˝Satsning på läsning är satsning på lärares villkor”
Magnus Svensson och Svensklärarnas förening vill se skönlitterär läsning i hela skolkedjan.
Debatt ”Sveriges svensklärare kan och vill göra jobbet men då måste vi få rätt förutsättningar. Det får vi med ökade resurser i skolan och en satsning på skönlitteraturen genom hela skolgången. Det som står på spel är det demokratiska samhällets fortlevnad, det mänskliga”. Det skriver Magnus Svensson, ordförande i Svensklärarföreningen.
Resultatet från Pisa-undersökningen 2025 är dyster läsning, chock och förstämning lägger sig över Skolsverige. Resultaten har nått nya bottennivåer. Ungefär var tredje 15-åring når inte upp till en grundläggande nivå av läsförståelse.
Språket och litteraturen är det djupast mänskliga. Vår avancerade förmåga att kommunicera och vår starka drift att hitta på och förmedla starka berättelser är det som särskiljer oss som art. Det gör att svensklärare har ett av världens viktigaste jobb. Det är svensklärarnas uppgift att hålla civilisationens bildningsfackla brinnande och att föra den vidare till nästa generation. För det behövs rimliga förutsättningar att utföra den uppgiften.
”Behöver förutsättningar”
Skolan ska vara kompensatorisk, den ska jämna ut skillnaden mellan barns bakgrund så att alla får samma chanser i livet. Det gör inte den svenska skolan. Vi har ett skolsystem som förstärker skillnader mellan barn. Pisa 2025 visar att barns socioekonomiska bakgrund är avgörande för deras skolframgångar i stort och inte minst deras läsförmåga. Nu minskar dock skillnaderna något mellan eleverna men det beror på att elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund nu presterar sämre. Detta är ett demokratiskt haveri. Vad göra?
Svensklärare har ett av världens viktigaste jobb
Vi måste satsa på skolan och på läsningen. En satsning på läsning är en satsning på lärare och lärares villkor. Det spelar ingen roll vilken metod du undervisar enligt om det är över 30 elever i klassen. Det kan aldrig bli bra.
I debatten lyfts hotet från skärmar och AI. Även Pisa pekar på förändrade läsvanor, mobiltelefoner och digitala verktyg som rimliga förklaringar. Eleverna svarar fort och fel på uppgifterna, de orkar inte koncentrera sig. Det handlar om elevers förmåga att självständig läsa och tänka. Att orka stanna i texten, oavsett om den är digital eller tryckt.
”Kräver tid och stöd”
Att utveckla den förmågan kräver tid och stöd; tid att läsa tillsammans, stöd i att förstå och dra slutsatser kring texten, tid att utveckla sina tankar med kamraterna och läraren. Med för stora klasser räcker inte tiden till att ge eleverna det stöd de behöver. Med för många klasser hinner läraren inte planera sin undervisning.
Den renässans för läroböcker som är på gång är bra. Sakprosaläsning kan aldrig ersättas med korta filmklipp. Det är en fråga för alla skolämnen och lärare. I svenskämnet är texter och läsning i fokus och det är skönlitteraturen som är vårt särskilda ansvar.
”Det gör skönlitterär läsning”
Pisa mäter inte den inlevelse och upplevelse som skönlitterär läsning ger. Svaret på sjunkande resultat i läsning kan inte vara ett ensidigt fokus på avkodning och läsningens tekniska sidor i undervisningen. Det ger inte den inlevelse som skapar uthållighet och djup i läsningen. Det gör däremot skönlitterär läsning och det är något annat än att förstå och avrapportera ett sakinnehåll i en text.
Skönlitterär läsning handlar mycket om att utveckla en identitet som läsare, åtminstone i skolan. Barn måste redan från förskolan möta skönlitteratur ofta och få prata om sin läsning med andra. Sedan måste läsning av och samtal kring skönlitteratur vara en bärande del av svenskundervisningen, hela vägen upp genom skolsystemet.
”Kan bli flitiga”
Alla barn och ungdomar kommer inte bli hängivna fritidsläsare men de kan bli flitiga skolläsare. Ingen elev ska kunna lämna lågstadiet utan att kunna läsa med en grundläggande förståelse och utan att få uppleva att det kan vara kul och spännande!
En satsning på läsning är också en satsning på lärarutbildning. Det duger inte att en ingenjörsstudent får kosta uppemot det dubbla mot en lärarstudent. Lärarstudenter måste ha tid att testa, laborera och diskutera i sin utbildning. Utan skickliga svensklärare blir det ändå inga ingenjörer i slutändan.
Sveriges svensklärare kan och vill göra jobbet men då måste vi få rätt förutsättningar. Det får vi med ökade resurser i skolan och en satsning på skönlitteraturen genom hela skolgången. Det som står på spel är det demokratiska samhällets fortlevnad, det mänskliga.
Magnus Svensson, ordförande Svensklärarföreningen
LÄS ÄVEN:
Så förklarar grannländerna Pisa-raset: ”Nya impulser”
Anna Olskog: Ingen borde vara förvånad över Pisa-resultatet
Maria Wiman: Sluta låtsas vara förvånade över Pisa-raset
Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa
Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera
Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas
Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden
Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”
