Nästan hälften av eleverna med npf missar gymnasiet

LÄS MER Katastrofal skolrapport – nu krävs nationellt npf-lyft

Fyra av tio elever med npf lämnar grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Det visar Riksförbundet Attentions nya skolrapport, som också pekar på stora brister i det stöd eleverna får.

Rapporten bygger på en enkät som besvarats av 1 963 vårdnadshavare till barn med npf som gick i grundskolan eller gymnasiet under läsåret 2024/25. Bland de 309 barn som gick i årskurs nio nådde 43 procent inte gymnasiebehörighet. 33 procent av hela gruppen gick på introduktionsprogram, medan 10 procent inte gick vidare till någon gymnasieutbildning.

Bland samtliga barn i betygsgrundande årskurser hade 27 procent inte fått godkänt i något av kärnämnena svenska, matematik och engelska. 21 procent uppges i rapporten inte ha fått godkänt i några ämnen alls.

Sex av tio vårdnadshavare uppger att barnet endast till liten del eller inte alls fick tillräckligt stöd.

Enkäten visar samtidigt på omfattande missnöje med skolornas stöd. Sex av tio vårdnadshavare uppger att barnet endast till liten del eller inte alls fick tillräckligt stöd med tanke på studieresultaten. Bara 12 procent anser att stödet helt motsvarade behovet.

I över 1 300 fritextsvar återkommer enligt Attention berättelser om stöd som sätts in sent, anpassningar som styrs av skolans resurser snarare än elevens behov och insatser som försvinner vid stadiebyten. Föräldrar beskriver också hur de själva fått ta ett stort ansvar för att barnet ska få stöd och klara skolarbetet.

– Att fyra av tio elever med NPF lämnar grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram är ett misslyckande för skolan och samhället när så många barn inte får det stöd och de förutsättningar de behöver, säger Attentions ordförande Eric Donell.

Attentions enkät är inte en statistiskt representativ undersökning av samtliga elever med npf. 84 procent av de svarande är medlemmar i organisationen och enkäten spreds via medlemsregistret och sociala medier. Men bilden av stora skillnader i skolresultat får stöd av en betydligt större registerstudie som riksdagens utbildningsutskott publicerade i våras.

Den omfattar omkring 587 000 elever som gick ut årskurs nio under läsåren 2019/20–2023/24 och bygger på samkörda uppgifter från bland annat Socialstyrelsen och SCB. Studien är avgränsad till elever med diagnostiserad adhd och/eller autism. Läsåret 2023/24 blev omkring sex av tio i den gruppen behöriga till ett yrkesprogram, jämfört med nio av tio elever utan dessa diagnoser. Eleverna med NPF hade också ett genomsnittligt meritvärde på omkring 170 poäng, mot 237 för elever utan npf.

Att fyra av tio elever med npf lämnar grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram är ett misslyckande för skolan och samhället.

Utbildningsutskottets studie visar dessutom att resultaten har försämrats under de fem undersökta åren. Tydligast är nedgången bland flickor med npf, vars genomsnittliga meritvärde sjönk med drygt 16 poäng.

Stödet kommer också ofta sent. Omkring 45 procent av eleverna med NPF fick särskilt stöd någon gång under högstadiet, jämfört med 8 procent av övriga elever. Pojkar med npf får stöd både oftare och tidigare än flickor. Vid övergången till årskurs sju sjunker dessutom andelen elever som får särskilt stöd, vilket enligt riksdagsrapporten kan tyda på att information om stödbehov går förlorad vid stadiebyten.

Den vanligaste stödformen är anpassad studiegång. Bland flickor med npf som får särskilt stöd gäller det 55 procent. Det innebär att undervisningstid, ämnen eller mål kan tas bort och kan därmed också minska möjligheten att bli gymnasiebehörig.

Utbildningsutskottets slutsats är att svensk skola inte fullt ut klarar sitt kompensatoriska uppdrag för elever med adhd och autism. Samtidigt visar dess fallstudier av skolor där npf-elever når jämförelsevis goda resultat att skillnaderna går att påverka genom bland annat organisation, tillgängliga lärmiljöer, tydlighet, relationer och fungerande uppföljning.

Attention efterlyser bland annat mer resurser till skolan, ökad npf-kunskap, bättre nationell statistik och en särskild lagstiftning som skulle tvinga skolor att anmäla när de inte lyckas uppfylla skollagens krav. Organisationen vill också se en skolkommission som följer hur de stora skolreformer som nu genomförs påverkar elever i behov av särskilt stöd.

⁠Läs Attentions skolrapport 2026

LÄS ÄVEN

Diskriminerande skola? HD prövar mål för elev med autism

En halv miljon elever saknar schemalagd elevhälsa

En fjärdedel av npf-eleverna hemma från skolan

”Det är de svagaste barnen regeringen vill visa ut från klassrummen”