V-läraren: ”Bör satsas mer på skolor i utsatta områden”

Özlem Sigirci växte upp i Biskopsgården på Hisingen i Göteborg.

– Där bor jag fortfarande. Det geografiska avståndet till Trulsegårdsskolan som jag arbetar på är bara några kilometer.

Det sociala avståndet är desto längre.

– Skolan ligger i ett socioekonomiskt starkt område medan jag kommer från ett svagt. Det är bra att ha erfarenhet av båda.

Varför blev du lärare?

– Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag lite som lärarvikarie. Jag älskar att undervisa och vara bland ungdomar. Det finns inget finare.

Varför är du politiskt aktiv?

– Jag är uppvuxen i en socialistisk familj där det diskuterades och diskuteras mycket politik. Det kändes naturligt för mig att gå med i Ung Vänster.

– Jag vill förbättra människors levnadsvillkor, speciellt för dem med samma ekonomiska förutsättningar som jag hade när jag växte upp.

Özlem Sigirci är idag bland annat ledamot av Hisingens socialnämnd.

– I den satt fram till häromåret utbildningsminister Simona Mohamsson. Jag både känner henne och vet vilka våra grundlagar är …

Vad tar du med dig från skolans värld in i politiken?

– Inte minst praktisk kunskap om hur stora socioekonomiska skillnader det kan vara mellan elever, även på samma skola. En del av de som går på min skola pendlar in från ekonomiskt svaga områden, vilket gör att skillnaderna märks extra tydligt.

– Inför årets sommar diskuterade vi i socialnämnden bland annat hur vi med hjälp av olika aktiviteter skulle kunna göra sommaren mer säker för barnen i Biskopsgården. Det behövde vi inte göra när det gäller barnen i Torslanda eller Björlanda som också ligger på Hisingen.

Vad tar du med dig in i skolan från politiken?

– En ökad förståelse och inblick i hur de politiska processerna fungerar, vilket jag har nytta av i min undervisning.

Vilka är skolans största problem?

– Ett av dem är hemmasittarna. Jag har elever som, skolplikten till trots, inte har varit i skolan på flera månader, ibland år.

Varför kommer de inte till skolan?

– En viktig förklaring är psykisk ohälsa och stress. Det är tydligt att de inte får det stöd och den hjälp som de behöver.

– I skolans värld vill vi att alla barn ska vara på ungefär samma sätt. Men det är inte alla barn.

En annan stor skolutmaning, den kanske allra största enligt Özlem Sigirci, är den minskande likvärdigheten.

– Och den ökade ojämlikheten. Skolorna blir alltmer segregerade. Elevernas socioekonomiska bakgrund avgör i växande utsträckning vilken utbildning de får, vilken grad de fortsätter att utbilda sig och om de kan få stöd och hjälp hemifrån.

Vad kan man göra åt det?

– Det behöver satsas mer på skolor i utsatta områden, inte minst i form av fler utbildade lärare, fler resurspersoner och fler speciallärare.

– Det bör läggas extra fokus på matematik, svenska och engelska – och tidiga insatser. Stödet bör framför allt sättas in på lågstadiet.

Det har politiker pratat om länge.

– Skolan är visserligen en samhällsinstitution, men den styrs genom konkurrens. Det har vuxit fram en skolmarknad, vilket motverkar en mer jämlik skola och gör att pengarna går till annat än det som eleverna behöver.

Hur ska man få fler att vilja utbilda sig till och arbeta som lärare?

– Ökade löner, bättre arbetsmiljö och mindre administration. Som lärare ska jag inte behöva svara på tio, femton mejl per dag från föräldrar och andra. Mentorskapet tar alldeles för mycket tid jämfört med undervisningen.

– Jag tycker att det är jobbigt att se hur kollegor lämnar skolan på grund av den höga arbetsbelastningen. Det är framför allt kringarbetet – det som ligger utanför undervisningen och vad som hör till den – som måste bort.