Marcus Larsson: Så nära står politiken och skolägarna varandra
Krönika ”Bakom flera stora skolkoncerner finns ägare med politisk bakgrund. Folket vill inte ha aktiebolag i skolan, men i just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin. Det verkar omöjligt att ändra den förda skolpolitiken”, skriver Marcus Larsson.
Marcus Larsson: Så nära står politiken och skolägarna varandra
All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det har jag ägnat många år åt att förklara för mina elever i samhällskunskap. Folket väljer representanter från politiska partier som stiftar lagar och fattar andra politiska beslut i riksdagen. Idén om representativ demokrati bygger på att de politiska partierna över tid anpassar sin politik efter vad folket vill.
Tidigare i veckan blev det klart att Annie Lööf föreslås till Academedias styrelse, en börsnoterad skolkoncern som omsätter över 20 miljarder kronor. En stor majoritet av väljarna är emot bolag som Academedia. Enligt SOM-undersökningen tycker 70 procent av svenskarna att det är ett bra förslag att förbjuda vinstdrivande skolor. Enligt SVT:s vallokalsundersökning har inget av riksdagspartierna en genomsnittsväljare som är för vinstutdelning i välfärden.
Men det verkar omöjligt att ändra den förda skolpolitiken.
Toppen på isberget
Hur kommer det sig då att politiken skiljer sig så tydligt från vad väljarna tycker? Forskning om lobbyism visar hur välorganiserade särintressen kan få stort inflytande över politiska beslut. Skillnaden mellan väljarnas och politikernas inställning till välfärdsvinster har förklarats med framgångsrikt lobbyarbete. När politiken går emot en stark folkopinion finns det ofta ett välorganiserat särintresse bakom.
De senaste åren har jag grävt allt djupare i skolkoncernernas ägare, styrelser och chefer. Annie Lööf är bara toppen på isberget. Här kommer några till exempel, det finns många fler.
Academedia har en presschef med bakgrund i Moderaterna. Hos Internationella engelska skolan sitter en tidigare moderat minister i styrelsen och en annan tidigare moderatpolitiker är vice vd. Kunskapsskolan har en tidigare miljöpartistisk riksdagsledamot som chef för externa relationer och en tidigare liberal minister i styrelsen. Raoul Wallenbergskolorna har en tidigare socialdemokrat i styrelsen. Även på intresseorganisationen Almega arbetar många tidigare toppolitiker.
Även fackliga chefer
Men det är inte bara politiker som gått över till friskolebranschen. Flera av mitt fackförbunds tidigare chefer har numera höga chefsposter hos skolkoncernerna och i deras intresseorganisationer.
Academedias opinionschef var tidigare opinionsansvarig på Sveriges Lärare. Kunskapsskolans Sverigechef var samhällspolitisk chef på Lärarförbundet. Atvexas kommunikationsdirektör har varit opinionsstrateg på samma förbund och sedan press- och opinionschef på Academedia. Almega Utbildnings förbundsdirektör var tidigare kanslichef på Sveriges Lärare.
Jag vill vara tydlig med att jag inte kritiserar personerna, i synnerhet inte de tidigare tjänstemännen, eller deras rätt att byta jobb. Men med tanke på forskningens slutsatser om nätverkens betydelse blir det relevant att synliggöra även övergångar mellan fackförbund och skolbolag. När personer går från vårt fackförbund till organisationer med motsatta politiska intressen tar de med sig både fackliga kontakter och kunskap om fackets strategier.
Det är inte de som har expanderat.
När friskolereformen klubbades pratades det om små skolor med alternativa pedagogiska profiler. Men det är inte de som har expanderat.
Bakom flera stora skolkoncerner finns i stället ägare med politisk bakgrund. Kunskapsskolan ägs av en moderatkopplad lobbyist som beskrivits som en av arkitekterna bakom friskolereformen. Watma Education ägs av en tidigare moderat tjänsteman som var med och utformade reformen. Raoul Wallenbergskolorna ägs av en tidigare kristdemokratisk politiker. Tellusgruppens huvudägare är en tidigare folkpartistisk riksdagsledamot. Bakom Viljaskolan finns två tidigare socialdemokratiska kommunpolitiker.
Folket säger nej
Det verkar nu svårt att få ihop ett rödgrönt regeringsunderlag. Något säger mig att Annie Lööfs föreslagna styrelseuppdrag i Academedia inte gör det lättare för Centerpartiet att acceptera de rödgrönas vallöfte om att förbjuda vinsterna i skolan. Det vore inte första gången välfärdsvinster påverkar en regeringsbildning. I en intervju med Dagens Nyheter 2023 beskrev en tidigare Timbrochef Tidösamarbetet så här: ”Att behålla bolagiseringen av vård, skola och omsorg är vad det här regeringssamarbetet vilar på.”
Folket vill inte ha aktiebolag i skolan, men i just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin. Om samma sak hänt i ett land i Latinamerika hade vi nog sagt att det beror på vänskapskorruption. Men nu är vi ju i Sverige. Här finns väl inte sådant? I alla fall står det inget om det i de läroböcker jag använt som SO-lärare.
Det säger en del
2019, efter att Centerpartiet och Liberalerna genom januariavtalet stoppat regeringens förslag om vinstbegränsningar i välfärden, besökte Annie Lööf Academedia och poserade på bild med koncernens vd och huvudägare. Sju år senare föreslås hon få en plats i samma koncerns styrelse.
Det säger en del om hur nära politiken och skolägarna står varandra.
LÄS MER:
För och emot: Striden om skolan som aktiebolag
