Glesbygden: Fler obehöriga – och lägre meritvärlden

Det bor ungefär lika många människor i Sveriges 68 glesbygdskommuner som i Stockholm.

Där upphör mycket av likheterna.

I fjol konstaterade Skolverket i en studie att läsåret 2023/2024 var lärarbehörigheten – legitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne – i kommunala grundskolor i så kallat glesa kommuner i genomsnitt 66 procent och i mycket glesa 61 procent.

I Stockholm var motsvarande andel cirka 80 procent.

Detta trots att alla elever, enligt skollagen, har rätt till lika tillgång till utbildning, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden.

Lägre meritvärden i glesbygd

I undersökningen uppger fem av tio tillfrågade skolchefer i glesbygdskommuner att de har svårt att rekrytera behöriga lärare, särskilt i skolor utanför centralorten.

I mycket glesa kommuner är andelen sju av tio.

Enligt rapporten uppnår elever i årskurs nio i glesbygd generellt lägre meritvärden än riksgenomsnittet. 

Till viss del kan skillnaden förklaras av att föräldrar i glesbygd i allmänhet har en lägre utbildningsnivå än i övriga landet, något som forskning visat har stor betydelse för elevers betygsresultat.

Men även i jämförelse med skolor med liknande elevsammansättning uppnår niorna i glesbygdsskolor lägre meritvärde.

Inte minst resultaten i den senaste Pisa-undersökningen visar vilken betydelse elevernas socioekonomiska bakgrund har för skolresultaten.