”Vi måste vara beredda att betala för behöriga lärare”

Hon är en av fyra ledamöter i riksdagens utbildningsutskott med yrkesmässig lärarbakgrund, om än en kort sådan.

– Jag är legitimerad gymnasielärare med behörighet i svenska och psykologi. Efter ett år på Tullängsgymnasiet i Örebro återvände jag till Örebro universitet för att bland annat arbeta på psykologprogrammet med skolbaserad prevention, berättar Camilla Hansén när vi träffar henne i Miljöpartiets riksdagslokaler i anslutning till riksdagsbiblioteket i Gamla stan i Stockholm.

Sedan 2019 är hon riksdagsledamot för Örebro län (efterträdde matematikläraren Jonas Eriksson). I utbildningsutskottet har hon suttit sedan 2022.

Vilken är skolans största utmaning?

– Den stora systemutmaningen är att få bort marknadsskolan och vinsterna.

– Jag tror inte att aktiebolag är en lämplig driftform för skolor. Men det viktigaste är att få bort vinstincitamentet och vinstutdelningarna. De skattepengar vi lägger på skolan ska gå till lärare och elever, inte delas ut som vinster till aktieägare.

Kommer ett förbud mot aktiebolag i skolsektorn leda till omfattande skadeståndskrav gentemot staten?

– Jag tror inte det. Men skulle staten tvingas betala skadestånd till skolföretagens ägare, ja då får vi ta den kostnaden. Det är priset vi i sådana fall får betala för misstaget att under många år tillåta vinster.

Kommunalt veto

För några veckor sedan beslutade riksdagen om vissa begränsningar när det gäller friskoleföretagens möjligheter att dela ut vinst till sin ägare.

– Från Miljöpartiets sida röstade vi ja, även om vi anser att det är otillräckliga skärpningar som inte kommer att leda till några större förändringar.

Bör kommunerna ha veto vid etablering av nya privata skolor och förskolor?

– Ja. Det är inte rimligt att en kommun – som är ansvarig för alla barns och elevers utbildning i kommunen – inte ska kunna påverka var etableringar sker.

Värnar de idéburna

Bör utländska bolag – direkt eller indirekt – kunna äga svenska förskolor och skolor?

– Nej. De har ett genuint intresse av att skolorna generera pengar som de sedan kan leva gott på, inte att det går bra för Sverige.

– Det är inget vi vill främja. Vi värnar i stället de idéburna aktörerna.

Häromveckan gav regeringen Bo Jansson – som tidigare utrett en reglering av lärares undervisningsuppdrag – i uppdrag att utreda och föreslå en reglering av bland annat storlek på undervisningsgrupperna i fritidshem, grundskola, gymnasium samt lärartäthet.

De flesta partier har i årets valrörelse i varierande utsträckning utlovat reglering av grupp- och klasstorlekar i förskola och skola.

– Vi vill att man börjar med att reglera gruppstorlekarna i förskolan och bemanningstätheten. Nästa steg gäller lämpliga gruppstorlekar i grundskolan, säger Camilla Hansén.

– Vi ser hur gruppstorlekarna har vuxit. Vad som är en lämplig storlek behöver så klart utredas. Men en rimlig grundregel är att ju yngre barnen och eleverna är, desto mindre bör grupperna vara.

Otänkbart utan utbildning

Bör det ställas lagkrav på att enbart personal med relevant utbildning arbetar i förskolan?

– Ja. För mig är det helt otänkbart att den som arbetar med barn och elever i förskola och skola inte är utbildad för det. I förskolan ska det vara legitimerade lärare – minst en per barngrupp – och utbildade barnskötare. Jag vill att barnskötare ska vara en skyddad yrkestitel med examenskrav.

I början på sommaren beslutade riksdagen med acklamation att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisningen. Samtidigt gavs regeringen i uppdrag att tidsmässigt och i detalj reglera de olika delarna, vilken den gjorde ett par veckor senare.

Företrädare för oppositionspartierna har återkommande uttryckt kritik mot reformen, främst med motiveringen att frågor kring lärares undervisningstid och liknande bör avgöras av arbetsmarknadens parter, inte regleras av staten.

– Det bästa hade varit om staten sluppit lägga sig i de här frågorna. Men med tanke på hur situationen ser ut på många skolor är det tydligt att det inte längre fungerar. Lärares arbetsvillkor är för dåliga, säger Camilla Hansén.

– Lärare ska inte behöva avråda duktiga och lämpliga elever från att bli lärare. De ska i stället rekommendera yrket, och även kunna stå för rekommendationen.

River inte regleringen

Blir regleringen kvar om ni kommer till makten efter valet?

– Ja. Vi kommer inte att riva upp regleringen av lärares undervisningstid. Hade vi haft sådana planer hade vi inte röstat ja i riksdagen. Men vi kommer noga följa hur implementeringen går och ha kontakt med både fack och arbetsgivare, inte minst lokalt.

– Vi har vissa farhågor kring genomförandet. Risken är att det blir fler outbildade vikarier och inställda lektioner, vilket inte får hända.

