Faktorerna som sticker ut i Pisas topp-länder
Erik Cardelús listar de tre faktorerna bakom Pisa-ledarnas framgångar.
Debatt
Dagar innan riksdagsvalet släpps resultatet av senaste Pisa-undersökningen.
Erik Cardelús siar om toppnationerna – och deras gemensamma framgångsfaktorer:
”Hög professionell status, långsiktighet och målmedvetenhet”.
Den 8 september släpps resultaten från den senaste Pisa-mätningen. Så hur går det denna gång? Och hur kommer resultaten att tas emot i vårt land? Troligen kommer åsikterna att bölja friskt och experthattarna bli många, allt enligt dagens klickokratiska logik där det gäller att positionera sig, snabbt och tvärsäkert. Och med riksdagsvalet bara fem dagar senare lär tonläget bli extra högt.
Länge har politikens och polariseringens vindar dragit fram i den svenska skoldebatten. Parallellt lever vi i en kultur där rankinglistor, börstips och bettingreklam duggar tätt i medierna, en tidsanda fylld av mätningar, tabeller och prognoser, ett uppjagat konkurrensspel med skarpa gränser mellan succé och fiasko, vinnare och förlorare.
Blygsamma gissningen
Så hur blir det denna gång? En blygsam gissning blir att de östasiatiska toppnationerna triumferar igen. Först kommer Singapore, skolresultatens långvariga mästare. Därefter följer regioner knutna till Kina, som Shanghai, Macao, Taipei och Hong Kong. Någonstans i toppracet finns också Sydkorea, kanske även Japan.
Även i Europa presterar öst bäst. Länge var det Finland, men numera skiner Estland starkast. På andra sidan Atlanten brukar Kanada ligga högt. För Sveriges del har PISA-resultaten under de senaste mätningarna fluktuerat på ganska blygsamma nivåer, vanligtvis mellan platserna 10-20. Sista mätningen, som publicerades 2022, innebar en nedgång som följde på en tidigare uppgång 2018. Tydligt har skolsegregationen blivit ett sänke, utan någon effektiv lösning i sikte.
Öst presterar bäst
Men vad kan vi lära oss av de bästa nationerna, utan att bortse från att varje skolsystem har sin egenart? Forskningen ger ingen guldnyckel, eftersom varje skolsystem, skola och klassrum styrs av en mängd samverkande faktorer. Forskare brukar också vara försiktiga med tydliga rekommendationer och flitiga med frasen ”more research is needed”. Dessutom kan det vidsträckta Kanada svårligen jämföras med det trånga Hong Kong.
Faktorerna som sticker ut
Ändå finns det faktorer som sticker ut bland toppnationerna. Tydligast värderas läraren högt i de framgångsrika skolsystemen, vilket lägger grunden för en god lärarrekrytering, ett välfungerande kollegialt lärande och höga förväntningar – på kollegorna, eleverna och undervisningen.
”Experten och ledaren”
Läraren ses som den obestridliga experten och ledaren i klassrummet, en ordning som skapar arbetsro samt håller klåfingriga politiker och respektlösa föräldrar på behörigt avstånd. Här märks också en hög värdering av beprövad erfarenhet som fortlöpande befruktas av aktuell och relevant forskning, en expertis som utvecklas genom träget och målinriktat utvecklingsarbete – inte pedagogiska modenycker, skolpolitiskt fluff och managementfloskler.
Hög professionell status, långsiktighet och målmedvetenhet är alltså ledstjärnorna för att skapa en stark prestationskultur där lärare samverkar och stärker varandra. Här finns alltså en väg att gå, fast med de svenska skor som passar våra klassrumsgolv bäst.
Erik Cardelus, fil dr i språkdidaktik, knuten till Handelshögskolan i Stockholm, och legitimerad gymnasielärare
Professorn i Estland: Därför lyckas våra elever bättre i Pisa
