Så många elever klarar inte grundskolan: ”Bedrövad”
”Uppgiften är att både flickor och pojkar ska lyckas bättre”, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Behörighet
En större andel pojkar än flickor är för första gången behöriga till gymnasieskolan.
Samtidigt når var sjätte elev inte upp till kraven.
– Det gör mig bedrövad att vi år efter år accepterar att så många unga lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det här är ingen naturlag, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Skolverkets senaste statistik om gymnasiebehörighet visar att andelen pojkar som lämnar grundskolan med godkända betyg för första gången är högre än flickornas.
Trenden har pågått de senaste åren och skillnaden är liten. 83, 6 procent av pojkarna och 83, 4 procent av flickorna klarar kraven.
Ingen tävling
Utvecklingen mellan olika grupper är stor. För elever med utländsk bakgrund är andelen flickor med gymnasiekompetens fortfarande högre. Statistiken visar även att vårdnadshavarnas utbildningsnivå och skolans placering i hög grad påverkar elevernas möjligheter att lyckas.
– Jag vill inte göra detta till en tävling mellan flickor och pojkar. Uppgiften är att både flickor och pojkar ska lyckas bättre. Fortfarande lämnar alldeles för många elever grundskolan utan gymnasiebehörighet, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Döljer skillnader
Hon reagerar också mot att förändringarna är små.
– Det mest bekymmersamma är att vi år efter år ligger kvar på ungefär samma nivå. Vi har nästan vant oss vid att omkring var sjätte elev inte blir behörig till gymnasiet. Det får aldrig bli ett normaltillstånd.
Skolverket konstaterar att andelen behöriga till gymnasieskolan är 16 procentenheter lägre bland elever på skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar än bland elever på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
– Rikssiffran döljer stora skillnader. Elevens postnummer, bakgrund eller skola får inte avgöra möjligheten att bli behörig till gymnasiet.
Kostar 25 miljarder
Enligt Sveriges Lärares beräkningar kostar en årskulls skolmisslyckande samhället 25 miljarder kronor.
– Ingen elev ska behöva misslyckas först för att få hjälp. Vi lärare vet tidigt vilka elever som är på väg att halka efter. Men att upptäcka behovet hjälper inte om specialläraren inte finns eller stödet kommer flera år senare. Ändå låter vi samma mönster fortsätta, säger Anna Olskog.
Skolverkets analyschef, Anna Castberg, manar till försiktighet och menar att man inte ska dra för stora slutsatser av ett enskilts års resultat.
Anna Olskog anser däremot att det går att dra en tydlig slutsats av den tillgängliga statistiken.
– Sverige kan bättre än så här. Lärare är redo att göra jobbet. Nu måste politiken ge oss förutsättningarna.
LÄS MER:
