Lärarna som är politiker – så vill de förändra skolan

Fler än 1 850 lärare, studie- och yrkesvägledare och lärarstudenter kandiderar i höstens val för något av de nuvarande riksdagspartierna, enligt Vi Lärares genomgång av Valmyndighetens register över kandidater som är yngre än 68 år.

Analysen utgår ifrån kandidaternas yrkesbeteckningar på valsedlarna.

62 procent är kvinnor, medel-åldern cirka 50 år.

Socialdemokraterna är största parti med cirka 20 procent av kandidaterna. På delad andraplats kommer Moderaterna, Vänsterpartier, Centerpartiet och Miljöpartiet med vardera cirka 14 procent strax följt av Kristdemokraterna med 12 procent.

I botten placerar sig Liberalerna och Sverigedemokraterna med 8 respektive 4 procent av kandidaterna.

Ofta politiskt engagerade

Olika varianter av titeln ”lärare” är sedan länge en vanlig yrkesbenämning på valsedlarna.

– Historiskt har välutbildade – till exempel lärare – varit politiskt engagerade i större utsträckning än andra grupper i samhället, säger Jenny Madestam som är docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola.

– Att skolan är en del av välfärdsstaten gör att politiken är ständigt närvarande i lärarnas arbete, vilket kan vara ytterligare en förklaring, plus ett brett samhällsengagemang.

Raden av mer eller mindre kända svenska politiker med lärarbakgrund är mycket lång. Ett historiskt exempel är finansminister Ernst Wigforss (S) som var lektor i svenska och tyska vid det som i dag är Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Ett annat är den tidigare KD-ledaren Alf Svensson som arbetade som gymnasielärare i svenska och historia innan han blev heltidspolitiker. 

Åtminstone tre av statsråden i den nuvarande regeringen har lärarbakgrund: kulturminister Parisa Liljestrand (M), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Arbetsmiljön central fråga

Vi Lärare har intervjuat åtta lärare som kandiderar i årets val. Flera lyfter fram lärares arbetsmiljö som en av de absolut viktigaste skolfrågorna.

Som exempel är lärares sjuktal högre än för de flesta andra grupper på arbetsmarknaden.

2025 var snittet för samtliga yrken i Försäkringskassans statistikdatabas – inom det diagnoskapitel som omfattar stressrelaterad psykisk ohälsa – 24,2 startade sjukfall längre än 14 sjukdagar per 1 000 förvärvsarbetande.

För exempelvis lärare i förskolan och fritidshem var motsvarande tal 50,1 respektive 40,5, alltså betydligt högre.

Fackliga segern steg på vägen

I början på sommaren vann Sveriges Lärare en stor seger när riksdagen i lag fastställde att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisningen.

Några veckor senare konkretiserades beslutet av regeringen i form av en förordning som anger tidsramar för de olika delarna (läs mer på sidorna 26–33).

Beslutet är en del av den återreglering som många lärare, inte minst flera av dem som Vi Lärare har intervjuar, vill se.

– Många tror att det fungerar på ungefär på samma sätt inom skolan, oavsett var den ligger eller vilken skola det är frågan om. Men så är det verkligen inte. Lagar och regler på skolans område behöver vara mycket mer konkreta och tydliga än vad de är i dag, det räcker inte med allmänna och fina formuleringar, säger Jessica Fryksten (S) som är lärare på Internationella engelska skolan.

”Skolan är för slapp”

En annan fråga som många av de intervjuade lyfter fram är den bristande likvärdigheten.

– Det är tydligt att barn som inte talar svenska hemma, till exempel i storstädernas förortsområden, har sämre förutsättningar att klara skolan än många andra barn. Men hos oss på landsbygden är det framför allt skillnaderna i föräldrarnas utbildningsbakgrund som slår igenom, säger gymnasieläraren Torbjörn Brage Velander (KD).

Sedan det nuvarande betygssystemet infördes för cirka 15 år sedan har cirka 250 000 elever lämnat grundskolan utan att vara behöriga att läsa vidare på något av gymnasieskolans nationella program.

– En del av kunskapsproblemen beror på bristande studiero. Jag tycker att skolan ofta är för slapp när det gäller ordningen, säger yrkesläraren Marc Ersson (SD).