Varnar för detaljstyrning

Precis som Socialdemokraterna – förmodad koalitionspartner vid en oppositionsseger i valet om drygt en vecka – säger sig Miljöpartiet stå bakom de flesta regleringar på skolans område som den nuvarande regeringen initierat och som riksdagen beslutat om under året.

– Jag vill dock höja ett varningens finger för en allt för stor detaljstyrning. De kommande läroplanerna är ett bra exempel. I utredningsförslaget – läroplanerna är ännu inte klara och beslutade – skriver man bland annat att du som lärare ska komma ihåg att regelbundet ställa frågor till eleverna för att befästa och kontrollera deras kunskaper.

– Vi tycker inte regeringen ska styra en akademisk profession på den detaljnivån.

Finns det en övertro på att regleringar kommer att vända skolans utveckling?

– Ja, framför allt detaljregleringar. Jag tror inte – för att spetsa till det lite – att de reformer som nu håller på att genomföras kommer att spela någon större roll om vi inte har skickliga och behöriga lärare i varje klassrum som har tillräckligt med tid för sina elever.

– Det kräver i sin tur att vi är beredda att lägga nödvändiga pengar på bordet. Annars kommer inte kunskapsresultaten att stiga, oavsett hur bra styrdokument vi har.

Vem ska ”lägga pengarna på bordet”?

– Vi vill staten ska ta ett större finansieringsansvar för skolväsendet som helhet. Det kommer att kosta, men är samtidigt en billig investering för landet Sverige.

– Vill vi ha behöriga lärare överallt måste vi vara beredda att betala.

Emot statligt huvudmannaskap

Är det inte lika bra att staten tar över finansieringen av skolan?

– Nej. Vi vill inte ha ett statligt huvudmannaskap. Men för att säkra likvärdigheten behöver staten ta ett större ansvar, säger Camilla Hansén.

De som är för ett statligt huvudmannaskap av skolväsendet brukar hävda att skillnader är en direkt och nödvändig konsekvens av decentralisering och lokala anpassningar.

Måste inte staten ta över om man vill ha likvärdiga förutsättningar i hela landet?

– Jag ser inte på vilket sätt mindre skolor på landsbygden har nytta av att vara en del av Sveriges största statliga myndighet, säger Camilla Hansén.

Lärarlegitimationen infördes 2011 med argumenten att det skulle göra läraryrket mer attraktivt, lärarprofessionen starkare, höja undervisningens kvalitet och förbättra barn och ungas rättssäkerhet.

Det infördes samtidigt en rad undantag från kravet på lärarlegitimation vid tillsvidareanställning, bland annat för yrkeslärare och lärare som undervisar på engelska.

Miljöpartiet vill bland annat ta bort undantagen för undervisning på engelska som man menar mest har blivit ett sätt för vissa skolkoncerner att öka sina vinster.

Blir det inte bli svårt att rekrytera exempelvis yrkeslärare om undantagen tas bort?

– Då får man väl betala yrkeslärarna bättre.

– Jag vill att det ska bli svårare att anställa obehöriga, men kan tänka mig tidsbegränsade anställningar om arbetsgivaren har en plan för hur personen ska bli behörig.

Risken är att det framför allt drabbar de som redan ligger.

Bör huvudmän som anställer obehöriga betala straffavgift? Idag tjänar de ekonomiskt på att göra det.

– Jag förstår lockelsen i förslaget. Risken är bara att sådana sanktioner slår fel, att de framför allt drabbar de som redan ligger.

Vilka då?

– Kommuner och skolor som har väldigt svårt att rekrytera lärare av skäl som de inte rår över, till exempel i glesbygden.

Även elever i glesbygden har väl rätt till behöriga lärare och en bra undervisning?

– Absolut. Men jag vet inte hur man stärker deras förutsättningar genom att straffa deras kommun eller skola ekonomiskt.

– Men det ska inte vara möjligt för skolföretag att dra ner på utbildad personal och tälja guld med täljkniv, vilket är ett av skälen till att vinstincitamenten måste ut ur skolan.

Misslyckande kostar

Många svenska skolor har problem med stök och oordning, enligt flera undersökningar från senare år.

– Jag tror att det absolut viktigaste för ordning och reda i skolan är tillgång till bra lärare och lagom stora utbildningsgrupper utifrån vad situationen kräver, vilket kan variera.

Det kostar pengar.

– Det gör också en misslyckad skolgång, både för individen och samhället.

Underfinasierad skola

För ungefär ett år sedan föreslog regeringens utredare Lena Holmdahl att det, med kommunernas större ansvar som motivering, bör införas ett avdrag på skolpengen till enskilda huvudmän på sex procent per år.

Det är förslag som regeringen valt att skrota efter häftig kritik från friskolornas branschorganisation Almega Utbildning.

– Skolan är underfinansierad. Vi vill därför inte ge friskolorna mindre pengar, utan kommunerna mer, säger Camilla Hansén som även vill att det införs ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem utan kötid som urvalsinstrument.

• Intervjun med Josefin Malmqvist ingår i Vi Lärares serie med partiernas skolpolitiska talespersoner.