Efter KD:s skolutspel: ”Eleverna försöker redan”
Annelie Mickelsson kritiserar KD:s utspel om läroplikt.
Valdebatt Kristdemokraterna bygger sin skolpolitik på ett antagande – att elever inte försöker tillräckligt. Det menar Annelie Mickelsson, som kommenterar partiets utspel om läroplikt.
När jag läste Kristdemokraternas förslag om att komplettera skolplikten med en läroplikt satte jag kaffet i vrångstrupen.
Partiet vill att elever inte bara ska närvara i skolan utan också ha en plikt att anstränga sig för att fullfölja grundskolans läroplan. Den som inte når kunskapskraven ska dessutom kunna gå kvar i grundskolan till 18 års ålder.
”Behöver ingen lag”
Problemet är att förslaget bygger på föreställningen att elever som inte når målen inte försöker tillräckligt. Jag önskar att de som formulerat förslaget hade tillbringat några veckor i en vanlig svensk skola. De hade mött elever som inte kan lämnas ensamma under skoldagen på grund av medicinska behov, elever vars skolfrånvaro börjar redan i lågstadiet och föräldrar som själva har svårt att hjälpa sina barn i ett alltmer komplext skolsystem.
Ingen av dessa elever behöver en lag som säger att de ska försöka mer. De försöker redan.
Det som avgör om elever lyckas är deras förutsättningar. Och skolans.
Undervisning är inte ett löpande band
Jag är övertygad om att elever vill lyckas, att föräldrar vill sitt barns bästa och att lärare varje morgon går till jobbet med ambitionen att ge sina elever de bästa möjliga förutsättningarna. Men viljan räcker inte alltid.
Förutsättningar handlar inte om att sänka förväntningarna. De handlar om att ge elever och lärare rimliga villkor att lyckas. Det kräver ändamålsenliga lokaler, utbildad personal, fungerande elevhälsa och de stödinsatser som elever behöver. Det kräver också undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet- inte på förenklade föreställningar om att alla når målen bara de försöker tillräckligt.
Undervisning är inte ett löpande band där samma insats ger samma resultat för alla.
”Läraryrkets kärna”
Forskaren Sara Irisdotter Aldenmyr beskriver läraryrket som ett arbete där professionellt omdöme måste användas i komplexa situationer och varnar för föreställningen att kontroll och enkla modeller kan ersätta det. Tvärtom är osäkerheten en del av läraryrkets kärna.
Det är därför läroplikten känns så märklig. Kristdemokraternas förslag utgår från att problemet finns hos eleven.
Vi som arbetar i skolan vet att verkligheten ser annorlunda ut. Jag möter elever som arbetar hårdare än de flesta vuxna jag känner men ändå inte når kunskapskraven. Inte för att de saknar ambition, utan för att de kämpar mot hinder som ingen lag kan ta bort.
”Resurserna mindre”
Jag möter också lärare som samtidigt ska undervisa, anpassa, dokumentera, samverka med elevhälsan, stötta vårdnadshavare och ansvara för elevernas medicinska behov under skoldagen – medan resurserna blir mindre och elevgrupperna större.
Ändå är det elevernas vilja Kristdemokraterna vill lagstifta om.
Vi behöver höga förväntningar på elever. Men höga förväntningar är inte desamma som att blunda för människors olika förutsättningar. Problemet är att alltför många elever- och skolor- saknar de förutsättningar som krävs för att alla elever ska lyckas.
Kristdemokraterna vill lagstifta om elevers ansträngning.
Jag önskar att de i stället började intressera sig för elevers, föräldrars och skolors faktiska förutsättningar.
Annelie Mickelsson, speciallärare/pedagog och samverkansdoktorand, Finspång
LÄS ÄVEN:
