Jenny Edvardsson
Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”
Högstadieläraren Cecilia Peña och resten av Expertrådet för läsning kräver daglig läsning i läroplanen.
Pisa 2025
En tredjedel av svenska elever når inte grundläggande nivå på läsförståelse i Pisa-mätningen.
Det är ett bottenrekord.
– Jag försöker ändå med näbbar och klor att ta mig igenom matigare texter, säger högstadieläraren Cecilia Peña, ledamot i Expertrådet för läsning.
Hon har varit lärare i 26 år. Och hon kan bekräfta att läsförståelsen har sjunkit under den tiden.
– Jag får oftare förklara ord som jag inte behövt förklara förut. Texter som jag läst förr och läser igen, då kan jag tänka att det här blir för svårt. Det blir för mycket motstånd, säger hon.
Resultatet blir att lärare väljer bort alltför komplicerad läsning.
– Jag kämpar med näbbar och klor att ändå ta mig an matiga texter. Jag kanske inte väljer lättare texter, men jag väljer bort svårare texter idag.
Koncentrationen tryter
Cecilia Peña ser också hur elevernas koncentration tryter.
– Och jag kan se att eleverna inte vet hur de ska gå till väga när de får en längre text, utan att jag får börja med att lära dem, vilket de förr oftast hade med sig från yngre åldrar.
– Jag vill verkligen inte lägga skuld på någon nu, vi gör vårt bästa utifrån de förutsättningar vi har. Men vi har valt bort och anpassat bort läsning och väljer korta filmer, korta texter, korta sammanfattningar. Det handlar om tidsbrist, resursbrist, planeringsbrist. Och även brist på kunskap hos lärare – kunskap som vi borde ha fått med oss från utbildningen.
Vad betyder bottenrekordet i Pisa för dig?
– För lärarsjälen är det förfärligt, men jag jobbar på i mitt klassrum. Och jag vet att mina kollegor också gör det. Men jag tror att det behövs något större genomgripande i skolan. Det är jättebra att vi lärare håller fanan högt, men det behöver alla göra. Och inte bara vi i skolan utan i samhället i stort.
Jenny Edvardsson är även hon medlem i Expertrådet för läsning, samt doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad och ämneslärare i svenska och historia.
Hon menar att orsakerna bakom de historiskt katastrofala Pisa-siffrorna handlar om mer än den ”skärmpandemi” som regeringen håller fram som orsak.
– Vi har på många områden tagit läsningen för given, att det är något man bara kan. Inom lärarutbildningen har vi ett stort ansvar, vi måste säkerställa att alla lärare, oavsett ämne, får kunskap för att stötta alla elever. Vi behöver tydligare fokus på språkutvecklande arbetssätt, säger hon.
Kräver daglig läsning
Expertrådet kräver att den dagliga läsningen kommer in i läroplanen.
– Det är viktigare än någonsin. Det går inte att släppa läsfokus när man kommer upp på högstadiet, även där behöver elever möta texter. Hela samhället har ett ansvar för att visa att läsning är viktigt. Kommer barn och unga ut i ett vuxenliv utan tillräckligt goda läskunskaper, då är det en fara för vårt demokratiska samhälle. Kan vi inte läsa, analysera, reflektera blir vi beroende av att andra gör det åt oss, säger Jenny Edvardsson.
För lärarsjälen är det förfärligt
Under regeringens presskonferens om Pisa, pratar utbildningsminister Simona Mohamsson (L) om lagen om bemannade skolbibliotek och om kommande reformer. Nytt stödsystem, nya läroplaner.
Men dessa reformer dröjer fram till 2028.
– Vad gäller övriga reformer skulle vi alla kunna börja redan idag. Hur kan jag hjälpa mina elever att träda in i längre texter? Hur kan jag ägna tid åt att läsa i klassrummet?
– Jag kanske inte bara ska ha power points, utan förbereda dialogisk läsning utifrån ett kapitel i boken, planera var jag ska stanna upp och ställa frågor eller var i texten eleverna ska få dela sina frågor kring det lästa, säger Jenny Edvardsson.
LÄS ÄVEN:
Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin
Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi
Matteforskaren om Pisa-raset: Ökade klyftor oroar
