Studenterna: ”Det känns som ett stort svek”

I somras tog hon sin lärarexamen vid högskolan i Kristianstad. För några veckor sedan började Emma Arvidsson arbeta på Veingeskolan strax norr om Laholm i Halland.

– Det är en F–9-skola. Jag undervisar i SO-ämnena på högstadiet och är behörig i samhällskunskap, historia och geografi, men inte i religion.

Emma Arvidsson berättar att det var mer eller mindre en tillfällighet att hon hamnade i just Laholm.

– Jag sökte tjänster runt om i Sverige och var beredd att flytta. När jag fick ett föräldravikariat på tre terminer på Veingeskolan tackade jag ja. För oss som är lärare i SO är det en ganska tuff arbetsmarknad i dag. Lärare i matematik och NO har det lättare.

Mötte annan verklighet

Har alla i din klass på högskolan fått jobb?

– Ja, jag tror det. Men inte alltid som lärare. Flera jobbar visserligen på skolor, men som resurs.

– Under utbildningen fick vi höra att det råder lärarbrist och att vi efter examen inte kommer att ha några problem med att få jobb. När vi sedan kom ut mötte vi en helt annan verklighet, vilket var ganska så chockerande.

”Det gör ont”

Förra läsåret var, enligt Skolverkets statistik, 73 procent av lärarna i grundskolan legitimerade och behöriga (i minst ett undervisningsämne). Motsvarande andel för gymnasieskolan var 82 procent.

– Jag förstår att det inom vissa områden finns många lärare och att det därför kan vara svårt att få tjänster. Men att lärare inte får jobb samtidigt som det arbetar många obehöriga i skolan känns som ett svek; det gör ont.

Enligt Emma Arvidsson är det extra provocerande att många lärosäten tidigare inte förmedlade en korrekt bild av vilken arbetsmarknad som väntar lärarstudenterna efter examen.

– Jag tror dock att det har blivit bättre, att man informerar mer sanningsenligt om hur arbetsmarknaden verkligen ser ut.

”Billigare med obehöriga”

Varför tror du att många nyexade lärare har svårt att få jobb?

– Framför allt av ekonomiska skäl. Det är billigare att ta in obehöriga. Genom att inte annonsera ut tjänsterna ordentligt, och dessutom stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, går det att ha obehörig personal inne ganska så länge.

Vad bör göras?

– Satsa mer på skolan och använda de minskande elevkullarna till att öka lärarbehörigheten. Möjligheter att ta in obehörig personal behöver begränsas kraftigt. Titeln lärare behöver skyddas.

Räcker det inte med lärar­legitimationen och att begränsa undantagen?

– Nej. Genom att skydda titeln lärare blir det mer synligt för elever, föräldrar och allmänheten vilka som är lärare och vilka som inte är det. De senare bör få titeln ”undervisningsbiträden”.

Utbildar lärare i fel ämnen

Emma Arvidsson säger att staten i högre utsträckning bör dimensionera lärarutbildningen efter arbetsmarknadens behov.

– I dag utbildas till exempel många lärare i SO-ämnena, trots att det knappt finns några tjänster.

Varför gör man det?

– För att det är billigare att utbilda en historielärare än en kemilärare.