägga på undervisning och det som hör till den.
Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) försvann för cirka 30 år sedan har såväl lärares undervisningstid som arbetsbelastning ökat.
”Stoppa ohållbar arbetsbelastning”
Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.
– Det är viktigt att återställa balansen i läraruppdraget och sätta stopp för en ohållbar arbetsbelastning, säger Anna Olskog.
– Lärares arbetstid ska gå till undervisning och planering.
En ram för nästa steg
Tisdagens riksdagsbeslut kan sägas utgöra en ram eller plattform för nästa steg som är en mer detaljerad reglering av lärares olika undervisnings- och planeringstid i form av timmar och intervall.
Det är ett beslut som regeringen väntas fatta senare i sommar.
– Det är viktigt att förordningen (regeringsbeslutet) blir något som vi verkligen kan lita på och ett spetsigt, tydligt och kraftfullt verktyg. Vi behöver detta för att vi ska kunna ägna oss åt vårt kärnuppdrag.
– Det ska finnas ett tak för undervisningstiden och tid till för- och efterarbete av undervisningen.
Robin Smith och Anna Olskog konstaterade efter omröstningen att det är viktigt att återställa balansen i läraruppdraget och sätta stopp för en ohållbar arbetsbelastning.
Anna Olskog säger att djävulen, som så ofta, sitter i detaljerna.
– Vi vill se en förordning som ligger dikt an mot Bo Janssons utredning. Den får inte innehålla några brasklappar eller svaga länkar.
– Det är viktigt att reformen genomförs som det är tänkt och utan att man sliper ner dess udd eller urholkar den. Inga kursändringar.
Det röstades också igenom
Riksdagen sa under tisdagen även ja till andra förslag i propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”, bland annat:
- Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den som idag ska ges fortlöpande.
- Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin.
- De skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
- All skolpersonal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras.
- Personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till en skyldighet att informera om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling.
- Skyldigheten ska även gälla fall där ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen.
Lagändringarna om kränkande behandling träder i kraft den 1 augusti i år och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027.
LÄS MER:
Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras
Riksdagen: Ny typ av stöd – extra anpassningar skrotas
Riksdagen: Ökat mandat för ordning i klassrummen
